Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chislehurst - Chiswick - Chita - Chitarra - Chitarrone - Chiton - Chiton - Chitor - Chitral - Chittagong - Chiusa - Chiusi - Chiva, Khiva - Chi va piano, va sano - Chivilcoy - Chkalov - Chladni, Ernst - Chladnis klangfigurer - Chlaina - Chlamydomonas - Chlamydophorus - Chlamydosaurus - Chlamydoselache - Chlamys - Chłędowski, Kazimierz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Chiswick—Chl^dowski
764
Kent, 15 km s. ö. om Londons city; tills, m.
Sidcup i n. ö. — inkorporerat med C. 1946
— 62,000 inv. På slottet Camden Place
dog den landsflyktige Napoleon III 1873.
Chiswick [tjfzik], stad i England, se
Brent-ford.
Chita, stad i ö. Sibirien, se Tjita.
Chita’rra [ki-], it., gitarr.
Chitarrone [kitarå’ne], it., egentl. stor gitarr,
namn på en basluta med lång sidohals, liten
ljudkropp och ett 20-tal strängar. Brukades på
1600-talet som basinstrument i st. f. kontrabas. C.
knäppes som andra lutor.
Chiton [kitå’n], se Kiton.
Chiton [k-], se Ledsnäckor.
Chitor [eng. tfftöa], stad i Rajputana,
Indiska unionen, 175 km s. om Ajmer; omkr.
7,500 inv. På en bergås ö. om staden den gamla
fästningen Chitorgarh. Den omges av en
med stora, tunga torn försedd mur av 11 km
längd. Innanför denna finnas ruiner av en mängd
hus och palats från den tid, då C. var en av
Indiens mest berömda städer. Särskilt märkas de
båda väldiga tornen Kirtti stambh, ”ryktets
pelare”, en fyrsidig prisma av 23 m höjd, betäckt
med jainafigurer, och Jai stambh, ”segerpelaren”,
en fyrkantig prisma av 37 m höjd, prydd med
tusentals statyer av den hinduiska olympens
gudavärld. Denna starka fästning var i mer än 700
år Mewars huvudstad men intogs och plundrades
omkr. 1303 av Aläu-d din Khilji och 1568 av
stormogulen Akbar. Aurangzéb lät (1680) i C.
förstöra mer än 60 hindutempel.
Chitral [eng. tJTtral], bergland och
infödings-stat i nordvästligaste Pakistan, intill afghanska
gränsen, i ett avskilt dalstråk mellan Hindukusch
i n. v. och Lahoribergen i s. ö.; c:a 20,000 km2,
35,000 inv. Uppgick 1947 i Pakistan.
Chittagong [eng. tjftagåij], hamnstad i
Pakistan, prov, östbengalen, vid Bengaliska vikens
innersta del; 92,000 inv. Ändpunkt för
järnvägen från Assam; hamnen tillgänglig för
djupgående fartyg. Export av te, petroleum (från
Burma) och jute.
Chiusa [kio’sa], it, bergpass. Förekommer i
flera italienska ortnamn.
Chiusi [kio’si], det romerska Clu’sium, stad i
Toskana, mellersta Italien, belägen vid en trång
passage s. v. om Lago Trasimeno; c:a 2,300
inv. C. är bekant för sina talrika fynd av
förhistoriska gravar, tillskrivna dels de
indoeurope-iska italikerna, dels etruskerna.
Chiva, Khiva [^i’va]. 1) Förr kanat och
rysk vasallstat i ryska Centralasien, nu ingående
i sovjetrepubl. Uzbekistan; omkr. 60,000 km2,
500,000 inv. Beläget vid nedre loppet av
Amu-darja, når C. i n. fram till Aralsjön. Den
odlingsbara delen ligger intill floden el. i den oas,
som bevattnas genom kanaler från Amu-darja.
Här odlas bomull, ris och luzern; boskapsskötsel
och en sedan gammalt högt utvecklad hemslöjd.
Befolkningen utgöres av uzbeker, turkmener,
ka-zaker m. fl. — Om C:s historia, se Chorezm.
2) Kretsstad i Uzbekistan vid en av
bevattningskanalerna från Amu-darja. C. omges av
Chladnis klangfigurer.
murar, har citadell och kanens palats. I C.
produceras vackra mattor samt siden- och
bomullstyger. 24,000 inv.
Chi va pia’no, va sa’no [ki-], it., ”den, som
går långsamt, går säkert”, ital. ordstäv.
Chivilcoy [tJicoilkåi’], stad i prov. Buenos
Aires, Argentina, 150 km v. s. v. om staden
Buenos Aires; 42,000 inv. Handelscentrum för
en rik jordbruksbygd.
Chkalov, se Orenburg.
Chladni [kla’dni], Ernst Florens Friedrich,
tysk fysiker, den experimentella akustikens
grund-läggare (1756—1827). C. konstruerade
musikaliska instrument och upptäckte de efter honom
uppkallade klangfigurerna. Han var vidare den
förste, som påvisade (1794), att meteoriterna äro
av kosmiskt ursprung.
Chladnis klangfigurer [kla’dnis-]. Om en
skiva av något elastiskt ämne (glas, metall el.
trä) försättes i s. k. stående vibrationer,
t. ex. genom en strykning på dess kant med
en violinstråke, och om den därvid ger ifrån sig
en tydlig musikalisk ton, så delar den sig i
rutor el. avdelningar, av vilka två närliggande
alltid svänga i motsatta riktningar. Gränslinjerna
mellan dessa delar, de s. k. n o d 1 i n j e r n a,
äro däremot i fullkomlig vila. Dessa kunna
göras synliga därigenom, att skivan beströs med
ett fint pulver, t. ex. fin sand el. korkspån,
som kastas bort från de svängande delarna och
samlar sig vid nodlinjerna, där det får ligga
stilla. De figurer, som bildas av dessa
nodlinjer, upptäcktes först av E. F. F. Chladni och
kallades efter honom Chladnis klangfigurer. En
skiva ger den enklaste figuren, när dess
grundton ljuder; vid högre toner bilda sig mer
invecklade klangfigurer.
Chlaina [klai’-], forngrekiskt klädesplagg, en
mantel av ylle, buren som överplagg, huvudsaki.
av yngre män.
Chlamydomönas [k-], se Grönalger.
Chlamydo’phorus [k-f-], se Bältdjur.
Chlamydosåu’rus [k-], se Kragödlor.
Chlamydose’lache [k-k-], se Hajar.
Chla’mys [k-] (grek. chlamy’s) forngrekisk
kort, rundskuren mantel, särskilt buren av
ynglingar, ofta utan underplagg.
Chl^dowski [klädå’skji], Kazimierz,
polsk-österrikisk historiker (1843—1920). Han
var ämbetsman i österrikisk tjänst, någon tid
minister för Galizien, levde sedan i Wien. Han blev
känd förnämligast som historisk forskare genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
