Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chrestien (Chrétien) de Troyes - Chrisma - Christ, Wilhelm von - Christchurch - Christengemeinschaft - Christensen, Arthur - Christensen, Balthasar - Christensen, Benjamin - Christensen, Carl - Christensen, Erik - Christensen, Georg - Christensen, Godfred - Christensen, 1. Gyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Chrisma—Christensen
780
Flandern. Han bearbetade på fransk vers i
långa episka dikter flera ämnen ur den bretonska
sagokretsen. I behåll finnas ”Erec et Enide”
(från omkr. 1160), ”Lancelot”, ”Ivain”,
”Per-ceval le gallois” och den orientaliska ”Cligès”,
varemot hans behandling av sagan om Tristan
och Isolde gått förlorad. — C. var en av den
medeltidsfranska poesiens förnämste, hans stil
är enkel och uttrycksfull, hans berättelse ledig
och fängslande. C:s verk utgåvos 1884—99 av
W. Foerster. — Litt.: G. Cohen, ”C. et son
æuvre” (1931).
Chri’sma [k-], grek., se Krisma.
Christ [k-], Wilhelm von, tysk filolog
(1831—1906), 1860—1902 prof, i München.
Bekant är hans ”Metrik der Griechen und Römer”
(1874; 2:a uppl. 1879). C. skrev även ”Geschichte
der griechischen Litteratur bis auf die Zeit
Justi-nians” (1889) och utgav en kritisk
Pindarosupp-laga (1896).
Christchurch [kräFst-tJatf], stad på Nya
Zeeland, på Sydön, nära ö. kusten; 136,000 inv.
C. är regelbundet byggd med vackra planteringar.
Universitet. Handelscentrum för omgivande
bördiga slättland; yllefabriker; stora fryshus.
Hamnstad Lyttelton, 10 km i s. ö.
Christengemeinschaft [kri’stongamåi’n-],
religiös rörelse, som räknar sitt upphov från 1922
och sedan vunnit ganska stor spridning, särskilt
i s. Tyskland. Centrum är Stuttgart.
Utgångspunkten är teosofisk: människolivet och hela
världsalltet skola förandligas genom aktivisering
av den andekraft, som är den innersta
verkligheten i allt som är. Sin koncentrationspunkt har
denna andekraft i Kristus, från vilken den genom
kulten övergår på församlingen. C. bildar en
kyrka i kyrkan med egen gudstjänst. — I
Stockholm grundades 1937 en förs, av C. Rörelsens
svenska namn är Kristet samfund.
Christensen, Arthur Emanuel, dansk
orientalist (1875—1945), e. o. prof, i iransk filologi
vid Köpenhamns universitet 1919. C. utövade en
betydande verksamhet på den iranska såväl
lingvistikens som framför allt litteratur- och
kulturforskningens områden, varjämte folkloristiken
utgjorde ett av hans vetenskapliga huvudintressen.
Bland hans arbeten märkas ”Muhammedanske
digtere og tænkere” (1906), ”Contributions å la
dialectologie iranienne” (2 bd, 1930—35),
”Fir-dausis kongebog” (1931), ”L’Iran sous les
Sas-sanides” (1936, 2:a uppl. 1944) och ”Essai sur
la démonologie iranienne” (1941). C. drev
därjämte populärvetenskaplig författarverksamhet,
studerade drömmar (”Drömme. Iakttagelser og
undersögelser”, 1941) och gjorde som
utrikespolitisk medarbetare i Berlingske Tidende 1907—18
och genom politiska småskrifter inlägg i den
dags-politiska diskussionen.
Christensen, Balthasar Matthias, dansk
politiker (1802—82). Han drev från 1839
omfattande advokatverksamhet i Köpenhamn men
lämnade den 1848-—49, varefter politiken upptog hela
hans tid. Som medlem av östiftens
ständerför-samling 1842—48 hörde han till oppositionen och
ivrade för bondeståndets frigörelse och andra
jordreformer samt var
tillika en ivrig
förkämpe för det
natio-nalliberala kravet på
en fri författning.
1846 deltog han i
stiftandet av
Bondeven-nernes selskab och var
dess ordf. 1848-—58. 1
den
grundlagsstiftan-de riksdagen 1848—49,
där han var led. av
grundlagsutskottet,
tryggade han genom
sitt kloka förutseende
grundlagens antagande. Under den nya
författningen var C. led. av folketinget 1848—53, av
landstinget 1854—66 och från 1866 med ett kort
avbrott till sin död åter av folketinget. Han var
här länge en av vänsterns ledare. Vid 1878 års
partisprängning följde han den moderata flygeln.
Christensen, B e n j amin, dansk filmregissör
(f. 1879). C. debuterade 1913 i Danmark med
en på sin tid mycket uppmärksammad
kriminalfilm, ”Det hemlighetsfulla X-et”, men hans
största konstnärliga framgång kom 1921 med ”Häxan”,
ett av stumfilmens märkligaste alster. C.
regisserade sedan film i Tyskland 1924, där han även
spelade karaktärsroller, och i Hollywood från
1926, där han regisserade ett antal stumfilmer.
Vid mitten av 1930-talet återvände han till
Danmark, där han 1939 påbörjade sin första
ljudfilm, ”Skilsmässans barn”. Efter den följde
”Barnet” (1940) om abortproblemet, ”Gå med
mig hem” (1943) och ”Damen med de sorte
handsker” (1944), en kriminalfilm, som blev ett
fiasko och t. v. satte stopp för C:s verksamhet
som filmregissör i Danmark.
Christensen, Carl Frederik Albert, dansk
botanist (1872—1942), museiinspektor vid bot.
muséet i Köpenhamn 1920—33. C. var en
utomordentlig ormbunkskännare, författare till
”Index filicum” (1906) med ”Supplementum” (1913).
C. var framstående forskare i den danska
botanikens historia och botanisk bibliograf.
Christensen, Erik Hohwü, dansk fysiolog (f.
1905), med. dr 1931, prof, vid Gymnastiska
cen-tralinst. i Stockholm 1941, dess föreståndare
sedan 1948. C. har främst arbetat med
muskel-och arbetsfysiologi.
Christensen, Niels Georg, dansk pedagog,
litteraturhistoriker (f. 1877), föreståndare för
Jonstrups statsseminarium 1937—47. Utom
läroböcker i dansk och tysk litteraturhistoria har C.
förf, talrika litteraturhistoriska studier och avh.
(om H. C. Andersen, Grundtvig, J. P. Jacobsen,
H. Bang m. fl.). Sedan 1939 är C. red. för
Pæda-gogisk-psykologisk tidsskrift.
Christensen, God fr ed, dansk målare (1845
—1928). Han tillhörde de mera betydande av
sin generations danska landskapsmålare och
ägnade sig särsk. åt framställningen av jylländska
och själländska motiv.
Christensen. 1) Gyda Martha Kristine C., f.
Andersen, norsk skådespelerska och sceninstruktris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
