- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
739-740

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chigi - Chignon - Chihuahua - Chikamatsu Monzaemon - Chikan - Child, Sir Josiah - Childe, Gordon - Childebert - Childerik - Childers, 1. Hugh - Childers, 2. Erskine - Childs, Williams - Chile - Höjdförhållanden och vattendrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

739

Chignon—Chile

740

som påve (från 1655) Alexander VII.
Dennes brorson Agostino C. (d. 1705) blev tysk
riksfurste 1659, romersk furste av Campagnano
1661 och hertig av Ariccia 1662. Släkten, vars
huvudman sedan 1712 är romerska kyrkans
marskalk och konklavens väktare, ärvde 1834
släkten Albanis namn och gods samt titeln furste av
Soriano. P a 1 a z z o C. (från 1500-talet) ligger
vid Piazza Colonna i Rom och ett stort
sommarpalats vid Ariccia i Albanobergen.

Chignon [Jinjå’], fr., se Chinjong.

Chihuahua [tjiæa^a], stat i n. v. Mexico,
vid gränsen mot U.S.A.; 245,612 km2, 624,000
inv. Huvudstaden C. (57,000 inv.) vid
mexikanska centralbanan c:a 1,500 m ö. h. är en livlig
handels- och industristad. Centrum i ett
silver-gruvdistr.

Chikamatsu Monzaemon [tjikama’tso [-må’n-zaemån],-] {+må’n-
zaemån],+} Japans mest berömde dramatiske
författare (1653—1724). Skrev 97 skådespel, av vilka
74 behandla historiska ämnen.

Chikän [J-] (fr. chicane), eg. knep; skymf,
vanheder, skam; även kortspelsterm, avseende t. ex.
att en bridgespelare icke fått något trumfkort.
— Chikanèra, förolämpa, bereda (någon)
förargelse.

Child [tjaild], Sir Josiah, engelsk köpman
och nationalekonom (1630—99). Han samlade
tidigt en betydande förmögenhet och var från
1674 (med ett års avbrott) till sin död direktör
i Ostindiska kompaniet. Sina motståndare i
kompaniets styrelse förföljde han hänsynslöst, och
mot alla motståndare till kompaniets
handelsmonopol vann han, ej minst genom korruption i
stor skala, stöd hos hovet och parlamentet. C:s
skrift ”New discourse of trade” (1690; senaste
uppl. 1804) hör till den engelska merkantilismens
bästa och inflytelserikaste arbeten.

Childe [tjaild], Gordon, engelsk arkeolog
(f. 1892), prof, i Edinburgh 1927, i London 1946.
Han har gjort en betydande insats på
stenålders-forskningens område. Bland hans arbeten märkas
”The dawn of European civilisation” (1925),
”The Danube in prehistory” (1929) och
”Scot-land before the Scots” (1946). Under senare år
har C. ägnat sig åt ett starkt politiskt
(kommunistiskt) färgat skriftställen. Han har även
utgivit en populärvetenskaplig översikt,
”Prehisto-ric communities of the British Isles” (2 :a uppl.
1947)-

Chi’ldebert [k-], se Merovinger.

Childerik [k-], se Merovinger.

Chjlders [tjTldaz]. 1) Hugh C., engelsk
politiker (1827—96). Efter studier i Cambridge
reste C. 1850 till Australien och blev snart en
högt betrodd man i staten Victoria. 1857
återvände C. till England som denna kolonis
generalagent och invaldes 1860 i parlamentet. Han slöt
sig till det liberala partiet och var medlem av
Gladstones ministärer, bl. a. 1882—85
finansminister, då hans förslag om ändrad öl- och
spritbeskattning åstadkom ministärens fall. Han hade
tidigt knutit förbindelser med irländska
nationalister och var inrikesminister i Gladstones tredje
ministär 1886.

2) E r s k i n e C., den föreg :s brorson,
engelskirländsk politiker (1870—1922), Han var många
år anställd i underhusets kansli. Under 1 :a
världskriget tjänade han i engelska flygvapnet och blev
major. C. var av gammalt, ehuru engelsman,
förbunden med den irländska
självständighetsrörel-sen, överförde personligen i hemlighet till Irland
den vapenlast, som 29 juli 1914 landsattes vid
Howth nära Dublin för de irländska frivilligas
räkning, samt var intim vän till E. De Valera.
C. anslöt sig efter kriget öppet till
sinn-fein-rö-relsen, var medlem av Dail Eireann och åtföljde
i juli och dec. 1921 de irländska underhandlarna
till London som sekreterare. Häftig motståndare
till uppgörelsefördraget av 6 dec. 1921, var han
själen i det republikanska motståndet mot den
nya irländska regeringen (Collins-Griffith) under
inbördeskriget 1922, häktades på hösten, dömdes
av en krigsrätt till döden för otillåtet innehav
av vapen och avrättades 24 nov. s. å.

Childs [tjåildz], Marquis Williams,
amerikansk journalist (f. 1903). C., som upprepade
gånger besökt Sverige, uppställde detta land
som ekonomiskt och socialt mönsterland för
amerikansk publik i den livligt uppmärksammade
boken ”Sweden — the middle way” (1936, ny
utvidgad uppl. 1947). Erfarenheter från sina
studieresor i Skandinavien har C. även utnyttjat i
”This is democracy” (1938).

Chile [tji’lä], off. Repüblica de Chile,
republik på västkusten av Sydamerika, gränsar
i n. till Peru, i ö. till Bolivia och Argentina,
sträcker sig från 180 s.br. i n. till 56° s.br.
(Kap Horn) i s. (se karta vid Argentina),
östligaste punkten ligger på 66° 25’ v. Igd., den
västligaste på 75°3o’ v.lgd. Avståndet
mellan nordligaste och sydligaste punkten är
4,200 km, medelbredden däremot blott knappa
200 km. Av Eldslandet äger C. större delen och
når längs Magallanes’ sund fram till Atlanten.
Till C. höra de i Stilla havet belägna Juan
Fernandezöarna, San Felix och S. Ambrosio,
Sala-y-Gomez och Påskön. C:s areal utom de
oceaniska öarna är 741,767 km2 med 5,7 mill.
inv. (1948). Huvudstad: Santiago (de Chile).

Höjdförhållanden och vattendrag. Man kan
dela C. i tre längdzoner: Centralkordilleran,
högslätten med längsdalen samt kustbergen. Den
förstnämnda bildar i n. västsidan av
Argentinas och Bolivias väldiga högland; utefter
sträckan ned till 350, där kamhöjden ännu når
4,000 m, har ett 60-tal över 5,000 m höga toppar
uppmätts, bland dem C:s högsta berg, vulkanen
Llullaiyaco, 6,710 m. S. om 300 avtar
fjällområdets bredd betydligt; man kan mer el. mindre
tydligt urskilja flera parallellkedjor, söderut
avtagande i antal och mäktighet. De patagoniska
bergen nå sällan över 3,000 m. I landskapet
framträda starkt de talrika vulkanerna, av vilka
åtskilliga äro verksamma. Eldslandskordilleran når
i Monte Sarmiento (2,404 m) sin högsta punkt.
Över bergen föra många pass, som förmedla
samfärdseln mellan C. och dess grannstater; de
mest bekanta äro Tacora (4,180 m ö. h., järnväg
Arica—La Paz), dubbelpasset Uspallata (3,842,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free