Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bänk - Bänkman - Bänsel (bändsel) - Bär - Bära - Bära av - Bärande träd - Bärbo - Bäreberg - Bärfendal - Bärfis - Bärfrekvensförbindelser - Bärg, Anders Johan - Bärgarlön - Bärga segel - Bärghult - Bärgningsbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Bänkman—Bärgningsbolag
270
använts som bäddar om natten och b. om dagen.
Även inom andra samhällsklasser var denna
heminredning dominerande ännu under nyare tidens
början. B. kunde ibland vara förbyggda, s. k.
kistbänkar, som även användes som
förva-ringsutrymme. Utmed en väggfast b. stod
långbordet och på dess andra sida en lös b.,
försäte, som ibland kunde vara en vändbänk,
d. v. s. försett med vändbart ryggstöd. — 2) Se
Brottning, sp. 915. 3) Se Drivbänk.
Bänkman. Under ståndsriksdagarna indelades
närvarande riddarhusmedlemmar i ett visst antal
avdelningar (efter 1809 i 25). Dessa avdelningar
hade att var och en utse 2 ”bänkmän”. Av
samtliga dessa valdes sedan 25 elektorer, vilka i
sin ordning utsågo adelns ledamöter i riksdagens
utskott. Namnet b. uppkom av fördelningen av
säten för alla levande
adels-ätter å bänkar med deras
särskilda ordningsnummer.
Bänsel (bänd sel), en
smal tågända el. lina, som
medelst tätt intill varandra
sittande rundslag
sammanbinder två tåg el. dyl. B.
benämnes även i allmänhet ett
kortare stycke el. en bit av
en lina, avsedd att användas
vid bänsling (bändsling).
Bär, vid mognaden
köttig frukt, som icke öpp-
nar sig och vars vägg i regel är fastare endast
mot ytan. Oftast innehåller ett b. flera frön.
Köttet utgöres vanligen av den mjuka
fruktväggen (t. ex. hos blåbär och lingon) men kan även
bildas på annat sätt, t. ex. av fröskalen (hos
krusbär och vinbär) och av saftfyllda hår i
fruktens inre (hos apelsin och citron). — I
allmänt språkbruk betecknar b. även vissa
stenfrukter, ss. slånbär och körsbär, och vissa s. k.
falska frukter, ss. hallon, björnbär och smultron.
Bära, ett trollväsen, se Bjära.
Bära av, sjömansuttryck för ”stöta från”, t. ex.
bära av från en kaj.
Bärande träd, eg. fruktbärande träd, kallas i
svenskt lagspråk vissa trädslag (ek, bok, apel,
oxel; stundom också hassel, hägg och rönn),
vilkas frukt är ekonomiskt användbar (bl. a. som
svinföda). Alltsedan Gustav Vasas
skogslagstift-ning 1558 fingo b. på allmänningar, krono- el.
skattejord ej huggas utan särsk. tillstånd.
Förbudet, som ej gällde frälsejord, bortföll 1789 för
skatte-, 1805 för kronojord.
Bärbo, socken i s. Södermanland, n. v. om
Nyköping, intill s. Långhalsen; Jönåkers härad,
Södermanlands län; 27,56 km2, 422 inv. (1950).
I v. och n. skogklädda berg, kullar och åsar
mellan de odlade dalgångarna, i ö. jämn och
odlad mark. Nästan hela socknen är fördelad
mellan herrgårdarna Täckhammar och Tistad samt
Näs vid Långhalsen. 1,148 har åker.
Fornläm-ningar finnas flerstädes. Kyrkan av gråsten är
trol. från äldre medeltiden. B. bildar med
Råby-Rönö ett pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings
västra kontrakt; tillhör storkommunen Stigtomta.
[-Tusen-bens-bänsel.-]
{+Tusen-
bens-
bänsel.+}
Bäreberg, socken i v. Västergötland, kring
mellersta Nossan; Viste härad, Skaraborgs län;
25,02 km2, 776 inv. (1950). Täml. mycket skog,
i s. ö. Store mosse, i v. Toltorps mosse. 1,107
har åker. En liten del av Nossebro
municipal-samhälle ligger inom B. Kyrkan av sten från
medeltiden ombyggdes på 1660-talet. Bildar med
Främmestad ett pastorat i Skara stift, Väne
kontrakt; tillhör storkommunen Essunga.
Bärfendal, socken i mellersta Bohuslän, strax
n. om Åbyfjärden; Sotenäs härad, Göteborgs och
Bohus län; 22,03 km2, 391 inv. (1950). Den
bördiga och vackra dalgången från Åbyfjärden mot
n. ö. är den egentliga bygden, på ömse sidor
omgiven av skogbevuxna bergshöjder. 489 har åker.
Hällristning finns vid Hästhagen. Kyrkan av
gråsten är trol. från noo-talet; restaur. 1946.
Ingår i Tossene, B:s och Hunnebostrands pastorat
av Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt;
tillhör storkommunen Svarteborg.
Bärfis kallas vissa stinkflyn inom
insektsordningen skinnbaggar (se d. o.).
Bärfrekvensförbindelser, se Telefon och
Telegraf.
Bärg, Anders Johan, socialdemokratisk
politiker (1870—1947). B. arbetade som rallare
vid statens järnvägsbyggen 1887—95, därefter
som verkstadsarbetare till 1901, då han
befordrades till för rådsman. 1911—23 var han led. av
A. K. och invaldes 1924 i F. K. Under flera
perioder tillhörde han Utrikesnämnden; i
Bevillningsutskottet blev han v. ordf. 1929 och ordf.
1940. B. deltog i en rad viktiga utredningar,
bl. a. 1926 års rusdryckslagstiftningsberedning,
1928 års revision av rusdryckslagstiftningen och
rikskommissionen för ekonomisk
försvarsbered-skap. 1914—23 var han medl. av sitt partis
förtroenderåd, 1921—23 riksdagsgruppens och
förtroenderådets v. ordf. I flera år satt han som
ordf, i Katrineholms stadsfullmäktige och i
Södermanlands läns landsting.
Bärgarlön. Den, som bärgar förolyckat el.
nödställt fartyg el. något, som forslats ombord
el. hör till fartyget, är berättigad till b. Kunna
parterna icke enas om b., skall skälig sådan
bestämmas av domstol. Denna skall därvid taga
hänsyn till i första hand bärgningshandlingens
beskaffenhet, i andra hand det bärgades värde,
men vara obunden av det löfte om viss
ersättning, som en i nöd stadd befälhavare kan ha
avgivit. B. må icke sättas högre än till värdet
av det bärgade, i vilket emellertid skall inräknas
frakt och passageraravgifter. Innan b. guldits,
må icke det bärgade av ägaren disponeras. Jfr
Sjöfynd.
Bärga segel, minska el. taga in segel.
Bärghult, se Bordläggning.
Bärgningsbolag, bolag, som har till
huvudsaklig uppgift att med sina bärgningsfartyg med
tillhörande pontoner m. m. utföra bärgningar av
strandade el. sjunkna fartyg. Bland mera kända
b. i Europa märkas Bärgnings- och dykeri ab.
Neptun i Stockholm samt Em. Z. Svitzers
Bjerg-nings Enterprise A/S i Köpenhamn, båda med ett
avsevärt antal fartyg. Även Göteborgs bogse-
Enkel [-kryss-bänsel.-]
{+kryss-
bänsel.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
