Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada, Kanada - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Canada
382
pet för nordliga vindar. De
varma västliga vindarna från
Stilla havet hindras genom
Kordillererna att inverka i
väsentlig grad på det inre. I
ö. sänkes temp. genom den
kalla Grönlandsströmmen,
men landet ligger också öppet
för sydvinden, och sommaren
blir därför varm. Klimatet
är ett utpräglat
fastlandskli-mat. Detta gynnar
sädesodling. Kurvan för 15,6° i
juli månad, motsv. julitemp. i
Norrlands s. kusttrakter, går
från 500 n. br. vid S:t
Lawrence floden till
Hudsonvikens s. ända, 510 n. br.,
upp till 55° n. br. i Manitoba
och skär Mackenziefloden vid
67° n. br. Kurvan anger,
om ock grovt, veteodlingens
nordliga gräns och ger en
förklaring till de inre slätternas gynnade
ställning som odlingsland. — Nederbörden är
störst på Stilla havets kust (1,000—4,000 mm
per år) men sjunker hastigt åt ö. De inre
slätterna äro torra (årlig nederbörd 250—500 mm),
likaså hela n. C. I s. Alberta måste
konstbevattning tillgripas för att ge säker skörd.
Kustprovinserna i ö. ha över 1,000 mm årlig
nederbörd. Följ, tabell kan ge en översikt över
klimatförhållandena inom C:s odlingsbara områden.
Ärlig [-neder-Medeltemp-]
{+neder-
Medeltemp+} i 0 börd
N. br. Jan. Juli År mm
Victoria, B. C.... 48° 24’ + 3,7 +15,6 +9,7 75°
Dawson, Yukon .... 64° 4’ —30,3 +15,2 —5,2 320
Fort Vermilion, Alta. 58° 27’ —25,7 +15,5 —2,9 310
Prince Albert, Sask. 530 10’ -—15,3 +17,1 +0,3 400
Winnipeg, Man...... 490 53’ —18,3 +18,3 +1,3 510
Toronto, Ont.......... 430 40’ —- 5,5 +20,1 +6,s 850
Quebec, Que. ........ 46° 48’ •—12,3 +18,3 +3,» 1,050
Växt- och djurvärld, över hela nordkusten
från Alaskahalvön till Belle-Isle-sundet och de
ej nedisade delarna av den arktiska övärlden
sträcker sig tundran (barren land) med en
växtvärld av mossor och lavar, dvärgartade
buskar, ris och örter. Man känner i allt 230
växter från den kanadensiska tundran, därav
26% cirkumpolära. Även djurgeografiskt utgöra
tundran och närliggande glesa skogar ett
område för sig med ren (karibo), den alltmer
decimerade myskoxen, polarräv, polarhare, ripa,
snöuggla och snösparv m. fl. som
karakteristiska djur. Där är sommartiden häckplats för
ett otal vadare. I havet kring de arktiska
öar-na leva valross och sälarter, narval och vitval.
— S. därom sträcker sig det norra
barrskogsområdet över nästan hela n. C.
Gränsen mot tundran utgöres av vitgran (Picea
canadensis el. alba), svartgran (P. marianä) och
lärkträd (Larix laricina). Svartgran är i dessa
skogar det förhärskande trädet. Även märkas
balsamgran (Abies balsamea) och banksiantall
Landskapsbild från Stora Björnsjön.
(jack pine, Pinus banksiana), med björk, asp
och poppel som inslag. I områdena närmast S:t
Lawrencedalen och Stora sjöarna förekomma i
blandskogen även ädlare lövträd. Här har
vittallen uppträtt i väldiga bestånd. Närmast
prä-rierna och långt norrut ha funnits väldiga
asp-skogar, men dessa äro nu till större delen
avverkade. — Ontariohalvön och sydligare delen
av kuststräckan vid Atlantiska oceanen höra till
lövskogsområdet med asp, björk, lönn,
ek och valnöt, sykomor m. fl. i stark växling.
Norra barrskogsområdet har vidsträckta
för-sumpade marker. Där möter en med
Nordeuropas besläktad fauna, dock rikare både i
art-och individantal. Älg, vapitihjort, skogskaribo,
lo, skunk, piggsvin, björn, varg, räv, mård, mink,
myskråtta, bäver, vessla m. fl. pälsdjur trivas i
dessa väldiga jaktmarker. — Prärierna
karakteriseras av sin gräsväxt. Här och var
uppträda skogsdungar (särsk. av asp) på gränsen
mot skogen i n., en gräns, som kan dragas något
n. om Winnipeg, Prince Albert och Edmonton.
Ännu på 1870-talet förekom bison talrikt, nu
blott i halvtama hjordar i väldiga inhägnader
(omkr. 10,000 djur). —- Kordillererna
täckas längst norrut i de lägre delarna av det n.
barrskogsområdets växtvärld. I Kordillerernas
östligare del härska engelmanngran (Picea
Engel-manni), Pinus contorta, ceder (Thuja plicata),
balsamgran m. fl. I kustskogarna närmast Stilla
havet och delvis långt österut uppträda
doug-lasgranen (Pseudotsuga taxifolia) och sitkagranen
(Picea sitchensis), alaskatallen (-western hemlock,
Tsuga heterophylla) m. fl. i jättelika
dimensioner. De bilda en del av Stillahavskustens och
världens mest storslagna barrskogar.
Befolkning. 1941 voro 49,7% av befolkningen
av brittiskt, 30,3 av franskt, 4,4 av tyskt, 2,7 av
ukrainskt, 2,1 av skandinaviskt, 1,9 av
nederländskt och 1,5 av judiskt ursprung. Av
skandinaverna, inalles 244,603, voro 100,718 av norsk,
85,439 av svensk, 37,439 av dansk och 21,050
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
