- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
357-358

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cambacérès, Jean Jacques Régis de - Cambay - Cambert, Robert - Camberwell - Cambio (kambio) - Cambio, Arnolfo di - Cambodga, Cambodge - Cambon, 1. Paul - Cambon, 2. Jules - Cambon, Pierre Joseph - Cambrai

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

357

Cambay—Cambrai

358

”de femhundras råd”
och fick jämte Merlin
de Douay i uppdrag
att revidera
Frankrikes lagar. Den nya
”code civil” vilade till
stor del på förslag,
som framlagts av C.
Han blev 1796
president i ”de
femhundrades råd” men
nödgades 1797 avgå,
misstänkt för sin
modera-tion. Då Sieyès 1799
inträtt i direktoriet,

blev C. justitieminister. Han understödde
statskuppen 18—19 brumaire år VIII (9—10 nov.
1799), och Bonaparte lät dec. s. å. utnämna honom
till andre konsul. Han bidrog mycket till
införandet av livstidskonsulatet och blev vid kejsardömets
upprättande ärkekansler (maj 1804). C. erhöll
1808 titeln hertig av Parma; 1812—14 förestod
han som regentskapsrådets president regeringen
under Napoleons bortavaro. Under ”de hundra
dagarna” åtog han sig motvilligt att vara
justitieminister och president i pärskammaren. Han
förvisades 1816 som ”konungamördare” men
återfick 1818 sina borgerliga rättigheter och levde
sedan som privatman i Paris. — Biogr. av J.
Thiry (1935)-

Cambay [kämbéi’], stad i Indiska unionen,
vid innersta delen av Cambayviken; 40,000 inv.
C. var under 1400- och 1500-talen en av Indiens
förnämsta handelsstäder; berömda agat- och
karneolsliperier. C. omnämnes av Marco Polo
1293 som en av Indiens mest betydande hamnar.

Cambert [käbä’r], Robert, fransk
kompositör (omkr. 1628—77). C. komponerade 1659
”La pastorale” till text av Perrin. Denna första
”comédie franqaise en musique” väckte stort
uppseende och följdes av ”Ariane”, ”Adonis”
m. fl. 1669 fingo Perrin och C. 12 års
operaprivilegium och öppnade 1671 Académie de
musique (ännu officiellt namn på Stora operan
i Paris) med ”Pomone”. Då J.-B. Lully 1672
till-vällat sig detta privilegium, begav sig C. till
England och blev kapellmästare hos Karl II.

Camberwell [kä’mbaæel], stadsdel i s.
London. 151,500 inv. (1945)-

Ca’mbio (k a m b i o), it. (av lat. cambire,
byta, växla), växel; även ett slags kortspel.

Ca’mbio, A r n o 1 f o di, se Arnolfo di
Cambio.

Cambo’dga, Cambodge [fr. käbå’dz], se
Kambodja.

Cambon [käbå’]. 1) Pierre Paul C., fransk
diplomat (1843—1924). C. var först advokat i
Paris, senare ämbetsman i civilförvaltningen.
1882—86 var han Frankrikes förste resident i
Tunisien, där han med stor energi ordnade
förvaltningen. Han var sedermera
ambassadör i Madrid 1886—91, i Konstantinopel 1890
—98 och i London 1898—1920. C., hade 1904
väsentlig andel i tillkomsten av fransk-engelska
ententen och arbetade sedermera framgångsrikt

på dennas stärkande.
Särskilt övade han
starkt inflytande på
eng. utrikesministern
Grey och förmådde
1912 denne till en
överenskommelse i
brevform om gemensamma
fransk-engelska
överläggningar vid
krigsfara, vilken sedermera
blev en av
utgångspunkterna för
Englands deltagande i 1 :a
världskriget. Han bi-

drog sedermera såväl under kriget som vid
fredsunderhandlingarna 1919 i hög grad att
utjämna tid efter annan uppkommande
engelskfranska meningsskiljaktigheter.

2) J u 1 e s Martin C., den föreg :s bror,
diplomat (1845—1935). Han var först advokat i
Paris och deltog som frivillig i 1870—71 års
krig. 1891—97 var han generalguvernör i
Algeriet. Han övergick därpå till diplomatbanan samt
var ambassadör i Washington 1897—1902, i
Madrid 1902—07 och i Berlin 1907—14. C.
underhandlade 1898 å spanska regeringens vägnar
om fredspreliminärer
med U.S.A., hade 1911
väsentlig andel i den
fransk-tyska
uppgörelsen i Marocko frågan
och var till
krigsutbrottet aug. 1914 en
misstroget vaksam
iakttagare av tyska
regeringens politik.
Sedermera var han 1915
—17
generalsekreterare i franska
utrikesministeriet samt 1919
—20 en av
Frankrikes delegerade vid

fredskonferensen i Paris. Han fungerade
därefter som ordf, i den med vidsträckt
befogenhet i frågor om fredstraktaternas
verkställighet utrustade ambassadörkonferensen.

Cambon [käbå’], Pierre J o s e p h, fransk
revolutionsman (1756—1820). Han invaldes 1791
i lagstiftande församlingen och 1792 i
national-konventet. Som folkrepresentant genomdrev han
bl. a. konfiskation av emigranternas gods. Han
röstade för Ludvig XVI:s omedelbara
avrättning men bekämpade i övrigt ihärdigt yttersta
vänstern och uppträdde med fara för eget liv
till girondisternas försvar. Han insattes i
välfärdsutskottet 1793; sin viktigaste insats gjorde
han dock i finanskommittén som en av
revolutionens ekonomiskt mest sakkunniga politiker.
Han invaldes 1815 i kammaren, landsförvisades
som ”konungamördare” 1816 och dog i Belgien.

Cambrai [käbrä’], stad i n. Frankrike, dep.
Nord, vid Schelde; 26,000 inv. Ärkebiskopssäte.
C. är historisk huvudort för det lilla landskapet
Cambrésis och handels- och industricentrum för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free