Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charlier, Carl Ludvig - Charlière - Charlotta (drottning av Sverige) - Charlotte Amalie (drottning av Danmark) - Charlotte Frederikke (dansk prinsessa) - Charlotta Elisabet (hertiginna av Orléans) - Charlotte (storhertiginna av Luxemburg) - Charlotte (rysk storfurstinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Charlière—Charlotta
684
gradualavhandling, ”Untersuchungen über die
allgemeinen Jupiterstörungen des Planeten Thetis”
(1887), belönades med Fernerska och Bjurzonska
prisen. Senare omfattade C:s vetenskapliga
verksamhet till stor del arbeten inom den matematiska
statistiken, och han utgav bl. a. ”Vorlesungen
über die Grundzüge der mathematischen
Statistik” (1920). Sina statistiska metoder har han
tillämpat på en mängd dels av honom själv
utförda, dels av honom
på Lunds ob serva tor
i-um organiserade
omfattande stellarastrono-miska undersökningar
(bl. a. har han utgivit
”Studies in stellar
sta-tistics”, 1912—26),
varvid han särskilt
ägnat sig åt
utredandet av universums
allmänna byggnad. Av
fristående verk må
nämnas ”The motion
and distribution of
the stars. California
lectures” (1926). Vidare märkas av honom ett
läroboksarbete, ”Die Mechanik des Himmels”
(1902—05), samt den populära ”Stjernverlden”
(1888; tills, m. Jäderin). C. gjorde inlägg i
ekonomiska och sociala frågor, ss. frågan om
proportionella val och zontariffrågan, och
utvecklade på dessa områden en mångsidig
författarverksamhet. Han var vice ordf, i 1898 års
person-tariffkommitté.
Charlière [Jarliä’r], se Charles, J. A. C.
Charlotta el. Charlotte, furstinnor.
Sverige. Hedvig Elisabet Charlotta,
drottning (1759—1818), dotter till furstbiskopen av
Lybeck, hertig Fredrik August av
Holstein-Gottorp (bror till svenske konungen Adolf
Fredrik), och Ulrika Fredrika av Hessen-Kassel.
Hon växte upp vid sina föräldrars obetydliga
hov i Eutin, utsågs av
Gustav III till gemål
åt sin kusin hertig
Karl av Södermanland
och förmäldes med
honom i Stockholm 7
juli 1774.
Äktenskapet blev, till följd av
hertigens många
snedsprång, föga lyckligt,
men C. var alltför
anspråkslös och
god-hj ärtad för att
framkalla allvarlig
brytning. Deras enda
barn, Karl Adolf,
föddes 3 juli 1798 och dog redan 10 juli s. å.
C., som var kvick och otvunget gladlynt,
lyckades snart vinna tillgivenhet vid Gustav III:s
ceremoniösa hov. Någon politisk roll spelade C.
knappast under Gustav HI:s tid, men hennes
älskvärda lynne gjorde henne till en ofta anlitad
och för alla parter sympatisk fredsmäklerska i
de många inre tvister, som söndrade
konungahuset. Efter statsvälvningen 13 mars 1809 blev
hon en av det gustavianska partiets trognaste
anhängare och arbetade med iver för att Gustav
IV Adolfs son, Gustav, skulle utropas till
konung under hertig Karls förmynderskap. Sedan
Karl emellertid själv 6 juni s. å. mottagit
kronan, sökte hon genomdriva prins Gustavs val till
tronföljare. Hennes förhållande till Karl Johan
blev jämförelsevis gott. Drottning C. är
framför allt minnesvärd på gr. av den samtidskrönika
hon efterlämnat, ett av de värdefullaste
memoarverk svensk litteratur äger. Dessa anteckningar
erbjuda en från aug. 1775 till nov. 1817
fortlöpande kommentar till dagshändelserna. De voro
skrivna på franska och ha utkommit i sv. övers,
i 9 bd (1902—42).
Danmark. 1) Charlotte Amalie,
drottning (1650—1714), dotter till lantgreven Vilhelm
VI av Hessen-Kassel. Hon äktade 1667 danske
kronprinsen, sedermera konung Kristian V. Klok,
vänlig och välgörande samt intresserad för
danska förhållanden, blev hon avhållen av folket,
men hos maken utträngdes hennes inflytande snart
av Sofie Amalie Moth. C. ägde stora gods,
som hon styrde med duglighet, och avled på
slottet Charlottenborg (i Köpenhamn), som hon
1700 köpt och givit namn.
2) Charlotte Frederikke, prinsessa
(1784—1840), dotter till storhertig Fredrik Frans
av Mecklenburg-Schwerin. Hon äktade 1806 den
danske prinsen Kristian Fredrik (sedermera
konung Kristian VIII) och blev 1808 mor till
sedermera konung Fredrik VII. Efter ett
kärleksäventyr med sångaren Édouard Du Puy blev
hon 1809 skild från sin gemål och son. Hon
bosatte sig sedan i Rom och blev katolik. Litt.:
R. Neij endam, ”Ungdom og galskab. Princesse
Charlotte Frederikke og Edouard Du Puy”
(1923; sv. övers. 1924).
Frankrike. Charlotta Elisabet,
”Lise-lotte”, hertiginna av Orléans, se Elisabet,
Frankrike.
Luxemburg. Charlotte, storhertiginna (f.
1896). Hon blev 1919 vid sin äldre syster Maria
Adelheids tronavsägelse regerande storhertiginna.
Hon förmäldes s. å. med prins Félix av Bourbon
Parma (f. 1893) och har med honom flera barn.
Under 2:a världskriget vistades hon jämte familj
och regering i London.
Mexico. Marie Charlotte, kejsarinna (1840
—1925). Dotter till Leopold I av Belgien,
äktade C. 1857 ärkehertig Maximilian av
Österrike och följde honom till Mexico, då han 1864
blev kejsare där. Då läget efter de franska
truppernas avtåg blev allt ogynnsammare och
Maximilian ville abdikera, avhölls han av C., som
reste till Europa för att hos Napoleon III och
påven Pius IX personligen arbeta för sin
gemåls sak. Då hjälp ej stod att få, blev hon
sinnessjuk i Rom sept. 1866. Hon vårdades sedan
på olika belgiska slott. — Litt.: E. C. Corti,
”Maximilian und C. von Mexiko” (2 bd, 1924).
Ryssland. Charlotte Kristina Sofia,
storfurstinna (1694—1715), dotter till hertig Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
