Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - el-Chwarazmi (Chwarizmi), Muhammed bin Musa - Chwolson, 1. Daniil Avraamovitj - Chwolson, 2. Orest Danilovitj - Chüan-chou - Chydenius, 1. Samuel - Chydenius, 2. Anders (präst, ekonom)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Chwolson—Chydenius
806
el-Mamün de under namnet Sindhind bekanta
astronomiska tabellerna, vilka i början av
nootalet översattes till latin. C. författade även en
aritmetik, omfattande de fyra räknesätten i hela
tal, samt en algebra, vilken ur historisk synpunkt
är av högt värde såsom den första kända arabiska
skrift, som behandlar algebran.
Chwolson [^:vå’lsån]. i) Daniil A v r a
a-movitj C., rysk orientalist (1819—1910). Av
judisk börd, studerade C. talmud och (i
Tyskland) österländska språk och blev 1855, efter
att ha övergått till kristendomen, prof, i
Petersburg. 1856 utgav han ”Die Ssabier und der
Ssabismus”, ett förtjänstfullt verk om den
halv-kristna Sekt, som även kallas mandéer. Bland
C:s senare arbeten märkes ”Beiträge zur
Ent-wicklungsgeschichte des Judentums” (1910). Sina
forna trosfränder har han bl. a. försvarat i
”Die Blutanklage und sonstige mittelalterliche
Beschuldigungen der Juden” (1901).
2) Orest Danilovitj C., den föreg:s son,
fysiker och meteorolog (1852—1934). Han blev
1898 prof, i fysik vid Petersburgs univ. C. har
skrivit avhandlingar i magnetism, värmelära,
optik och särskilt aktinometri. Mest bekant genom
sina populära skrifter och läroböcker, av vilka
”Lehrbuch der Physik” (3:e tyska uppl. 1926 ff.)
anses vara mycket förtjänstfull.
Chüan-chou [tj-tjo], gammal hamnstad i prov.
Fukien i s. ö. Kina, vid en vik av
Formosa-sundet; c:a 75,000 inv. Staden kallas nu
Tsingkiang.
Chydenius [Ify-J. 1) Samuel C., finländsk
naturforskare (1727—57). Efter att ha verkat
som universitetslärare i kemi och mineralogi i
Åbo började han 1754 ägna sig åt
strömrens-ningsarbetena i Finland, och 1756 fick han
uppsikt över arbetena i Kumo älv, där han omkom
vid mätning av älvens djup.
2) Anders C., den föreg:s bror, präst,
riksdagsman, politisk-ekonomisk skriftställare (1729
—1803). Student i Åbo 1745, fil. kand. 1753,
prästvigdes C. s. å. och ordinerades till
predikant i Nedervetils nybildade kapell. Det stora
förtroende C. som präst lyckades vinna hos
allmogen gjorde det möjligt för honom att även
på områden utom den egentliga
församlingsvår-den utöva en fruktbringande verksamhet i
hembygden. Av stor betydelse var hans arbete för
koppympningen. Inom lanthushållningen införde
C. förbättrade metoder och föregick med sitt
exempel allmogen.
Under inflytande av Nordencrantz’ skrifter
riktades C:s håg snart åt det politisk-ekonomiska
hållet. När Vet.-akad. 1763 utlyste pristävlan om
orsakerna till ”folkutflyttningen” el.
emigrationen, deltog C. däri, men hans och några andras
tävlingsskrifter betraktades av akademien som
utslag av ”politiskt fritänkeri”. Ett samtidigt
inlägg mot det bottniska handelstvånget väckte
livlig anklang i hemorten.
Vald till representant i prästeståndet för
Österbottens kapellaner till riksdagen 1765–66,
utvecklade C. vid och under detta märkliga stän-
dermöte en verksamhet, som gjorde honom känd
och ryktbar över hela riket. Samtidigt utgav
han ett antal skrifter, som väckte stort
uppseende och av vilka några fortfarande höra till
den svenska nationalekonomiska litteraturens allra
yppersta. Såsom det mest betydande positiva
resultatet av C:s riksdagsmannaverksamhet bör
betecknas tryckfrihetens införande. Han uppsatte
utskottets bägge betänkanden härom, i enlighet
med vilka ständernas beslut fattades och
tryckfrihetsförordningen av 1766 utfärdades. — Till
bottniska handelstvångets upphävande bidrog han
i väsentlig mån genom att utge sin ovan
omtalade avhandling.
Denna följdes snart
av ”Svar på den af
Kgl. Vetenskaps
aca-demien förestälta
frågan: Hvad kan vara
orsaken, at sådan
myckenhet svenskt folk
årligen flytter utur
landet? och genom
hvad författningar det
kan bäst
förekom-mas?” Den är en
radikal och djärv
stridsskrift, som angriper
tidens hela förmynder-
skaps- och tvångsregim. Redan här framstår C.
som 1700-talets märkligaste författare på det
poli-tiskt-ekonomiska området. — I april 1765 utgav
C. anonymt en ny liten skrift, ”Källan til rikets
van-magt”. Han angriper där häftigt
produktplakatet av 1724 och yrkar på utrikeshandelns
frigivande. ”Källan” väckte ett mycket stort
uppseende och framkallade en hel litteratur av
mot-skrifter, bland vilka C. senare (i slutet av 1765)
bemötte en del i ett ”Omständeligt svar”. — I
juli 1765 utgav C., likaledes anonymt, ytterligare
en skrift, ”Den nationnale vinsten”. Nationell
vinst ernås enligt C. genom att produktionen
inriktas icke på så många hanteringar som
möjligt utan på de näringar, vilka naturen anvisar
såsom de mest lönande. Frihet i handel och
näringar jämte inbördes tävlan men icke premier
och andra konstlade åtgärder skapa nationens
välstånd. Det är kvintessensen av den ekonomiska
liberalismen C. här framställer tidigare än någon
på svenskt språk.
Det av ständerna fattade beslutet att efter hand
sänka växelkursen och sålunda höja
sedelmyntets värde angrep C. sommaren 1766 i en skrift,
”Rikets hjelp, genom en naturlig financesystem”,
och föreslog en myntrealisationsplan. Dels för
det brännande ämnets skull, dels och framför
allt för det djärva tilltaget att klandra ”högsta
maktens” åtgärd och beteckna den såsom
omöjlig, obillig, onödig och i flera avseenden
skadlig, väckte skriften oerhört uppseende. C.
ställdes till ansvar inför sekreta utskottet, som efter
ett långt förhör beslöt låta saken bero, tills
prästeståndet uttalat sig. Hotad med häktning och
värre, anhöll C. om tillgift hos ståndet. Han
blev dock av ståndet utesluten från riksdageii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
