Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caquetá, Rio - Carabidae, Carabus - Carabinieri - Carabobo - Caracalla (Marcus Aurelius Severus Antoninus) - Carácas - Caraf(f)a, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Caquetå—Carafa
422
Caracalla. Myntbild.
tionalbibl. och huvudpostkontoret. C. har univ.;
grundat 1722, teknisk högsk. o. a. högre
läroanstalter, nationalmuseum, observatorium, stor
radiostation och tjurfäktningsarena. Staden är
hande i scentrum för den fruktbara traktens
produkter (kaffe, kakao, tobak, socker); dess
industri är däremot mindre omfattande: garverier,
bryggerier, pappers-, cement-, bomulls-,
tobaks-och tändsticksindustri. Järnväg leder till
Valencia. Viktig flygtrafikknut.
Cara’f(f)a, neapolitansk adelssläkt, som under
1400—1500-talen spelat en betydande roll i
Neapel och Rom.
O li vier o C. (1430—1511), ryktbar som
teolog, jurist, arkeolog och politiker, blev 1458
ärkebiskop av Neapel och 1467 kardinal. I spetsen
för en påvlig flotta bekämpade han turkarna i
Mindre Asien. Hans brorson Giovanni
P i e t r o C. blev 1555 påve under namnet Paul
IV (se d. o.). En brorson till denne var Carlo
C., som 1555 blev kardinal och under farbroderns
pontifikat några år dennes allsmäktige gunstling.
Jämte sina bröder Giovanni och Antonio
behärskade han Kyrkostaten och ledde kurians
politik till en början i anti-spansk riktning med
anslutning till Frankrike men närmare sig
sedermera Spanien. De tre brödernas regemente
väckte emellertid så stark förbittring, att Paul IV
måste inskrida. C. föll i onåd; under Pauls
efterträdare, Pius IV, blev han arresterad 1560
och 1561 strypt. — Litt.: Biogr. av G. Duruy
(1882). — Ettore C. (1767—99), en av par-
Caquetå [kakäta’], Rio C., namn på Rio
Ja-purå (se d. o.) i dess övre lopp.
Cara’bidae, Cärabus, se Jordlöpare.
Carabinieri [-jä’ri], it., se Karabinjärer.
Carabobo [-æå’(oå], stat i n. Venezuela vid
Ka-ribiska havet; 4,650 km2, 191,000 inv. I n.
berg-länt, i s. bördig, särsk. Valenciaslätten, med
odling av kaffe, kakao och socker. Huvudstad:
Valencia. C. är uppkallat efter byn C., där
Bolivar 1821 vann seger över spanjorerna.
Caracalla, romersk kejsare 211—217. Han
hette Marcus Aurelius Severus
Anton i n u s och var äldste son till Septimius
Severus och lulia
Domna. Namnet C.
fick han efter en
så benämnd fotsid
gallisk kappa, som
han gärna bar.
Kort efter sin
tron-bestigning lät han
mörda sin broder
och medregent,
Geta, samt dennes
anhängare. Efter
krigsföretag mot
alemanner och
chatter drog C.
mot orienten för
att liksom
Alexander den store
lägga dessa trakter
under sin spira.
216 överraskade C. parterna och ryckte över
Tigris samt rustade sig vintern 216—217
till ett nytt fälttåg. Emellertid blev han i
april 217 mördad på anstiftan av gardeschefen
Macrinus, som utropades till kejsare. C., som
skildrats som en brutal, halvgalen våldsman, har
näppeligen saknat betydande egenskaper. Han
försökte bemästra den svåra ekonomiska kris,
som uppstått, och lyckades t. v. bringa någon
reda i myntväsendet. Den viktigaste åtgärden
under C:s regering är utsträckandet av romerskt
medborgarskap till alla romarrikets invånare. I
sin inre politik bistods han verksamt av modern;
hans egna intressen lågo främst på det militära
området, och av soldaterna var han högt
skattad. Av hans storslagna badanstalt, C
a-r a ca 11 a s termer finnas ståtliga rester
ännu bevarade.
Caracas [kara’kas], huvudstad och största stad
i republ. Venezuela, inom förbundsdistriktet;
600,000 inv. (1949). Staden ligger på
sydsluttningen av Cerro de Avila (2,632 m), 800—900
m ö. h. och 9 km s. om hamnstaden La Guaira,
dit järnväg leder. C. grundades 1567 och
namngavs efter den indianstam, som förr bodde här.
Sedan 1810 var C. medelpunkten för
frihetssträvandena i n. Sydamerika. Stadsplanen är i
schackbrädstil med breda och lummiga avenyer,
många parker och planteringar. Det förnämsta
torget, Plaza de Bolivar, prydes med en
ryttarstaty av nationalhjälten; här ligga katedralen
(1614), president- och ärkebiskopspalatsen, na-
Katedralen i Caracas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
