Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chavannes, Édouard - Chavannes, Puvis de - Chazarer - Cheb - Chebeck - Checa, Ulpiano - Check - Cheddarost - Cheddit - Cheer - Cheeta - Chef - Chef-d’œuvre - Chefoo (Chefu, Chifu) - Chefren - Chefsfartyg - Cheilon - Cheiloplastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705 Chavannes—Cheiloplastik 706
han en rad banbrytande arbeten, bl. a. ”La
sculpture sur pierre en Chine au temps des deux
dynasties Han” (1893), ”Les mémoires
histori-ques de Se-ma Tsien” (5 bd, 1895—1905), ”Les
documents chinois découverts par Aurel Stein”
(1913), ”Mission archéologique dans la Chine
septentrionale” (1915), samt en mängd större och
mindre avhandlingar framför allt i T’oung-pao,
den ledande sinologiska tidskriften, vilken han
tills, m. H. Cordier redigerade från 1904 till
sin död.
Chavannes [fava’n], Puvis de, se Puvis
de Chavannes.
Chazarer, se Khazarer.
Cheb [kep], tjeckiska namnet på staden Eger.
Chebe’ck [J-j, ett långt, smalt och ganska
skarpt fartyg, som förekommer vid de flesta
medelhavskuster. Det har tre master med s. k.
latinsegel. I de svensk-ryska sjökrigen i slutet av
1700-talet deltogo många c., framför allt i ryska
flottan.
Checa [tjä’ka], U1 piano, spansk målare
(1860—1916). Han var en typisk representant
för spanskt historiemåleri under det gångna
århundradets senare hälft: väldiga kompositioner
med massor av figurer i vild rörelse,
effektmålningar, ofta utförda med förbluffande
virtuositet. Bland C:s bidrag till denna art av måleri
märkas ”Barbarernas invasion”, ”Kappkörning på
en cirkus i Rom under kejsartiden”, ”Pompejis
sista dag”.
Check [eng. uttal tjek], anvisning på till
utställarens förfogande, vanl. hos bank el.
bankir, stående medel, utfärdad i ändamål att
därmed verkställa betalning. C. har i sin nuvarande
form uppstått i England och fick under
1700-talet, då privatbankernas sedlar undanträngdes,
mera allmän användning som medel att beordra
utbetalning till någon fordringsägare.
Användningen av c. som betalningsmedel har enormt
ökats hand i hand med bankväsendets
utveckling sedan mitten av 1800-talet, särsk. i
anglosaxiska länder. I Sverige konkurrera
postremiss-växeln, postanvisningen och postgirot med c. som
betalningsmedel.
Ett utvecklat checkväsen är till stort gagn för
penningrörelsen därigenom, att det minskar
behovet av mynt ävensom påfrestningen på
bankernas kassor; särskilt är detta fallet efter
clear-inginstitutionens införande. För allmänheten
ligger c:s betydelse i dess egenskap av ett
bekvämt betalningsmedel. Gentemot banksedeln har
dock c. vissa olägenheter; framför allt
innebär den ej samma säkerhet som en banksedel.
Mottagaren har visserligen utställarens
förbindelse om betalning men ej garanti för att
beloppet verkligen finnes tillgängligt å dennes
räkning i banken. För att påskynda uppvisandet
föreskriver lagen emellertid, att det skall ske
inom en kort tid för regressrättens bevarande,
i Sverige i regel 20 dagar från utställelsedagen.
För att förhindra, att c. utnyttjas av obehörig
person, kan man förse den med s. k.
korsning (eng. Crossing). Speciell korsning
verkställes på så sätt, att namnet på
checkmotta-NF IV — 23
garens bankförbindelse placeras på framsidan
mellan två parallella linjer; endast denna bank får
då inlösa c. Vid generell korsning, som
kan bestå endast av de båda linjerna, kan
betalning erhållas endast i den bank, där innehavaren
har sina affärer och således är känd. Korsning
förekommer i Sverige huvudsaki. i fråga om
utländska c. Föreskrifter rörande c. finnas i
checklagen av 13/s 1932, som ersatt den
tidigare gällande checklagen av 1898. Lagen
innehåller bl. a. straffbestämmelser för
checkbedrägeri. Den, som med uppsåt till annans
förfång utställt c. utan täckning, straffas med
dagsböter el. fängelse i högst ett år. Om den
bristande täckningen beror på vårdslöshet,
straffas utställaren med dagsböter el. vid försvårande
omständigheter med fängelse. Samma
checklagstiftning som i Sverige gäller i flera andra
länder, dock ej i England och U.S.A.
Cheddarost [tje’da-], sötmjölksost, uppkallad
efter byn Qieddar i eng. grevsk. Somerset.
Cheddit [J-], typen för de moderna
klorat-sprängämnena, är uppkallat efter orten Chedde i
Schweiz; består vanl. av 79% kaliumklorat,
1% nitronaftalin, 15% dinitrotoluol och 5%
ricinolja.
Cheer [tjTa], plur. cheers, eng., leverop,
bifallsrop; munterhet.
Cheeta [tJTta], se Gepardsläktet.
Chef (fr., av lat. ca’put, huvud), överhuvud;
befälhavare; styresman (inom ämbetsverk,
han-delsaffär, fabrik m. m.). Vid krigsmakten har
envar med chefskap enl. organisation i fred el.
i krig ständig befälsrätt över vederbörligt
förband el. vederbörlig personal. Samma gäller en
av konungen tillförordnad (t.f.) chef. Ordet c.
användes i olika sammansättningar, betecknande
i regel det chefskap, som innehaves, t. ex.
regementschef, divisionschef, flottilj chef, stabschef,
chefläkare. Vid flottan brukar den, som för
befäl på ett fartyg, kortfattat benämnas chefen.
— Vid förvaltning av ämbetsverk användes c. i
benämningen avdelningschef, byråchef.
Chef-d’æuvre [Jä-döAra], fr., mästerverk.
Chefoo [tJTfö] (Chefu, Chifu), stad i
prov. Shantung i n. ö. Kina, vid Chilisundet;
132,000 inv. Hamnen, som är ständigt isfri,
öppnades 1863 för utländska fartyg. Export av
silke; textilindustri.
Chefren [k-], egyptisk konung av 4:e dynastien,
son till Cheops, vars andre efterträdare han var.
Av C. uppfördes den andra av pyramiderna vid
Gize. F. ö. har han ej efterlämnat några
historiska minnen. Bild se sp. 707.
Chefsfartyg, fartyg, som för högste
befälhavares, eskaderchefs el. avdelningschefs
befäls-tecken.
ChéTlon [k-], en av ”Greklands sju vise”,
bördig från Sparta. Han påstås ha varit efor där
omkr. 560 f. Kr. Honom tillskrives bl. a. den
bekanta vishetsregeln ”känn dig själv” (grek.
gnöthi seauto’n).
Cheiloplastik [k-], operation för
åstadkommande av normala läppar vid medfödda el. förvärvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
