Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederström, 11. Rudolf - Cederström, Hjalmar - Cederträ, libanonceder - Cederträolja el. cederolja - Cederwall, Gustav - Cedilj - Cedrat - Cedrela - Cedroolja - Cedrus - Cefaoldier - Cefalopoder - Cefalù - Cegléd (Czegléd) - Ceiba Ceibaull - Ceiba, La - Celadon - Čelakovský, František Ladislav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Cederström—Celakovsky
556
inom samtidens müseiväsen. Blaitd hans skrifter
märkas ”Svenska kungliga hufvudbanér och
fälttecken” (1900), ”Den äldre livrustkammaren
1654” (1930, tills, m. G. Malmborg), ”De svenska
riksregalierna och kungliga värdighetstecknen”
(1942), ”Gustaf II Adolf vid Lützen” (1944),
”Skokloster-skölden” (1945, tills, m. K. E.
Stene-berg). — Litt.: Biogr. av T. Lenk och bibliogr.
av G. W. Fleetwood i ”Livrustkämmaren”, 3
(1943—45).
Cederström, Carl Hjalmar, ingenjör,
arkitekt (f. 1880 V7), ingenjörsexamen 1900,
innehavare av egen arkitekt- och ingenjörsbyrå 1904
—37, chefsarkitekt hos Södersjukhusets
byggnadskommitté i Stockholm sedan 1937. Förutom
det stora Södersjukhuset i Stockholm har C.
även ritat och uppfört flera andra sjukhus.
Sedan 1943 är han led. av Centrala
sjukvårdsberedningens styrelse.
Cederträ, urspr. veden av libanonceder
{Cedrus Libani), som på grund av vedens
teckning och goda egenskaper utgjorde en viktig
handelsvara. Numera utgöres det i handeln
förekommande c. av andra träslag med mer el. mindre
röd färg och en om äkta ceder påminnande lukt.
Bland dessa må framhållas Juniperus virginiana
från Nordamerika (rött c.,
blyertspenn-t r ä), vidare Cedrela odorata från Västindien och
Guayana (cedrela-, s o c k e r k i s t- el. c
i-garrlådsträ) samt Thuja-arter från
Nordamerika, däribland Thuja occidentalis (vitt c.,
kanadensiskt c.). Som c. betecknas även
veden av Chamaecy paris Lawsoniana (o r e g o
n-c.), Taxodium distichum (v i r g i n s k t c.),
Libo-cedrus decurrens (kaliforniskt c.), Toona
serrata (s i n g a p o r e-c.) och Chukrasia tabularis
(b a s t a r d-c.).
Cederträolja el. c e d e r o 1 j a är en eterisk,
nästan färglös, välluktande olja, som fås genom
ångdestillation av ett slags cederträ (Juniperus
virginiana). Brukas som tillsats till parfymer, i
tvål fabrikationen och som immersionsol j a vid
starka mikroskoplinser; detta senare på grund
av att den har samma ljusbrytningsförmåga som
glaset i täckglasen.
Cederwall, Gustav, nationalekonom (f.
1913), fil- lic- C. har bl. a. varit sakkunnig i
Konjunkturinstitutet 1946—48 och ledare för
na-tionalbudgetarbetet 1948. Sedan 1949 är han
ekonomisk rådgivare i Marshallorganisationen i
Paris.
Cedi’lj (fr. cédille), ett tecken (,), eg. ett
upp-och nedvänt c, som i bl. a. franskan och
portugisiskan sätts under ett framför a, o el. u
stående c för att ange, att detta skall uttalas som
s (t. ex. facade, magon, repu).
Cedrät, se Citronträdet.
Cedrela, växtsläkte av fam. Meliaceae,
inhemskt i Amerikas tropiska delar. Dithörande
arter äro höga träd med parbladiga blad. Den
brunaktiga, svagt välluktande veden av C.
odorata, ”västindiskt cederträ”, ”sockerkistträ”,
nyttjas till cigarrlådor, socker lådor o. dyl.
Ce’droolja, se Citronolja.
> Ce’drus, se Ceder.
Katedralen i Cefalü.
Cefalodier [-lå’-], se Lavar.
Cefalopoder [-på’-], se Bläckfiskar.
Cefalü [tjefalo’], stad på Siciliens nordkust,
60 km ö. om staden Palermo; 10,000 inv.
Biskopssäte. Normandisk katedral (påbörjad 1131)
med ståtliga mosaiker av bysantinska konstnärer.
Marmorbrytning och sardinfiske. Badort.
Cegléd [tsä’gléd] (Czegléd), stad i
Ungern, 60 km s. ö. om Budapest vid järnvägen till
Szeged; 39,000 inv. Kvarnar, tegelbruk,
vin-och fruktodling.
Céiba, Céi’baull, se Kapokträd.
Ceiba [sei’coa], La C., hamnstad i n. v.
Honduras; 11,000 inv. Ändpunkt för en liten
järnväg; bananexport.
Céladon (fr. Céladon), öm och smäktande
älskare. Uttrycket är hämtat från namnet på
en herde i d’Urfés roman ”Astrée”. — Ordet
användes ofta i betydelsen celadonporslin,
blå-grön kinesisk keramik från Sung-dynastien.
Celakovsky [tjä’lakåfski], Frantisek
L a d i s 1 a v, tjeckisk skald och filolog (1799—
1852). Han blev 1841 prof, i slavistik i Breslau,
1849 i Prag. Genom övers, av bl. a. ryska och
bearbetningar av tjeckiska folksånger samt
genom sina litterära kritiker bidrog C. livligt till
den tjeckiska litteraturens uppblomstring under
1800-talets förra hälft. Hans förnämsta
originalarbete är den lyriska samlingen ”Rüze stolistå”
(Den hundrabladiga rosen, 1840), erotiska,
didaktiska och patriotiska dikter. — C:s son
La-d i slav C., prof, i Prag (1834—1902), var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
