Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celldelning, cellbildning - Celle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Celle
572
Fig. 2. Indirekt celldelning.
i cell under förberedelse till delning; centralkropparna börja vandra mot
kärnans poler. 2 glest spirem; kärnmembranen försvinner. 3 kromosomerna börja
ordna sig; i 4 ligga de i ekvatorialplanet, det s. k. monasterstadiet, och ha
kluvit sig på längden. 5—6 kromosomhälfterna dragas mot var sin centralkropp.
7 diasterstadiet i övergång till glesa spiremstadiet. 8 dotterceller med börjande
kärnbildning ur täta spiremstadiet; ånyo två centralkroppar i varje centrosom.
vexitet riktad inåt och skänklarna utåt (fig. 2,4).
Sedda från cellens poler bilda kromosomerna
således en stjärna, monaster; sedda från sidan
tyckas de sammansmälta till en skivlik bildning,
ekvatorialplattan. De från
centralkropparna utgående strålkransarna ha brett ut
sig och i cellens mitt förenat sig till en spollik
bildning; dessutom ha de utanför denna spole
liggande strålarna fäst sig vid kromosomerna.
Tillsammans bilda de en bred spole, k ä r n s p
0-len el. centralspolen (fragmoplast,
fig. 2, 4). Nu börja kromosomerna klyvas på
längden i två lika halvor, vilka föras ifrån
varandra i riktning mot var sin centralkropp (fig. 2, 5
och 6). Det är möjligt, att spoltrådarna härvid
tjänstgöra som ”dragtrådar”. Slutl. komma de på
längden kluvna kromosomerna att ligga vid
vardera polen kring den där belägna
centralkroppen. Detta stadium kallas tvåstjärn- el.
diasterstadiet (fig. 2, 7). — A n a f a s. I
ekvatorialplanet börjar nu en klyvning av
protoplas-man att visa sig (fig. 2, 6), och denna
fortskrider, tills en fullständig uppdelning i två celler
ägt rum (fig. 2, 8). Under tiden bli de båda
kromosomstjärnorna alltmer oregelbundna (fig.
2, 8), och slutl. utbildas i vardera dottercellen
en kärna med samma byggnad som modercellens
kärna. När protoplasmans delning genomförts,
ha sålunda två dotterceller uppkommit, vilka i
allt överensstämma med modercellen.
Det, som är av det största intresset vid denna
mitotiska c., är den likformiga fördelningen av
kromosomerna, vilka innehålla den
ärftlighets-bärande substansen. — En c. förlöper under
normala förhållanden relativt hastigt och tager
endast 1—2 tim i anspråk. I tunna
djurmem-braner har man kunnat följa c:s alla faser
direkt under mikroskopet. — Ej sällan inträder
endast kärndelning, under det
att protoplasman ej delar sig.
Detta kan ske såväl vid
mi-tos som amitos och kan
upprepas ett flertal gånger. På.
detta sätt uppkomma
tvåkär-niga el. mångkärniga celler,
jätteceller.
Som en särskild form av
c. brukar ofta
knoppning, c e 1 1 a v s n ö
r-ning, anses. Den skiljer
sig från ovan beskrivna c.
därigenom, att den ena
dottercellen är vida mindre än
den andra och uppkommer
som en knoppbildning på
sidan av modercellen.
Knoppning förekommer hos många
urdjur.
2) Hos växterna sker c.
liksom hos djuren i regel
genom indirekt delning.
Knoppning (cellavsnörning)
förekommer hos vissa svampar,
t. ex. vid sporernas bildning
från basidier och vid c. hos jästsvampar. Hos
säcksvamparna förefinnes en s. k. fri
cellbildning, varvid cellkärnan delar sig
upprepade gånger och dotterkärnorna först senare
omgivas med cytoplasma och sedan med cellvägg. På
liknande sätt uppstå cellerna i embryosäcken,
pollenceller och vissa slag av sporer, då dessa bildas
till ett antal av 4 ur en modercell (tetraddelning).
Uppstå i dessa fall, t. ex. vid frövitans bildning
hos högre och vid sporbildningen hos vissa lägre
växter, ett stort antal cellkärnor, vilka först
senare var och en erhålla cytoplasma, talar man om
mångcellbildning. Vid cellföryngring avskiljes en
cell från den ursprungliga cellväggen,
sammandrager sig och avrundas samt i vissa fall även
om-gives med en ny cellvägg. Detta slag av c.
förekommer vid bildningen av vissa svärmceller hos
alger, vid sporbildning samt vid uppkomsten av
pollenkorn ur de vid tetraddelningen alstrade
cellerna.
Celle [tsä’la], stad i Hannover i n. v. Tyskland,
35 km n. ö. om staden Hannover, vid Fuses inflöde
i Aller; 28,000 inv. C. är knutpunkt på järnvägen
Hamburg—Hannover. Mångsidig industri, bl. a.
pappersbruk, läder- och färgfabriker, samt handel
med honung och vax från Lüneburgerheden. — C.
anlades 1294 och var från 1300-talet till 1705
residens för hertigarna av yngre huset
Braun-schweig-Lüneburg. Samma dag (5 febr. 1679),
som fred ingicks i Nijmegen mellan kejsaren och
Ludvig XIV, lät den sistnämnde i C., utan Karl
XI :s vetskap, avsluta en fransk-svensk
separatfred med de lüneburgska hertigarna, varigenom
Sverige till dem avträdde bl. a. amtet
Theding-hausen samt en landsträcka mellan Aller och
Weser. Motvilligt ratificerade Karl XI traktaten
27 juli s. å. — Under 2:a världskriget blevo i
synnerhet de nyare, v. delarna hårt drabbade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
