- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
549-550

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederschiöld, 7. Hugo - Cederschiöld, 8. Wilhelm - Cederschiöld, 9. Gunnar - Cederström, ätt - Cederström, 1. Bror - Cederström, 2. Olof Rudolf - Cederström, 3. Bror - Cederström, 4. Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

Cederström

550

var C. 1931—36 chef för Livregementets
grenad-järer samt för Svea livgarde 1936—38. C. blev
generalmajor i armén 1937, var efter avskedet
kommendant i Stockholm 1938—-45.
Generallöjtnant i reserven 1950. C. har varit verksam inom
frivilliga skytte- och landstormsrörelserna. 1904
blev C. ordonnansofficer hos dåv. hertigen av
Skåne, 1930 chef för kronprinsens och 1950 för
konungens stab.

8) Gustaf Wilhelm C., son till C.5),
språkman (f. 1882 22/s), fil. dr i Uppsala 1913, lektor
i modersmålet vid Högre reallärov. i Göteborg
sedan 1915, har bl. a. utg. ”God och dålig
svenska” (1927, 3 uppl. 1934), ”Sant och osant i
folksägnerna” (1932) och ”Barnspråk” (1944).

9) Mathias Gunnar C., den föreg:s bror,
författare och konstnär (1887—1949). Han
studerade måleri i Göteborg och Köpenhamn samt
i Paris, där han var verksam som korrespondent
till svenska tidningar, som författare och
affärsman. Bland hans arbeten, som han vanl. själv
illustrerat, märkas ”Bland artister och hyggligt
folk i Paris” (1915), ”1 väntan på segern” (s å.)
och andra krigsskildringar samt ”Infödingarna
på Manhattan” (1916), ”Negrer” (skildringar
från , västra Afrika, 1917), ”Upp- och nedvända
världen” (1919), ”1 skärselden” (1931), ”Som
handelsresande i Latinamerika” (1944), ”Ä’ vi
så’na?” (1945) och ”Han blev miljonär” (1947).
C., som sedan 1919 var anställd i Svenska
tänd-sticks-ab., har skrivit en bok om I. Kreuger
(i937) och tills, m. E. v. Feilitzen behandlat den
svenska tändsticksindustriens historia (1945—46).
C. tog 1941 initiativet till Greklandshjälpen.

Cederström, svensk ätt, härstammande från
rådmannen i Kalmar Carl Joensson (d. 1670).
Dennes son biskop Carl Carlsson (1642
—1708) fick 1678 adliga privilegier; barnen
adlades 1684 med namnet C. Den adliga grenen
utdog 1815. Biskopens son Olof Carlsson
C. (1679—1745) tjänstgjorde i kansliet och efter
1712 i Bender, där han sårades vid kalabaliken
1713. Han följde Karl XII till Stralsund, blev
1721 e. o. och 1727 ord. kansliråd, 1728
statssekreterare vid inrikesexpeditionen, 1739 riksråd
och kansler vid Äbo akademi samt 1742 ordf, i
lagkommissionen. Friherre 1731, blev han stamfar
för friherrliga ätten C. Hans sonson Olof Rudolf
C. (se C.2) blev greve 1819.

1) Bror C., sonson till Olof Carlsson C. (se
släktöversikten), friherre, militär (1754—1816).
C. deltog i kriget mot Ryssland 1788—90, blev
^793 generalmajor och var general en chef för
artilleriet 1794—96. Med Cardell och Helvig
samverkade C., vars ställning närmast var en
krigsministers, för artilleriets utveckling och
inlade stor förtjänst om kavalleriets omdaning till
lätt rytteri. Han blev 1802 president i
Krigskollegium. Som överbefälhavare för ”västra
armén” (från aug. 1808) kunde han ej hindra
revolten 1809. C. lämnade s. å. presidentskapet
samt fick 1812 avsked ur rikets tjänst.

2) Olof Rudolf C., den föreg :s kusin,
greve, generalamiral (1764—1833). Han deltog
med utmärkelse i ryska kriget 1788—90. 1801

blev han konteramiral och utsändes s. å. med en
eskader till Medelhavet för att tukta tripolitanska
sjörövare. 1808 förde han befälet över den
sjöstyrka, som hade till uppgift att skydda svenska
kusten mot en befarad fransk-dansk landstigning,
och i maj s. å. återtog han det av ryssarna
ockuperade Gotland. 1809 förde C. befälet över
större delen av svenska sjövapnet. Såsom vice
landshövding på Gotland (1810—u) ådagalade
han mycket nit om nationalbeväringen. 1815 blev
han statsråd och generaladjutant för flottorna,
var 1816—18 överståthållare i Stockholm och
utnämndes 1818 till amiral, 1820 till överamiral
samt 1823 till generalamiral och chef för K. m:ts
flotta, vilken enligt C :s s. å. framställda
orga-nisationsförslag bildats genom sammanslagning
av örlogsflottan och arméns flotta. 1819
upphöjdes han i grevligt stånd. Mot slutet av sin
bana utsattes C. för många angrepp från
riksdagens och pressens sida, emedan regeringen på
hans tillstyrkan och genom honom med
handelshuset Michaèlsson & Benedicks 1825 avslutat
försäljning av åtskilliga kronans krigsfartyg.
C. nödgades därför 1828 draga sig tillbaka. -

3) Gustaf Albrekt Bror C., son till C.i)
friherre, militär (1780—1877). Han blev redan
1802 överstelöjtnant vid Mörnerska husarerna,
1813 generalmajor, 1816 chef för Mörnerska
husarerna, 1826 generallöjtnant och 1833
generalbefälhavare i 1 :a militärdistriktet. Han var maj
—dec. 1840 statsråd och chef för
Lantförsvars-departementet. 1848 tog han avsked ur
krigstjänsten. C. deltog med heder i krigen i Pommern
1805—07 samt i Tyskland, Danmark och Norge
1813—14. Vid Bornhöft (7 dec. 1813) högg han,
under Skjöldebrands befäl, med sitt regemente
kraftigt in på danskarna och sårades i början
av striden.

4) Jacob C., sonson till Olof Carlsson C.
(se släktöversikten), friherre, militär, politiker
(1782—1857). Han utmärkte sig under krigen i
Pommern 1805—06

och i Norge 1808, då
han i en träff ning blev
så svårt sårad i ena
benet, att det måste
avsågas, varefter han
på träben fullföljde
sin krigarbana, i
Tyskland 1813—14 och
åter i Norge 1814.
Han blev 1814 överste
i Generalstaben, 1817
landshövding och
militärbefälhavare på
Gotland, 1826
generalmajor samt var

1831—47 president i Kammarkollegium. — C.
tog verksam del i de händelser, som ledde till
GuStav IV Adolfs avsättning och upprättandet
av ett nytt statsskick. Redan hösten 1808 var
hans gästfria hem i Stockholm en samlingsplats
för de missnöjda. Han gav fastare form åt de
svävande planerna på en statsförändring:
konungen borde avsättas, ny regeringsform antagas^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free