Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cassel, 1. Carl Gustaf - Cassel, 2. Gustav - Cassel, 3. Hjalmar - Cassel, 4. Arne - Cassel, Sir Ernest - Cassel, Lalla - Cassel, Maja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Cassel
494
mittén. Sekreterare i bondeståndet var han under
en del av 1840—41 års riksdag samt urtima
riksdagen 1844. C. var även psalmförf.
2) Karl Gustav C., den föreg:s sonson,
nationalekonom (1866—1945). Han blev fil. dr
i matematik 1895 i Uppsala. Efter att ha
studerat nationalekonomi vid flera tyska universitet
utnämndes han 1902 till doc. och 1904 till prof,
i nationalekonomi och finansvetenskap vid
Stockholms högskola; 1933 tog han avsked från
professuren. Han var 1902—03 en av sekreterarna
i kommittén för frågor om proportionellt valsätt.
1904—19 anlitades han i Finansdepartementet
som sakkunnig för skattefrågor. Efter 1 :a
världskriget representerade C. Sverige vid en
mängd internationella konferenser, ss. de
ekonomiska konferenserna
i Genua 1922 och i
Genève 1927. — C.
tillhörde våra mest
produktiva
vetenskapliga förf. Bland hans
tidigare
nationalekonomiska arbeten märkas
”Das Recht auf den
vollen Arbeitsertrag”
(1900), ”Socialpolitik”
(1902) och ”The
na-ture and necessity of
interest” (1903). I
teoretiskt avseende
står C. i opposition
mot den s. k. österrikiska skolan (Böhm v.
Ba-werk m. fl.).
Det närmaste årtiondet efter sin utnämning
till prof, var C. till stor del sysselsatt dels med
en mångfald offentliga uppdrag, dels med
ekonomiskt medarbetarskap i Svenska Dagbladet. F. ö.
ägnade han sig åt utarbetandet av det stora
verket ”Theoretische Sozialökonomie” (tr. 1918, sv.
uppl., ”Teoretisk socialekonomi”, 1934). Sin mest
kända insats gjorde C. under och efter i:a
världskriget. Tidigt insåg han den stora
prisstegringens karaktär av inflationsfenomen och framlade
sin syn på dessa problem dels i en mångfald
artiklar i Svenska Dagbladet, dels i ”Dyrtid och
sedelöverflöd” (1917). Skriften ”Tysklands
ekonomiska motståndskraft” utkom 1916. Sin
egentliga internationella ställning vann C. genom sin
insats i Brysselkonferensen. Hans framställning
för denna, ”Memorandum on the world’s
mone-tary problems” (1920), fick överallt erkännande.
I ett andra memorandum, till Nationernas
förbunds finanskommitté i sept. 1921 (tryckt s. å.
tills, m. det första under titeln ”The world’s
monetary problems. Two memoranda”; på sv.
”Världens penningproblem”), har han utrett de
i samband med 1920 års kris uppkomna frågorna.
C. har sammanfattat sin i de ovannämnda
arbetena framlagda uppfattning i
”Penningväsendet efter 1914” (1922), där företeelserna på
penningväsendets område utförligt behandlas.
Bland C:s övriga skrifter må nämnas
”Memorandum till den internationella ekonomiska
konferensen i Genève 1927” (1927), ”Grunddragen
av penningväsendets utveckling” (1931), ”Liv
eller död” (1935), ”Downfall of the gold standard”
(1937), ”1 förnuftets tjänst” (1940—41) samt
”Den odelbara människan” (1944). Enl. C.
består den ekonomiska verksamheten i de
inbördes avhängiga prisfaktorernas samspel. C:s
teorier ha blivit utsatta för växlande omdömen,
men deras form betecknas allmänt som mästerlig.
3) Hjalmar Sigfrid C., den föreg:s bror,
skriftställare och uppfinnare (1868—1941). C.
utgav bl. a. ”Bland svenskar och yankees” (1894),
”Amerikanska affärsmetoder” (1904) samt ”Det
nya Östasien” (1906). Han försökte sig även
som teknisk pionjär och uppfinnare och
producerade bl. a. en via hängkabel driven elektrisk
motorplog samt en sädestork.
4) Nils Arne C., son till C.2), målare (f.
1898 26/2), studerade vid Konsthögsk. 1917—18
och 1923—25 samt under längre perioder i
Italien och Frankrike. Han har gjort landskap
från Italien och Sverige, där han växlar mellan
monumentalitet i stora drag och intim upplevelse,
men hans främsta område är porträttet. Bland
hans kända porträtt märkas det av fadern
(Nationalmuseum, Stockholm) samt av Sven Stolpe
och Harry Martinson.
Cassel [käsl], Sir E r n e s t, engelsk
finansman av tysk-judisk börd (1852—1921). Född i
Köln, kom C. 1870 till England. Här grundade
han 1884 en självständig mäklar firma och vann
snart en stor förmögenhet. C. deltog bl. a. i
ordnandet av flera sydamerikanska staters finanser, i
emitteringen av
kinesiska och mexikanska
statslån, i
finansieringen av Londons
under-j ordiska j ärnväg och
av
dammanläggningarna vid Assuan och
andra företag i
Egypten. Även i Sverige
hade han stora
ekonomiska intressen, särsk.
i trafik-ab.
Gränges-berg-Oxelösund och
med detta förenade
gruvföretag. Han
anlitades ofta av
Ed
vard VII i hemliga politisk-ekonomiska uppdrag.
Under 1 :a världskriget utsattes han på grund av
sin tyska börd för grundlösa misstankar om
förrädiska stämplingar. Trots många och stora
donationer till olika ändamål (i Sverige bl. a.
250,000 kr. till ett samlingshus i Grängesberg,
1896, och 540,000 kr. till en fond för arbetarnas
bästa vid Kiruna och Malmberget, 1912)
efterlämnade C. vid sin död omkr. 6 mill. pd st.
Ca’ssel, Lalla, f. Ekengren, danspedagog
(f. 1905). Med sina elever (”Casselflickorna”)
har hon företagit ett flertal turnéer i in- och
utlandet och vunnit vackra framgångar med sina
danskompositioner.
Ca’ssel, Hilda Maria, (Maja), skådespelerska
(f. 1891 21/s). C., har gjort sig känd som en
livfull operettskådespelerska. Bland hennes många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
