Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chock - Chockbehandling - Chockera - Chocó (folk) - Chocó (provins) - Choctaw - Chodat, Robet - Chodkiewicz, Jan Karol - Chodowiecki, Daniel Nilkolaus - Chodzjent - Choiromyces - Choiseul (ö) - Choiseul, ätt - Choiseul, 1. César Gabriel - Choiseul, 2. Étinenne François, markis de Stainville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Chockbehandling—Choiseul
768
antingen genom (inre el. yttre) blödning el.
(oftare) genom en förlamning av kapillärerna, så
att dessa utvidgas och till den omgivande
vävnaden genomsläppa den blodplasma de normalt
transportera; däremot genomsläppas icke
blodkropparna, varför det i blodbanan kvarvarande
blodet ofta är betydligt koncentrerat. Hjärtat får
för litet blod att arbeta med, vävnadernas
syr-sättning blir lidande. Orsaken till c. är vanligen
större blödning, svåra och utbredda vävnadsskador,
brännskador, i synnerhet när skadorna ha
föregåtts av uttröttning, avkylning el. hunger. Under
krig är chockskada vanligare och svårare än
under fredsförhållanden. Behandlingen består i
vila, tillförsel av värme, vätska och syrgas samt
transfusioner av blod och blodersättningsmedel.
Chockbehandling, med., ofta begagnad
sammanfattande beteckning för insulinchock-,
elek-trochock- och krampbehandling.
Chockera (fr. choquer’, jfr Chock), stöta (för
huvudet), såra, förnärma.
Choco [tfåkå’], indianfolk i n. v. Colombia,
kring Atratofloden och i n. Panama vid Stilla
havet. C. kvarstå delvis på en ursprunglig
kulturståndpunkt, äro jordbrukare men leva även
av fiske och jakt. Deras hyddor äro på gr. av
den kraftiga nederbörden uppförda på pålar.
Choco [tjåkå’], provins i n. v. Colombia;
46,586 km2, 120,000 inv. Huvudort: Ouibbö
(5,000 inv.).
Choctaw, en fordom mäktig indianstam av
muskogeegruppen, boende som åkerbrukare vid
nedre Mississippi. I början av 1700-talet kommo
de i vänskaplig beröring med fransmännen i
Louisiana och hjälpte dem i deras krig med
andra stammar. Sedan 1832, då de berövades sitt
land, bo de som en av ”de fem civiliserade
nationerna” i Oklahoma, det gamla indianterritoriet,
där deras antal 1920 var c:a 19,000.
Chodat [Jåda’], Robert, schweizisk
botanist (1865—1934), prof. 1891 och chef för
botaniska inst. vid univ. i Genève. C. var verksam
inom flera områden av botaniken, kanske främst
som algolog. Han har bl. a. skrivit ”Algues
vertes de la Suisse” (1902), ”Étude critique et
expérimentale sur le polymorphisme des algues”
(1909) och en lärobok i allmän botanik,
”Prin-cipes de botanique” (1907; 3æ uppl. 1920).
Chodkiewicz [kåtkje’vjitj], Jan Karol,
polsk fältherre (omkr. 1560—1621). 1602 blev C.
efter Zamoyski överbefälhavare i kriget mot
svenskarna, under vilket han intog Dorpat och
segrade vid Weissenstein. 1605 vann han med
5,000 man vid Kirkholm en seger över Karl
IX :s betydligt överlägsna styrka men kunde
icke utnyttja den, då polska riksdagen icke
beviljade medel till kriget, som C. delvis på egen
bekostnad fortsatte till stilleståndet 1611.
Senare kämpade han i Ryssland med stor
utmärkelse men föga varaktiga resultat. — Biogr. (på
polska) av Sliwihski (1923).
Chodowiecki [kådåvjä’tski], Daniel
Nikolaus, tysk gravör och tecknare (1726—1801),
verksam i Berlin. Han började som hantverks-
Daniel Chodowiecki: Lotte
Kestner. Rödkrita. Se även
bild vid Basedow.
mässig emalj målare
och försökte sig med
ringa konstnärlig
framgång i olja.
Senare ägnade han sig
nästan uteslutande åt
etsning och blev
mycket anlitad som
illustratör för
kalendrar, skönlitterära
arbeten m. m. C.
blev småningom så
överhopad med
arbete, att han ofta
måste låta andra
utföra gravyrer
efter hans teckningar;
hans grafiska
arbeten äro till antalet
över 2,000. — C:s
skisser ur
vardagslivet äro livfulla,
stundom
humoristiska el. rörande, ofta
kulturhistoriskt
värdefulla. —
Monografier av L. Kaemmerer (1897) och E. W.
Bredt (1918).
Chodzjent [kad$ä’nt], stad i Tadzjikistan,
Sovjetunionen, se Leninabad. — C. är en av
Centralasiens äldsta städer och var huvudstad i
ett eget rike men erövrades av ryssarna 1866.
Choiromyces [k-], se Tryffel.
Choiseul [/æazö’1], ö bland Salomonöarna.
Choiseul [Jæazö’1], fransk ätt. Mäktiga
feodalherrar med namnet C. omtalas redan på
900-talet i Champagne. Bland de många grenarna
fortlever nu endast hertigliga grenen de
C.-Pras-lin, till vilken C.i) hörde. En medl. av denna
gren, hertig Théobald de C.-P. (1805—47),
var medelpunkten i en av julimonarkiens mest
uppseendeväckande skandaler. Hans hustru,
dotter till greve H. F. B. Sebastiani, anträffades
mördad (1847), och hertigen, starkt misstänkt
som dådets förövare, begick några dagar senare
sj älvmord.
1) César Gabriel, greve de C., 1762
hertig de Pr as lin, politiker (1712—85),
avlägsen frände till C.2), vars efterföljare han
blev som ambassadör i Wien (1758—60). Han
blev 1761 utrikesminister, som sådan ett redskap
för C.2), och var 1766-—70 marinminister. C.
föll i onåd jämte sin släkting 1770.
2) É t i e n n e F r a n <; o i s, markis d e
S t ai n vil le, hertig de C., statsman (1719
—85). C. deltog med utmärkelse i österrikiska
tronföljdskriget 1740—48 och avancerade till
generallöjtnant. Han vann madame de
Pompa-dours gunst genom att för henne avslöja en av
Ludvig XV påtänkt ny kärleksförbindelse och
började, stödd av henne, sin lysande bana som
ambassadör vid romerska kurian 1753. Där
lyckades han förmå påven till försonliga steg i den
jansenistiska frågan. 1757 blev han ambassadör
i Wien. Ställd mellan utrikesministern Bernis’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
