- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
417-418

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Capra, Frank - Capraja - Caprarola - Caprella - Capreolus - Caprera - Capri - Capriccio - Capricorn Channel - Capricornus, Stenbocken - Caprificus - Caprifoliaceae - Caprimulgus - Caprivi, Georg Leo von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

417

Capraja—Caprivi

418

”Mr Smith i Washington”
och ”Vi behöver varann”.
Härunder utvecklades C. till
den kanske främste
företrädaren inom amerikansk film
av borgerlig, satirisk
samhällsskildring, kryddad med
fränt socialt patos. Under
2:a världskriget redigerade
C. en mycket
uppmärksammad seriefilm om 7 delar,
”Why we fight”, en
omfattande, ideologiskt upplagd
dokumentärfilm från
mellan-krigsåren och tiden före
U.S.A:s inträde i kriget.
Efter kriget har C.
fullbordat bl. a. ”Livet är
underbart”, som med stor
framgång återupptagit den
ideologiska linjen från
förkrigs-filmerna.

Capraja (”getön”), ital. ö
mellan Italiens fastland och
Korsika, 43 km n. v. om Elba, prov. Livorno;
20 km2, ett 300-tal inv., mest fiskare och
sjöfolk. ön är bergig och av vulkaniskt ursprung.

Caprarola [-å’-], ort i mellersta Italien, på
s. ö. sluttningen av Monti Cimmi 510 m ö. h.
och 50 km n. n. v. om Rom. C. har ett berömt
slott, Palazzo Farnese, byggt 1550—59 av
Vig-nola som en fästningsartad femkant samt med
en cirkelrund gård, omgiven av öppna hallar i
två våningar; i det inre märkas fresker av T.
Zuccari och stuckarbeten av A. Tempesti.

CapreTla, se Märldjur.
Caprèolus, se Rådjur.

Capre’ra (”getön”), den östligaste av de
bergiga Buccinariska öarna vid Sardiniens n. ö.
kust, vid inloppet till Bonifaciosundet; 16 km2,
omkr. 800 inv. Här hade Garibaldi sin lantgård
sedan 1854, och här ligger han begravd.

C a’pri, ö i Syditalien, på sydsidan av
Neapel-bukten, utanför Sorrentohalvön, från vars
meso-zoiska kalkberg den avsöndrat sig; 10 km2, 6
km lång; 12,000 inv. ön består av ett större
östligt och ett mindre västligt bergparti,
förenade genom en sänka. I denna huvudorten Capri
(138 m ö. h.) med hamn i n. Marina Grande.
Härifrån för en serpentinväg upp till det på
v. sidans bergsplatå belägna Anacapri (286 m
ö. h.); på denna sida högsta toppen, Monte
Solaro (589 m). På Anacapri ligger A. Munthes
ryktbara Villa San Michel e. I C:s branta
och delvis otillgängliga kuster märkliga
grottbild-ningar; se Blå grottan, ön besökes årl. av en
stor internationell turistström. C. var kejsar
Tiberius’ uppehållsort under de sista tio åren
av hans levnad. Betydande rester av de
kejserliga villorna.

Capriccio [kapri’tjå], it., eg. nyck; tonstycke
i fri form. — A capriccio och c a p r i
c-c i o’s o, i musiken: med fritt, nyckfullt föredrag.

Capricorn Channel [kä’prikån tjä’nal],
”Sten-bockskanalen”, huvudfarled från s. in till Austra-

NF IV — 14

Capri.

liens n. ö. kust mellan Capricorn Islands
under Stenbockens vändkrets (därav namnet) och
Stora Barriärrevets s. ända.

Caprico’rnus, lat., Stenbocken (se d. o.),
en stjärnbild på södra stjärnhimlen.

Caprificus, se Fikon.

Caprifoliäceae, växtfamilj med omkr. 270
arter i tempererade trakter, nästan alla buskar.
I Sverige finnas fyra släkten. Arter av
släktena Lonicera (try, kaprifol), Sambucus
(fläder), Symphoricarpus (snöbär) och Viburnum
(olvon) odlas allmänt som prydnadsbuskar el.
äro gagnväxter.

CaprimuTgus, se Nattskärra.

Caprivi [-i’vi], Georg Leo von, greve,
tysk militär och statsman (1831—99). Han
deltog i 1866 års krig som major i preussiska
1 :a arméns
generalstab och i
fransktyska kriget som 10 :e
armékårens stabschef.
Efter freden inträdde
C. i krigsministeriet,
steg snabbt i
graderna och blev 1882
generallöjtnant och
divisionschef. Han
utnämndes 1883 till chef
för
marindepartementet. 1888 blev han
chef för io:e
armékåren men stannade
icke länge på denna

post, enär han 20 mars 1890 utsågs till
Bismarcks efterträdare som tysk rikskansler,
varjämte han blev preussisk ministerpresident och
utrikesminister. Utnämningen väckte stor
förvåning, ty C. hade dittills icke spelat någon större
politisk roll.

Som rikskansler stod C. till en början ”i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free