Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygdeborg, fornborg - Bygdegård - Bygdemål - Bygdén, Leonard - Bygdeträsket, Stora - Bygdeväg - Bygdeå - Bygdin - Bygd och natur - Bygdöy - Bygelhorn, buglehorn el. flygelhorn - Byggmästare - Byggnadsakustik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Bygdegård—Byggnadsakustik
212
Bygdeborg. Gråborg på Öland.
som datera dem till 400-talet. I övrigt kunna b.
hänföras till folkvandrings- el. vikingatid.
Bygdegård, se Samlingslokaler.
Bygdemål, se Dialekt.
Bygden, Anders Leonard, biblioteksman
(1844—1929). Fil. dr och docent i teoretisk
filosofi i Uppsala 1872, anställdes han s. å. vid
universitetsbiblioteket, vars chef han var 1904—11
(till 1910 universitetsbibliotekarie, sedan
överbibliotekarie). Han utg. flera viktiga och omfattande
litteraturhistoriska och bibliografiska arbeten,
bl. a. ”Svenskt anonym- och pseudonym-lexikon”
(2 bd, 1898—1915), och ”Hernösands stifts
herdaminne” (4 bd, 1923—28).
Bygdeträsket, Stora, sjö i s. Västerbotten,
6 mil n. om Umeå; 28 km2. Avflyter genom
Rickleån till Bottniska viken.
Bygdeväg, se Väg.
Bygdeå, kommun i s. ö. Västerbotten, n. om
Umeå och Sävar, utmed Bottniska viken kring
Rickleån; Västerbottens mellersta domsagas
tingslag, Västerbottens län; 893,70 km2, 6,632 inv.
(1950). Kommunen är delad på två församlingar.
Bygdeå (752 km2, 4,423 inv.) i s. och v.
samt Robertsfors (141,70 km2, 2,209 inv.).
Utmed kusten jämn och väl odlad bygd, inåt
landet berglänt. Vid kusten ligga Sikeå
hamn-och lastageplats samt Ratan, bekant från 1809
års krig. Från Sikeå leder en 6 km lång elektrisk
järnväg till Robertsfors municipalsamhälle. 6,580
har åker. I B. ligger Dalkarlså lanthushållsskola.
Av fornlämningar finnas bl. a. på holmar vid
kusten några labyrinter. Kyrkan av sten är trol.
från 1400-talet. Robertsfors kyrka av trä
byggdes 1798. överklintens kapell av trä uppfördes
1903. Pastorat i Luleå stift, Västerbottens södra
kontrakt: utgör storkommunen B.
By’gdin, fjällsjö i v. Norge, i s. Jotunfjällen
(Valdres); 47 km2, 1,058 m ö. h. Avflyter genom
Vinstra till Gudbrandsdalslågen.
Bygd och natur (till 1939 kallad Tidskrift
för hembygdsvård), tidskrift, utg. av Samfundet
för hembygdsvård sedan
1920; red. 1920—35 Fritjof
Hazelius, 1936 ff. John
Nihlén.
By’gdöy [-01], halvö
omedelbart v. om Oslo, Norge,
skiljes från staden genom en
vik, Frognerkilen. Bygdöy
kungsgård är mönstergård
och kungafamiljens
sommarresidens. Vid Frognerviken
ligger Oskarshalls lustslott
(Oscar I:s, nu museum) och
Norsk folkemuseum. I en stor
hall inrymmas här de
bekanta Osebergs-,
Gokstads-och Tuneskeppen. På B. ligga
även Norsk sjöfartsmuseum
och Norsk teknisk museum.
På Bygdöynes, en udde på ö.
sidan, bevaras det berömda
polarskeppet Fram, och i en
särsk. byggnad finnes denna
expeditions utrustning. En stor del av B. är
bebyggd med villor och tillhör Oslos
förstads-område.
Bygelhorn, buglehorn el. flygel horn,
trumpetartat mässingsinstrument, signalhorn,
försågs 1770 med tonhål jämte klaffar, varefter det
brukats i militärorkestrar. Sedan 1830 äro
klaf-farna ersatta av ventiler. Arter av b. äro althorn,
tenorhorn, tuba m. fl.
Byggmästare, sedan skråtiden kvarlevande
namn på yrkesman, som under eget ansvar
förestår el. övervakar uppförandet av en husbyggnad.
I Sverige fordras på landsbygden inga särskilda
kvalifikationer för att få bedriva verksamhet som
b., men de flesta stadssamhällena ha, med stöd
av byggnadsstadgan för rikets städer, i sina
byggnadsordningar intagit villkor för att utöva detta
yrke. För Stockholms del kräves sålunda i regel
intyg om praktisk yrkesverksamhet inom
byggnadsfacket jämte betyg från fackskola.
Byggnadsakustik, den del av byggnadskonsten,
som berör dels ljudisoleringen i
byggnader, dels r um s ak u s t i k en, d. v. s. sambandet
mellan rummets form och inredning samt det
sätt, varpå ljudet överföres till åhöraren.
God ljudisolering är i främsta rummet beroende
av väggmaterialets tyngd, men den kan även
förbättras genom införande av ett luftskikt el. ett
lag mjukt material mellan 2 skikt av väggens
huvudmaterial. I båda fallen gör sig emellertid
en begränsning gällande, så att om väggens tyngd
ökas utöver en viss gräns (150—175 kg per m2)
el. flera luft- el. isoleringsskikt införas, endast
obetydlig förbättring i isoleringsförmågan kan
konstateras. Detta sammanhänger med att
väggarnas ramverk, vilket icke kan isoleras på
motsvarande sätt, övertar ljudtransporten.
Vibrerande maskiner isoleras genom att uppställas på
underlag av mjukt material (kork, filt el. gummi).
Vid bedömningen av de akustiska egenskaperna
hos ett rum, t. ex. en hörsal, teatersalong el.
konsertsal, tar man i första hand hänsyn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
