- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
735-736

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chiemsee - Chiengmai - Chiesa, Francesco - Chieti - Chiewitz, 1. Elis - Chiewitz, 2. Georg Theodor Policron - Chievitz, Ole - Chiffer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Chiemsee—Chiffer

736

Chiemsee [ki’mzè], sjö i s. Bayern, vid
Alpernas nordrand, mellan Inn och Salzach; 80
km2, största djup 74 m, höjd ö. h. 519 m. C.
är i s. omgiven av stora mossmarker. I sjöns v.
del tre skogklädda öar: Herrenwörth,
Frauen-wörth, Krautinsel. Herrenwörth har ett berömt
lustslott i Versailles-stil, He r r e n c h i emse e,
uppfört 1878—85 av Ludvig II.

Chiengmai [Jieumäi’], stad i n. Thailand
(Siarn), ändpunkt för järnvägen från Bangkok;
medelpunkt för handeln med teakträ i Thailand.

Chiesa [kiä’za], Francesco, schweizisk
författare (f. 1871), född i Ticino, den mest
bekante företrädaren för den italienskspråkiga
litteraturen i Schweiz. C., som började med
dikter i klassicistisk stil, har blivit särsk. uppskattad
för sina romaner och berättelser med motiv från
hans födelsekanton (”Sant’ Amarillide”, 1938)
samt intagande och inträngande självbiografiska
skildringar.

Chieti [kiä’ti], provins i mell. Italien,
landskapet Abruzzi e Molise; 2,587 km2, 375,000 inv.
Huvudstaden C. (30,000 inv.) ligger vackert i
berglandet ö. om floden Pescara; ärkebiskopssäte.

Chiewitz [kUvits]. 1) Elis C., tecknare
(1784—1839). C. utgav 1826 ”Svenska
teatergalleriet”, en följd teaterporträtt i helfigur,
kolorerade etsningar och 1827—28 ”Galleri till
Fredmans epistlar och sånger” samt ”Scener ur
Fredmans epistlar och sånger”, kolorerade
kompositioner.

2) Georg Theodor Policron C., den
föreg:s brorson, arkitekt och ingenjör (1815—62).
Han studerade vid Konstakademien och
utomlands. Bland byggnader i Stockholm, vilka C.
ritade, märkas Folckerska huset vid
Brunkebergs-torg (sedermera ändrat) och orangeriet vid
Rosendal. 1850 nödgades han av ekonomiska skäl
överflytta till Finland, där han blev livligt
verksam.

Chievitz [ki’vits], 01 e, dansk läkare och
politiker (1883—1946). Han blev 1921 överläkare
vid Finsens lysinst:s kirurgiska avd. och 1939
prof. 1918 och 1939 var han chef för den danska
rödakorsambulansen i Finland. Under den tyska
ockupationen deltog C. tidigt i motståndsrörelsen
som en av dess ledande män och satt för den
skull i fängelse dec. 1942—april 1943 samt juni
1944. C. var ordf, i Dansk kirurgisk selskab
1934—36. Han kreerades 1945 till hedersdr vid
univ. i Köpenhamn och Oslo.

Chiffer (fr. chiffrc, eg. siffra, taltecken, av
arab, sifr, nolla), skrivtecken för hemlig skrift;
även en persons namnteckning, bildad av de
sammanbundna begynnelsebokstäverna, namnchiffer,
monogram. — Chifferskriften el.
lönnskriften består av tecken (bokstäver,
siffror, matematiska figurer, punkter o. dyl.),
vilka äro avsedda att kunna läsas och förstås
endast av den, som äger ”nyckeln” till skriften,
d. v. s. den, med vilken den skrivande kommit
överens om tecknens betydelse.

Chifferskriften har höga anor. Så begagnade
fornegypterna för ändamålet hieroglyfer med
annat ljudvärde än det vanliga. Israeliterna åstad-

kommo c. genom omkastning av bokstäverna, och
talet 666 i Uppenbarelseboken är chiffer.
Spartanerna och fornromarna (bl. a. Caesar) förstodo
att nyttja chifferskrift (lat. scriptio per notas).
Under medeltiden och alltsedan har lönnskrift
använts i diplomatiska och militära
angelägenheter.

Med c. förstås i allm. antingen skrivtecken för
hemlig skrift el. den med sådana tecken
åstadkomna skriften. Numera använder man dock ofta
begreppet c. för att beteckna system för
hemligt skrivsätt. Chifferspråk är det språk,
som är bildat av a) arabiska siffror, grupper el.
serier av dylika siffror med hemlig betydelse;
b) ord, namn, uttryck el.
bokstavssammansätt-ningar, vilka icke fylla bestämmelserna för klart
språk el. code.

Till c. kan teoretiskt även hänföras code
(kod), d. v. s. bok, förteckning el. dyl., i vilken
upptagits meningar, uttryck, ord, siffertal,
klockslag m. m. jämte mot dessa svarande
bokstavs-och (el.) siffergrupper, codegrupper. Av
praktiska skäl betraktar man dock i de flesta fall
c. och code som skilda begrepp.

Genom c. — i betydelsen system för hemligt
skrivsätt — åstadkommes antingen ändring
(omkastning) av ordningsföljden mellan texts
bokstäver, siffror (grupper av dessa) el. utbyte av
texts bokstäver o. s. v. mot andra dylika el. mot
tecken av annat slag. På grund härav skiljer
man på omkastningschiffer, även
benämnt anordningskryptogram (fr.
sy-stème de transposition, ty. Versetzungsverfahren),
och utbytes- (ersättnings-) chiffer
(fr. système de substitution, ty. Ersatzverfahrcn).
Text, åstadkommen med begagnande av c., kallas
chiffertext (chifferskrift).
Ytterligare chiffrering av en chiffertext benämnes
över- (dubbel-) chiffrering.

Läran om c. omfattar chiffreringslära
(kryptografi) och forceringslära.
Den förra behandlar företeelserna ur de
korresponderande parternas synpunkt, den senare ur
den utomståendes.

Med dechiffrering och forcering
förstås chiffertextens återställande till klartext,
i förra fallet i allmänhet med kännedom om
och begagnande av nyckeln (chiffernyckeln), i
senare fallet utan föreg. kännedom om el.
tillgång till dylik. Forcering av meddelande grundar
sig dels på statistisk bearbetning av chiffertexten,
omfattande en språklig-statistisk undersökning,
vanl. i förening med matematisk analys av vissa
upprepningar i denna, dels på ett vidsträckt bruk
av hypoteser, uppställda på grund av
bedömandet av vissa sannolikhetsförhållanden.

Utom för militärt och diplomatiskt bruk
begagnas c. stundom även för
affärskorrespondens, enär enbart användning av i
handeln förekommande affärscoder (telegramcoder)
icke kan trygga meddelandes hemlighållande.
Vill man vid telegrafering av affärsmeddelande
såväl ernå besparing av telegramportot som
vinna nödig säkerhet mot forcering, måste, såvida
icke privat code användes, meddelandet först
av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free