Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christian - Christian and Missionary Alliance - Christian Endeavor Society - Christiania bank og kreditkasse - Christians, Rudolf - Christiansborg - Christian science
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Christian—Christian Science
786
Christian, dansk, tysk och äldre svensk
stavning av Kristian.
Christian and Missionary Alliance [kri’stjan
an mi’Jnari aläi’ans], ett amerikanskt
missions-sällskap, gr. 1887 av evangelisten A. B. Simpson
på grundval av ett ”fyrfaldigt evangelium”:
frälsning, helgelse, helbrägdagörelse, återkomst. C.
verkar oberoende av kyrkosamfund, har en
konservativ teologi och har utsänt missionärer.
Verksamheten har stor utbredning i Indien, Bortre
Indien, Kina, Japan o. a. delar av Asien,
Väst-afrika, Västindien, Sydamerika.
Christian Endeavor Society [krfstjan
inde’-va sasåi’ati], religiös förening, bildad 1881 av
den amerikanske prästen F. E. Clark (1851—
1927; i Portland, Maine, efter vars mönster en
mängd liknande föreningar kommo till stånd, 1885
sammanslutna till en gemensam organisation. C.
är numera en internationell och interkonfessionell
rörelse. Ett världsförbund, The World’s C.,
bildades 1895. Medl. förplikta sig till daglig bön och
bibelläsning samt regelbundna gudstjänstbesök.
Christiania bank og kreditkasse, Oslo, gr.
1848, Norges äldsta och numera största
affärsbank. Omslutningen var 1946 1,104 mkr, därav
egna fonder 43 mkr.
Christians [kri’-], Rudolf, tysk
skådespelare (f. 1869). Han har bl. a. varit anställd vid
Deutsches Volkstheater i Wien 1895—98 och
vid kungl. teatern i Berlin 1898—1911 samt
ägnade sig sedan åt gästspel, även i Ryssland och
Amerika. C., som nu dragit sig tillbaka, var
en sällsynt mångsidig skådespelare. Bland hans
roller märkas Hamlet, Romeo i ”Romeo och
Julia”, Othello, Egmont, Clavigo, Mefistofeles
i ”Faust”, Don Carlos, Gyges i ”Gyges och hans
ring” (Hebbel) samt Bolz i ”Journalisterna”
(Freytag).
Christiansborg [-bå’r], slott i Köpenhamn,
uppfördes 1732—45 på Slottsholmen, där
Köpenhamns gamla, urspr. av Absalon anlagda slott legat.
Bygget leddes av generalbyggmästaren E. D.
Häuser, senare av N. Eigtved. Slottets
huvudbyggnad, som delvis togs i bruk 1740, var en hög,
sluten fyrkant, utstyrd med rik arkitektonisk
dekoration och försedd med ett högt torn; till
slottets n. sida anslöt sig den i en fristående byggnad
inrymda slottskyrkan. Den v. om huvudbyggnaden
anlagda ridbanan, som sträcker sig ned till
Frede-riksholms kanal, omgavs med stall, ridhus,
hovteater m. m.; tillika med den över kanalen
anlagda Marmorbron stå dessa av en portik mot
ridbanan sammanfattade byggnader ännu i dag
i allt väsentligt bevarade. Huvudbyggnaden och
slottskyrkan förstördes däremot av vådeld 1794.
Residensslottet reste sig på 1820-talet på nytt
efter C. F. Hansens ritningar med klassicerande
hållning och kolossala proportioner; även
slottskyrkan ombyggdes. Flera ämbetsverk inrymdes
här, likaledes den nyupprättade riksdagen. 1884
förstördes själva slottet åter av en eldsvåda,
varvid den nya dyrbara utsmyckningen med
skulpturer av Thorvaldsen, Freund m. fl. och en
mängd målningar förstördes. Det dröjde nu ända
till 1906, innan återuppbyggandet kom i gång;
byggnaden, i moderniserad barock, blev färdig
1926 efter Thorvald Jörgensens plan:
centralpartiet, som krönes av ett torn, är Kongeflöjen,
rymmande representationslokaler för konungen
men ej bostad; åt ö. ligger riksdagens flygel och
åt v. Höjesterets. — Litt.: F. Schiött, ”C. slot”
(1904); C. Elling, ”C.-interiörer” (1944).
Christian Science [krfstjan sai’ans], eng.,
”kristen vetenskap”, namnet på en etisk-religiös
rörelse, som uppkommit i Nordamerika.
Grundtankarna i rörelsen äro följande: Gud är en,
ande, allsmäktig och allgod. Allt verkligt är ett
utflöde av Gud, den ende Skaparen, och delar
det gudomliga väsendets art att vara ande och
gott. Det, som synes oss vara materiellt el. ont,
kan endast vara ett sken. Den verkliga
människan är en del av Gud, ett utflöde från honom.
Till sitt väsen är hon evig, syndlös, harmonisk,
lycklig, sund och frisk, kan icke falla och icke
dö. I Guds plan har det onda intet rum. Då
det icke kan vara ett uttryck för hans tanke,
har det sin enda makt och realitet genom falsk
mänsklig tro. För denna falska mänskliga tro
äro synd, lidande, sjukdom och död, ehuru i
sig väsenslösa, verkliga och förnimmas som
realiteter. Men den dödliga, materiella människa,
som förnimmer dem som verkliga, är icke den
verkliga människan utan en vrångbild av
människan i hennes sanning. Frälsning från allt
ont, också från sjukdom och död, vinnes genom
sann upplysning, sant förstående.
Rörelsens grundläggare är Mary Baker
Eddy (1821—1910). 1875 utgav hon den
skrift, som blivit rörelsens andra bibel, ”Science
and health, with key to the scriptures”. 1876
bildades Föreningen för Christian Science, och
1879 fick den sin första kyrka i Boston, med
namnet ”The mother church”, där fru Eddy själv
blev präst. C. har vunnit stor spridning och är
kanske mest känd genom den själsligt verkande
medicinska behandling, som bedrives. Rörelsen
räknar 3,049 förs. I Sverige finnas 5 av staten
erkända samfund, varav 2 i Stockholm, 1 i
Göteborg, 1 i Malmö och 1 i Örebro. I
Köpenhamn finnes 1 förs., i Oslo och Bergen 1.
Samtliga församlingar, ehuru individuella, äro
grenar av moderkyrkan i Boston. Vid
söndags-gudstjänsterna läsa två föreläsare citat från C:s
läroböcker: Bibeln och ”Science and health”.
Texterna äro för varje vecka desamma, var
helst de läsas el. studeras; de omfatta 26 ämnen,
vilka regelbundet återkomma 2 gånger om året.
Christian Science Publishing Society i Boston
är den auktoriserade utg. av C.-litteraturen,
varibland må nämnas följ, tidskr.: The C. Journal
(1883 ff.), C. Quarterly (1890 ff), innehållande
veckotexterna för bibelstudiet, C. Sentinel (1898
ff.), Der Herold der C. (auktoriserad 1903),
samma tidskr. på franska (1918), på de tre
skandinaviska språken (1930), på holländska (1931)
och på spanska (1946), förutom på blindskrift
(1931), samt den dagliga internationella tidn.
The C. Monitor (1908 ff.). — Av övriga skrifter
om C. kunna nämnas de mer el. mindre kritiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
