- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
743-744

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

743

Chile

744

Sjölejon i trakten av Arica i nordligaste Chile.

Växtvärld. Ökenområdet i n. är till stor del
vegetationslöst; i dalarna glesa buskbestånd
(särskilt kompositer) samt en förgänglig
vår-flora av annueller och lökväxter. På större höjd
finnas sparsamt träd (Gourliea, Prosopis, Cereus
m. fl.). Fjällfloran är rik på dvärgbuskar samt
hårda tuv- och kuddliknande örter (Adesmia,
Astragalus, Azorella, Baccharis, Senecio, Stipa,
Viola etc.). Redan i trakten av Iquique går
kak-tusfloran, som tyckes leva på dimmorna, ned
till kustbergen. Mellersta C. har rik vegetation
av ständigt gröna småträd och buskar (Adesmia,
Cryptocarya, Persea, Peumus, Quillaia, Senecio,
många myrtacéer), men riktig skog är sällsynt.
Kakteer och stora bromeliacéer (Puya) äro
karakteristiska. Här växer även palmen Jubaea
spectabilis. Under våren betäckes marken av
lysande blomster, ss. Calandrinia, Oxalis,
Salpigl-ossis, Schizanthus, Tropaeolum, talrika
liljeväxter m. m. Klimat och vegetationens allmänna
prägel erinra starkt om medelhavsländernas,
vilkas kulturväxter också återfinnas i C. Söder om
Valparaiso finnas i bergen lövfällande arter av
bok (Nothofagus), men i övrigt är floran
vinter-grön med lager- och myrtenväxter, proteacéer,
Drimys, barrträd o. s. v. Det regnrika området
s. om 37° utmärkes särskilt av vintergröna bokar,
som söderut bli helt dominerande. Av barrträd
bildar Araucaria araucana mäktiga skogar på
bergssidorna; viktiga äro även Fitzroya,
Libo-cedrus och Saxegothaea. Floran är rik på buskar
(Berberis, Fuchsia, Escallonia, Pernettya) och
slingerväxter (copihue, Lapageria rosea, Chiles
”nationalblomma”) samt väldiga ormbunkar. Stor
utbredning ha täta bambusnår (Chusquea) samt
Gunnera. Lövfällande bokar bilda fjällskogar,
ovanför vilka örtrika ängar och myrar utbreda
sig. Vid 48° vidtager den enformiga magellanska
regnskogen, som går till Kap Horn; stora
sträckor äro myrmarker med egendomliga
kudd-växter, och samma formationer uppträda ovanför
skogsgränsen, som ligger några få hundra m
ö. h. Patagonien är ett stäppland med andin flora;
i fjälldalarna växer lövfällande bokskog.

Djurvärlden visar liksom växtvärlden stark
inblandning av sydliga former. Däggdjurs faunan
är fattig; apor och insektätare saknas. Av
rovdjur finnas puma, vildkattor, azara- och
magel-lansräv; en utterart jagas bland öarna i s. C.
Även stinkdjur finnas. Talrikast äro gnagarna,
däribland pälsdjuren cöypu och chinchilla.
Pungdjuren utgöras av två Didelphys-arter. De för
Anderna så betecknande lamadjuren ha i historisk
tid nästan försvunnit från C., guanakon är dock
allmän i det inre av Patagonien. I s. C. finnas
två hjortarter, den stora huemülen och den lilla
pudün. Bland havsdäggdjur märkas, utom utter,
även sjölejon och sjöbjörnar. Av rovfåglar
märkes främst kondoren. Kusten är tillhåll för
sjöfågel i mängd: pelikaner, kormoraner, kapduvor,
stormfåglar, albatrosser och pingviner. Knappast
något annat tempererat land är så fattigt på
reptiler som C. Sköldpaddor och krokodiler saknas.
Ett fåtal ormar (ingen giftig) finnes. Havets
fiskfauna är rik och av stor betydelse för
folknäringen.

Befolkning och bebyggelse. Större delen av
C:s befolkning består av mestiser, d. v. s. en
blandning av C :s ursprungliga inbyggare,
indianerna, och landets vita erövrare, spanjorerna.
De vita beräknas utgöra något över 30% av
befolkningen, mestiserna över 60 °/o. Kreolerna
bilda som storgodsägare och högre ämbetsmän
ett överklasskikt. 1930 uppgick de utlandsföddas
antal till c :a 105,000, varav något över Vs
utgjordes av spanjorer, resten av bolivianer,
peruaner, italienare, av under 1850—70-talen till s.
delen av mellersta C. inflyttade tyskar,
argentinare, engelsmän, irländare, fransmän, judar,

Araukan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free