Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chinon - Chinook - Chinooker - Chintreuil, Antoine - Chints, sits - Chioggia - Chionis, slidnäbbar - Chios - Chipewyan - Chipmunk - Chippendale, Thomas - Chippewa(er) el. Odjibwa - Chiquinquirá - Chirico, Giorgio de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Chinook—Chirico
760
v. Frankrike, vid floden Vienne, 40 km s. v. om
Tours; 4,500 inv. C. är en urgammal stad med
ålderdomlig prägel. På en dominerande höjd
ligga de vidsträckta ruinerna av ätten
Plantage-nets slott, där Jeanne d’Arc 1429 första gången
fick företräde för Karl VII. Ståtliga
minnesmärken finnas över henne och Rabelais, vilken
föddes i el. vid C.
Chinook [tjinö’k], se Vind.
Chinooker [tjinö’k-], urspr. ett talrikt
indianfolk, boende i staterna Washington och
Oregon, U.S.A., i byar utmed Columbiafloden.
C. voro det förnämsta handelsfolket i dessa
trakter. De levde i små byalag och färdades i sina
båtar i handelssyfte på Columbiafloden.
Språkligt indelas c. i nedre c., numera utdöda, och
övre c., av vilka endast omkr. 300 kvarleva.
Chintreuil [Jätrö’j], An t o in e, fransk
målare (1814—73). Han var en av
Fontainebleau-mästarnas och särsk. Corots närmaste
efterföljare, målade naturstudier med nobel känsla och
säker hand och fick sin specialitet i vidsträckta
utsikter över fransk slättbyggd i olika stämningar.
Chints [t/i-], sits, fina, vanl. blommiga, förr
ofta handmålade, nu tryckta, alltid mönstrade
kattuner av engelsk tillverkning, glättade el.
vaxade på ena sidan. C. begagnas åtm. sedan
1700-talet till gardiner, omhängen, möbeltyg och
-överdrag.
Chioggia [kiå’d?a], stad i n. ö. Italien, på
småöar i Laguna Venetas sydligaste del; 24,000
inv. Biskopssäte. C. är Italiens största
fiskehamn. Befolkningen bevarar flera ålderdomliga
drag; bl. a. kvarlever ännu en särskild dialekt.
C. kom tidigt under Venedig och har sedan
delat dess öden. Hölls under Chioggiakriget
besatt av genueserna 1379—80.
Chiönis [k-], slidnäbbar, fågelsläkte,
bildande egen
under-fam. av fam.
brockfåglar. C. bebor med
5 arter
subantarktis-ka öar (ss.
Eldslandet, Falklandsöarna,
Sydgeorgien samt
Kerguelen) och
Väst-antarktis, vars enda
landfågel C. alba är.
Näbb och fötter
likna närmast hönsens,
f j ädrarna äro
snövita. En hornslida
omger övernäbbets
rot; därav namnet.
Storleken är en
hönas.
Chios [ki’-], ö i Egeiska havets mellersta del
vid Mindre Asiens västkust; 827 km2. Tillhörde
före 1913 Turkiet, bildar numera med
kringliggande småöar ett nomos i republ. Grekland;
924 km2, 72,000 inv. Skiljes från Mindre Asien
av ett 7—18 km brett sund. I n.—s. riktning
löpa parallella bergsryggar. Högsta toppen i
n.: Hagios Hias, 1,267 m ö. h. Jordbävningar
äro vanliga. Bördig jordmån, betydande odling
Chionis alba.
av vin, oliver och sydfrukter. Silkesodling. C:s
viktigaste exportvara är mastix. Huvudstaden
Chios el. Kastro (22,000 inv.), på östkusten, är
ärkebiskopssäte. — ön var under den klassiska
tiden en blomstrande jonisk koloni, 477—413
samt 377—357 f. Kr. i förbund med Aten, kom
sedan efter växlande öden under de östromerska
kejsarna, på 1200-talet till genueserna och 1566
till turkarna. Under grekiska frihetskriget
anställde turkarna våren 1822 på C. fruktansvärda
massakrer. Under Balkankrigen 1912—13
erövrades ön av grekerna, avträddes av Turkiet 1913
och tillerkändes genom freden i Lausanne 1923
definitivt Grekland. Under 2 :a världskriget var
C. från maj 1941 ockuperat av tyskarna.
Chipewyan [t/ipio)a’jan], nordamerikanska
indianer, tillhörande athapaskernas språkgrupp. Ett
typiskt jägarfolk ha de varit knutna vid
Hudson-baykompaniet som trappers och jägare över hela
Canadas nordland.
Chipmunk [tjTpmauk], se Jordekorrar.
Chippendale [tjfpandéil], Thomas, engelsk
möbelarkitekt (1718
—79). C. upptog
gamla stilar, utförde
bl. a. stolar i gotik,
rokoko och kinesstil
men tillämpade de
lånade uppslagen
med frihet och
självständighet. Han gav
möblerna praktiska
former och förstod
att tillämpa dem
efter materialets
struktur. Han utgav 1754
”The gentleman and
cabinet maker’s
di-rector”, en samling
av 100 ritningar,
graverade i
kopparstick, som sedan ut-
kom i flera upplagor. Chippendalemöblerna fingo
spridning i flera länder, i Nordamerika,
Nordtyskland, Danmark och, i stor utsträckning,
Norge.
Chippewä(er) [tJTpiæa] el. O d j i b w a,
nordamerikansk indianstam, tillhörande algonkinernas
grupp. Dess område låg runt Huronsjön och
sträckte sig över Minnesota till Nord-Dakota. C.
bo nu, till ett antal av omkr. 30,000 — hälften
i Canada, hälften i U.S.A. —, på sina gamla
marker. C., som ha varit stora krigare, levde
dock under sin glansperiod i allm. i vänskap med
de vita. C. äro mycket konservativa till sin
läggning och leva på det hela taget i sin gamla
indianska tankevärld, vartill deras stora, länge
mäktiga medicinmannasällskap kraftigt bidragit.
Chiquinquirå [t/ikinkira’], stad i mellersta
Colombia, 130 km n. om Bogotå, vid floden
Suarez; 35,000 inv. Berömd vallfartsort.
Chirico [ki’rikå], G i o r g i o de, italiensk
målare (f. 1888), en av surrealismens främsta,
studerade måleri i München 1908, där han tog
starka intryck av Böcklins konst, och därefter
Chippendalestol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
