Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemnitz, 3. Bogislaus Philipp von - Chemulpho - Chen, Yu-jen (Eugen) - Chenab - Chenavard, Paul Joseph - Chênée - Cheng-tu - Cheng-tö - Chen-hai - Chénier, 1. André - Chénier, 2. Joseph de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Chemulpho—Chénier
712
gick i holländsk krigstjänst och tog kort efter
Gustav Adolfs ankomst till Tyskland 1630
anställning i svenska hären. Han övergick
småningom helt till politiskt och historiskt
författarskap i svenska regeringens tjänst. 1642 begav
han sig till Sverige. Oxenstierna gav nu C. i
uppdrag att skriva tyska krigets historia, och
1644 utnämndes C. till kunglig svensk
historio-graf med tillgång till arkivets akter. Han
adlades 1648 jämte sina syskon (skrev sig förut
Chemnitius), blev 1688 häradshövding i
Askers domsaga och fick 1675 titeln kungligt
hovråd. — C:s stora arbete ”Der königlich
schwe-dische in Teutschland geführte Krieg” påbörjades
1642. Delarna I—II, omfattande tiden 1630—36,
utkommo 1648, resp. 1653; delarna III—IV
(tiden juni 1636—juni 1646) anmäldes som
färdiga 1668, och tryckning beslöts men uteblev
till följd av penningbrist. Vid slottsbranden 1697
förlorades mycket av manuskriptet till del III
samt trol. även en del V, om Wrangels fälttåg,
och en del VI, om krigets slut. Först 1855—59
utgåvos 1 :a boken av del III (Banérs fälttåg
juni—dec. 1636) och hela del IV (Torstensons
fälttåg 1641—46). Arbetet skattas synnerligen
högt till följd av det rika, samvetsgrant använda
arkivmaterial, som stod till författarens
förfogande. Synpunkten är ensidigt
svensk-protestantisk. Ännu mer är detta fallet i den under
pseud. Hippolithus a Lapide sannolikt av C. utg.
stridsskriften ”Dissertatio de ratione status in
imperio nostro romano-germanico”. — Litt.:
Monogr. av Frieda Gallati (1902).
Chemu’lpho [tje-] (jap. Jinsen), stad på
Koreas v. kust, vid Gula havet, på en utskjutande
udde; 102,000 inv. Hamnstad till Söul, dit
järnväg leder (30 km). Hamnen utmärkt men
svårtillgänglig på grund av tidvattnets stora amplitud
(11 m). Hamnen öppnades för främlingar 1883.
Chen [tj-], Y u-j e n (Eugen), kinesisk
politiker (f. 1878), född på Trinidad av kinesiska
föräldrar, erhöll en västerländsk uppfostran, kom
till Kina 1912 och anslöt sig till Sun Yat-sen.
C. var ägare till och utg. av olika tidningar i
Peking, var från början en av ledarna för en
vänsterfalang inom Kuo-min-tang, vars
central-exekutiv och politiska centralråd han tillhörde
1928—31, var utrikesminister i regeringarna i
Kanton och Wu-han 1926—27, i rebellregeringen
i Kanton 1931, i nationalregeringen i Nanking
1931—32 och i den rebelliska ”folkregeringen”
i Fukien I933~34-
Chenab [t/i’näb el. -na’b], flod i n. v. Indien,
en av Punjabs ”fem floder”, upprinner i
Hima-laja (största källflod Chandla) och utfaller i
Sutlej. 1,200 km lång. Bifloder Jhelum och Ra vi.
C:s vatten tillgodogöres i stor skala för
bevattning.
Chenavard [Jnavä’r], Paul Joseph,
fransk målare (1807—95). Han bedrev länge
filosofiska och estetiska studier i avsikt att
bereda sig till utförandet av en stor målningsserie,
som skulle framställa mänsklighetens andliga
utvecklingshistoria. Under andra republiken fick
han beställning på ett stort antal väggmålningar
i Panthéon och utförde kartonger till 53 sådana.
Arbetet avbröts genom att Panthéon 1851 åter
anvisades till kyrkligt bruk. C. målade
sedermera föga men spelade som idérik
sällskapsmänniska en stor roll i det franska kulturlivet.
Chènée [Jäne’], fabriksort i Belgien,
sydöstlig förstad till Liège, vid Ourthe; 10,000 inv.
Koppar-, zink- (Vieille Montagne) och stålverk
samt glasbruk.
Cheng-tu [tjeg-to], huvudstad i kin. prov.
Si-chuan, på den bördiga slätten mellan
Yang-tsi-kiangs bifloder Min och To, 520 m ö. h. ;
441,000 inv. C. är en av Kinas äldsta städer;
var amer. flygbas 1944—45.
Cheng-tö [tj-], stad i s. v. Manchuriet, vid
Lan-ho, n. ö. om Peking; 510,000 inv. Stort
kejserligt palats, residens för kejsar Kien-lung
(1736—96). Staden hette tidigare Jehol.
Chen-hai [J-], stad i Kina, uthamn till
Ning-po.
Chénier [Jenje’]. 1) André Marie de C.,
fransk skald (1762—94). Han föddes i Konstan
-tinopel, där fadern var fransk handelsagent, men
kom med sin familj
till Frankrike redan
1765. Modern var
grekinna. C. växte upp
i en krets av
antik-dyrkare och blev
tidigt intimt förtrogen
med den antika
poesien. 1787—90 var han
sekreterare åt franske
ministern i London
men levde sedan för
sina studier och sin
diktning. Revolutionen
hälsade han till en
början med hänförelse
men gisslade snart dess avarter och skrev
bl. a. ett ”Ode å Charlotte Corday”. 1793—94
levde han i stillhet i Versailles och skrev här
några av sina vackraste idyller och elegier. 7 mars
1794 häktades han som misstänkt och skrev i
fängelset sina formsköna ”lambes”, flammande
av förakt för skräcktidens pöbelvälde. Efter en
summarisk rättegång avrättades han 25 juli, två
dagar före Robespierres fall.
C:s diktning står i den nyantika rörelsens
tecken; han betraktade städse Grekland som sitt
andliga fädernesland. Genom större friskhet och
åskådlighet höjer han sig högt över
pseudoklassi-citetens diktare. Stundom uppnår han vid antika
motiv en kongenialitet med särsk. sina
hellenistiska förebilder, som är nästan utan motstycke
i hela den antikimiterande litteraturen (t. ex. ”La
jeune tarentine”, ”L’aveugle”). Själv var han
dock en äkta son av upplysningstiden och satte
i sin poetik (”L’invention”) som mål att fylla
antikens former med modernt innehåll. Blott två
dikter trycktes under C:s livstid; först 1819
utkom en samling, som gjorde honom allmännare
känd. — Litt.: Faguet, ”A. C.” (1902); P.
Dimoff, ”La vie et 1’æuvre d’A. C.” (2 bd, 1936).
2) Marie Joseph de C., den föreg:s bror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
