- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
613-614

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceratium - Ceratodus - Ceratonia - Ceratophrys - Ceratophyllaceae, Ceratophyllum - Ceratopsidae - Ceratopyge - Ceratopygeserien - Ceratostomella - Cerberus - Cercaria - Cerchneis - Cercidiphyllum - Cercis - Cercle - Cercopithecidae, Cercopithecus - Cerealier - Cerebellum - Cerebral - Cerebrosider el. cerebriner - Cerebrospinalmeningit - Cerebrospinalvätska - Cerebrum - Ceremoni - Ceremoniallagen - Ceremoniel - Ceremonimästare - Ceremoniös - Ceres (gudinna) - Ceres (småplanet) - Ceresin el. mineralvax - Cereus, pelarkaktus - Cerignola - Cerinthe, vaxblomma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

613

Ceratodus—Cerinthe

614

plankton i såväl salt som sött vatten,
företrädesvis dock i havet, i kolossala mängder och spela
där jämte diatomacéerna en mycket viktig roll
för fiskarnas näring. Jämte många andra
organismer förorsaka de ”mareld” i havet.

Cera’todus, se Lungfiskar.

Ceratönia, se Johannesbrödträd.

Cerato’phrys [-f-], se Horngroda.

Ceratophylläceae, Ceratophy’llum [-f-], se

Hornsärv.

Cerato’psidae, se Skräcködlor.

Ceratopyge (av grek. ke’ras, horn, och pyge,
stjärt), trilobitsläkte med ett par taggar på
stjärten. Denna liknar något bakkroppen av en
tvestjärt, varav
namnet på den
vanligaste arten,
C. forficula.
Förekommer i
Sveriges och Norges
äldsta undersilur
i ceratopyge-se-

rien.

[-Ceratopyge-serien-]

{+Ceratopyge-
serien+} kallas i
Sverige den
understa delen av
undersiluren (or-

dovicium), som är olika utvecklad på olika ställen
och stundom företer övergångar från översta
kambrium. I allmänhet utgöres dess övre del av
kalksten, ceratopygekalk, och skiffer,
ceratopygeskiffer, vilka båda vanligen
äro rika på glaukonit, och dess undre del av
alunskiffer, som för Dictyonema flabelliformis
och kallas dictyonemaskiffer.

Ceratostome’lla, svampsläkte av fam.
Sphae-ridceae. Tidigare har C. pilifera, h å r n ä b b,
ansetts vara orsaken till s. k. blåröta hos
timmer av barrträd. Nyare undersökningar ha visat,
att skadan orsakas även av andra svampar. C.
ulmi, almdödaren, framkallar en svårartad
vissnesjuka hos alm.

Ce’rberus, (lat., grek. Ke’rberos), ett väsen,
som bevakade ingången till Hades. C. framställes
som en hund med tre huvud och ormar vid
kroppen el. ormsvans. Herakles lyckades enligt sagan
föra honom från Hades och tillbaka igen.

Cercäria, larvstadium till sugmaskar.
Ce’rchneis [-k-], se Falksläktet.

Cercidiphy’llum [-f-], växtsläkte, som står
ranunkelväxterna nära och omfattar två i Japan
växande trädslag; C. japonicum lämnar material
till de japanska lackerade trävarorna.

Ce’rcis, släkte bland ärtväxterna, underfam.
Caesalpinioideae, innefattande träd el. buskar med
enkla, hjärtlika blad och vanl. röda blommor,
ofta på bar kvist. Två arter, C. siliquastrum
(från medelhavsländerna) och C. canadensis (från
Nordamerika), odlas som prydnadsväxter, i
Sverige dock knappt norr om Skåne. — Enligt
traditionen hängde sig Judas Iskariot i en C., därav
benämningen judasträd.

Cercle [särkl], fr., cirkel, krets; sällskap;
”hålla c.” = ha fin, förnäm mottagning.

Cercopithècidae, Cercopithécus, se Markattor.
Cereälier (lat. cereälia, jfr Ceres), sädesväxter.
Cerebe’llum, lilla hjärnan, se Hjärna.

Cerebral (av lat. ce’rebrum, hjärna), vad som
hör till el. har avseende på hjärnan. Ordet
förekommer i flera sammansättningar, t. ex. c e r
e-bralganglier, hjärnganglier. I litterär
framställning ofta dets. som prononcerat
intellektuell o. dyl.

Cerebrosider el. c e r e b r i’n e r, kvävehaltiga
men fosforfria beståndsdelar av nerv- och
hjärnsubstanser.

Cerebrospinälmeningit, se Hjärnsjukdomar.

Cerebrospinälvätska, vattenklar vätska, som
utfyller hjärnans ventriklar samt det rum, som
bildas mellan mjuka hjärnhinnan och
spindel-vävshinnan. C. är en viktig förmedlare av
ämnesomsättningen i det centrala nervsystemet och
tjänstgör som regulator för tryckförhållandena i
hjärnrummet med dess oeftergivliga benväggar.
Den är av stor betydelse för centrala
nervsystemet som skyddande hölje, t. ex. mot stötar,
därigenom att hjärnan och ryggmärgen så att säga
simma i c. som på en vattenkudde.
Undersökningen av c. har stor betydelse vid sjukdomar
i hjärna och ryggmärg.

Ce’rebrum, lat., hjärna.

Ceremoni (fr. cérémonié), yttre formalitet av
symbolisk art; vedertaget bruk vid högtidliga
tillfällen; högtidlighet.

Ceremoniällagen, se Judendom.

Ceremoniél, sammanfattningen av de
formaliteter (ceremonier), som skola iakttagas vid en
högtidlighet; föreskrifter härom.

Ceremonimästare, person (hovämbetsman,
tjänsteman i ett ordenssällskap), som har att
övervaka det behöriga iakttagandet av ett
cere-moniel.

Ceremoniös (fr. cérémonieux), kruserlig,
cirklad, fallen för yttre formaliteter.

Ce’res, växtlighetens och grödans gudinna hos
forntidens romare, i kulten nära förbunden med
Moder Jord, tidigt likställd med grekernas
De-meter. År 496 f. Kr. utlovades under
hungersnöd ett tempel åt Demeter, Dionysos och Kore;
i detta tempel (nedom Aventinus, vid cirkus)
dyrkades dessa under namnen Ceres (som var
huvudgudomligheten), Liber och Libera. Templet
var plebejernas sakrala medelpunkt med deras
arkiv under de plebejiska edilernas vård. Festen
Cerealia firades i april.

Ce’res, den först upptäckta av de mellan Mars’
och Jupiters banor kretsande småplaneterna.
Upptäcktes av Piazzi i Palermo 1 jan. 1801.

Ceresin el. m i n e r a 1 v a x, ett vaxliknande
ämne, som erhålles ur mineralet ozokerit
(berg-vax) genom upphettning med svavelsyra och
produktens blekning.

Céréüs, pelarkaktus, se Kaktusväxter.

Cerignola [tjerinjå’la], stad i it. prov. Foggia
(Apulien); 37,000 inv. Centrum i jordbruksdistr.

Ceri’nthe, vaxblomma, växtsläkte av
familjen Borraginaceae, glatta, vanl. enåriga örter
med gula, ofta purpurfläckiga blommor och två-

Ceratopyge forficula.

a huvudsköld (t. h. ofullständig),
b huvudets medelsköld, c avtryck
av svansskölden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free