Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärnsten - Bärnstensfloden - Bärnstensolja - Bärnstenssnäckor - Bärnstenssyra - Bärrand - Bärsmässan el. bartelsmässan - Bärstol - Bärsärkar - Bärtapp - Bärwalde - Bärvin - Bärvåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Bärnstensfloden—Bärvåg
274
Först insamlade man på stranden uppkastad b.
Ordnad gruvdrift började 1873 i Samland, men
gruvbrytningen upphörde 1923, och nu vinner
man b. i ett stort dagbrott vid Palmnicken. B.
var i östpreussen, liksom i Västpreussen (med
undantag för staden Danzigs område) och en
del av Pommern, regale. Sedan 1899 har
bärn-stensutvinningen varit statsdrift. 1934 värderades
hela bärnstensproduktionen i Samland till 1,050,000
Rmk.
B:s värde beror på styckenas storlek och färg.
Väsentligen brukas all den b., som lämpar sig
därför, till prydnadssaker, smycken och
rökutensilier. Vara av lägre kvalitet går till tekniskt
bruk. Under forntiden var b. ett omtyckt
material till smycken och prydnader, och den blev
en givande exportartikel.
När den i solvärmen smälta barrträdskådan flöt
ned, fastnade växt- och djurdelar, framför allt
av insekter, däri och omslötos. De föremål, som
genast omhöljdes av den flytande kådan, ha
bibehållits i avtryck med underbar skärpa och
tydlighet. Avgjutningen är så fullständig, att
den visar den mikroskopiska strukturen av den
inneslutna restens ytvävnader. Av
bärnstenssko-gens flora äro 198 arter beskrivna. Bl. a. har
man funnit hanblommor av en dadelpalm, blad
av dvärgpalm, blommor av flera olika ekar,
lämningar av bok, pil och alm samt blad och
blommor av kanelträd. Den vida övervägande massan
av djur rester härrör från leddjur, insekter,
spindeldjur och tusenfotingar. De äro blott
ofullständigt bearbetade, men man uppskattar antalet
arter till 1,000—2,000. De största samlingarna
av b. och inkluser finnas i Königsberg i
universitetets geologisk-paleontologiska institutions
bärnstenssamling.
Bärnstensfloden, annat namn för
”Alnarps-floden” (se d. o.) på grund av förekomsten av
bärnsten i dess sediment.
Bärnstensolja framställes genom
torrdestilla-tion av bärnsten (se d. o.). Användes förr
utvärtes till hudretning och i renad form
invärtes ss. uppiggande medel åt nervösa
(hysteriska) personer.
Bärnstenssnäckor, Succi’nea, släkte av
lung-snäckor (pulmonater) med delvis amfibiskt
levnadssätt; skal tunt, vanl. gulfärgat (därav
namnet), med utdragen spira och oval mynning.
Talrika arter i alla världsdelar; i Sverige 6
arter, vanligast S. pfeifferi och S. putris, på
fuktig ängsmark och stränder.
Bärnstenssyra (lat. a’cidum succi’nicum),
två-basisk organisk syra av formeln
CO2H . CH2 . CH2 . CO2H.
B. finns i bärnsten, brunkol och en del växter
och frukter, ss. bananer, tomater, krusbär, samt
bildas i liten mängd vid alkoholj äsning. Den
bildar färglösa, surt smakande kristaller.
Sal-terna kallas succinat.
Bärrand, se Hov.
Bärsmässan el. bartelsmässan, den
helige Bartolomeus’ dag, 24 aug., som under
katolska tiden helighölls i Norden.
Bärstol (fr. chaise å porteurs), ett urspr.
Påven i bärstol, sedia gestatoria.
orientaliskt personbefordringsmedel, bestående av
en öppen el. i ett trångt, skåpformigt omhölje
innesluten stol, försedd med bärstänger och
transporterad av bärare, mulåsnor etc. B. brukades
i de forntida kulturländerna i orienten, i Europa
under den romerska kejsartiden samt under
medeltiden och följande århundraden t. o. m.
1700-talet; har bibehållit sig till vår tid i Spanien
och Levanten samt undantagsvis för ceremoniella
ändamål, ss. den påvliga sedia gestatoria.
Bärsärkar, fornnordiskt namn på kämpar, vilka
stundom, synnerligast i strid, angrepos av ett
ursinnigt raseri, varunder de tjöto som
vilddjur. I sin vilda framfart, s. k. b är sär k
a-gång, nedgjorde de allt, som kom i deras väg,
och rasade t. o. m. mot döda föremål. Så länge
ursinnet varade, kämpade de med övermänskliga
krafter och skydde varken eld el. järn, men
efteråt sjönko de i ett tillstånd av förslappning
och vanmakt. Sagornas skildringar ge stöd åt
åsikten, att bärsärkagången varit en
sjukdoms-företeelse av både andlig och kroppslig art.
Ordet b. — vars första led betyder ”björn” (jfr
tyska Bär), den andra ”skjorta” (särk) —
betecknar egentligen kämpar, klädda i
björnhuds-skjorta, och sagorna nämna även, att b. varit
klädda i björn- el. vargskinnspälsar.
Bärtapp, se Axeltapp.
Bärwalde, stad i Pommern, 70 km s. ö. om
Kolberg; c:a 2,600 inv. Där slöts 23 jan.
(n. st.) 1631 en betydelsefull svensk-fransk
traktat. Ett förbund ingicks på 5 år (till 1 mars
1636) ”till försvar för gemensamma vänners
trygghet, även Östersjöns och Oceanens, handelns
frihet och återställande av de förtryckta
ständerna i det romerska riket”. Sverige skulle i
Tyskland uppställa 30,000 man till fot och 6,000
till häst, Frankrike bidraga med 400,000 rdr
årligen och lämna 12,000 rdr för Sveriges
omkostnader 1629.
Bärvin, se Fruktvin.
Bärvåg, se Radioteknik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
