Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burris tuschmetod - Burrough, Sir Harold - Burrougsh, Edgar Rice - Burroughs, John - Burrough’s Adding Machine Co - Burs - Bursa - Bursa Fabricii - Burschenschaft - Burschikos - Burser, Joachim - Burseraceae - Burseryd - Bursfeldkongregationen - Burskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185 Burrough—Burskap 186
bakteriologen Robert Burri. En uppslamning
av bakterierna i tusch appliceras på ytan av ett
fast näringssubstrat i form av små droppar, som
täckas med sterila täckglas. De droppar, som
endast innehålla en enstaka cell, vilken
framträder mot den svarta tuschen, markeras, och
sedan cellen utvuxit till en koloni, överföres denna
i ett rör med sterilt substrat.
Burrough [ba’råu], Sir Harold Martin,
brittisk sjömilitär (f. 1888). Han blev
konter-amiral 1939, viceamiral 1943, amiral 1946; adlad
1942. B. utmärkte sig under 2:a världskriget
sär sk. vid ledningen av commandoräden mot
Våg-sö i Norge 27 dec. 1941 och vid undsättningen
av Malta i aug. 1942. B. var chef för en brittisk
operationsgrupp vid invasionen i Nordafrika
8 nov. 1942. Senare blev han chef för de
allierades sjöstridskrafter i n. Europa och deltog i
förhandlingarna om och avslutandet av
stille-stånd med Tyskland.
Burroughs [ba’råuz], Edgar Rice,
amerikansk författare (1875—1950), prövade i yngre
år de mest skilda yrken och var bl. a. kavallerist,
cowboy, handlande och polis, debuterade 1914
med ”Tarzan” (sv. övers. 1921; flera uppl.),
en äventyrshistoria om en man, som vuxit upp
ensam i vildmarken bland djuren och blivit
mycket intim med elefanter, apor o. s. v., vilka
tjäna honom (Kiplings Mowgli är förebilden).
B. har gett ut ett 40-tal böcker, många
fortsättningar på Tarzan (flera i sv. övers.), ”The
princess of Mars” (1917; sv. övers. 1925) m. fl.
Burroughs [ba’råuz], John, amerikansk
författare (1837—1921). Han gjorde sig känd
som vaket iakttagande skildrare av natur och
landskap.
Burrough’s Adding Machine Co [ba’råuz
ä’dig maJTn ka’mpani], Detroit, grundat 1905,
tillverkar skriv- och räknemaskiner samt i
övrigt kontorsmaskiner av alla slag. B. är
representerat i alla kulturländer.
Burs, socken på s. ö. Gotland, intill
Bande-lundaviken; Burs ting, Södra häradet, Gotlands
län; 41,71 km2, 724 inv. (1950). Inom B. en del
av den nu i stort sett torrlagda Rone myr samt
Lye och Burs träsk. 1,895 har åker. Tills, m.
Stånga ett pastorat i Visby stift, Södra
kontraktet; tillhör storkommunen Stånga. —
Kyrkan restaurerades 1924, varvid inom dess murar
framgrävdes grunden till en absidkyrka, troligen
från omkr. 1100. Det nuvarande långhuset, som
invändigt har platt trätak, och tornet med
gallerier i n. och s. äro tillkomna på olika tider
under 1200-talet. Det rakslutna koret är av
Egypticus (1330). Till inventarierna höra ett
altarskåp (Lübeckarbete från omkr. 1430) och
en biskopsbänk, den senare av kalksten med
reliefer (arbete av Egypticus’ krets). I B. finnes
ett av Nordens största j ärnåldersgravfält med
huslämningar.
Bursa (Brus[s]a), huvudstad i vilajetet B.
(13,565 km2, 462,000 inv.) i Turkiet, s. ö. om
Marmarasjön; 100,000 inv. B. ligger vid foten
av Keschisch dag (Bityniska Olympen), från
vilken talrika bäckar genomströmma staden.
Utom
ordentligt vackert beläget i en bördig trakt
mellan vinberg, mullbärs- och cypresslundar, på
sidan av de stora trafiklederna, har B., forntidens
av konung Prusias anlagda Prusa, sedermera
utgångspunkt för det osmanska väldet och 1326—
1453 dess huvudstad, utpräglat gammalturkisk
karaktär. Av de 400 moskéerna återstår inemot
hälften, bl. a. Muhammed I :s moské samt Ula
Dschami, uppförd av Murad I, Bajasid och
Muhammed I. De praktfulla gravmonumenten över
ryktbara osmaner, bl. a. över rikets grundare,
Osman, och de fem följande sultanerna, göra B.
till det turkiska rikets främsta nationella
min-nesplats. B. har varma svavel- och järnkällor,
betydande sidenindustri samt utförsel av råsiden,
vin och frukt över hamnstaden Mudania vid
Marmarasjön, till vilken en 42 km lång
järnväg för.
Bu’rsa Fabri’cii, zool., se Fåglar.
Burschenschaft [bo’rjan-] (ty., av Bursche,
gosse, kamrat, student), en först i Jena, 12 juni
1815, stiftad studentförening, som spred sig till
andra univ.; 1818 bildades en allmän tysk B. med
färgerna svart-rött-guld. Den arbetade för tyska
folkets enhet och för att höja studentlivet men
misstänktes av regeringarna och förbjöds hösten
1819 (efter mordet på Kotzebue). I hemlighet
fortlevde flera B., några med politiskt revolutionära
strävanden, varför nya undersökningar och
förbud ägde rum. Efter 1848 fingo dessa föreningar
fritt utveckla sig; de förenades 1902 i ”Deutsche
B.” 1935 upplöstes hela sammanslutningen under
högtidliga former på Wartburg och uppgick i
Nationalsocialistischer deutscher Studentenbund.
Se ”Quellen und Darstellungen zur Geschichte
der B.” (1910 ff.).
Burschikos [-å’s] (av ty. Bursche,
studentföreningsmedlem), studentikos, ogenerat uppsluppen.
Bu’rser, Joachim, tysk-dansk botanist
(1583—1639), prof, i Sorö. Hans för sin tid
ovanligt stora herbarium förvaras i Uppsala
botaniska museum.
Burseräceae, se Balsamväxter.
Burseryd, socken i västligaste Småland, invid
västgötagränsen och sjön Fegen; Västbo härad,
Jönköpings län; 84,12 km2, 1,439 inv. (1950).
Socknen tillhör Nissans vattenområde, är
skog-och mossrik, delvis kuperad. 805 har åker. Vid
statsbanelinjen Landeryd-Ulricehamn ligger
stations- och industrisamhället Smålands
Burseryd med åtskilliga mindre industrier. Kyrkan
av trä har kor och skepp från 1752. Bildar med
Sandvik ett pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt; utgör tills, m. socknarna Sandvik,
Gry-teryd och S. Hestra storkommunen B., 235,40
km2, 3,008 inv. (1950).
Bursfeldkongregationen [bo’rsfält-], se
Kon-gregation.
Burskap (av mlty. burschap, borgarrätt) var
intill tiden för näringsfrihetens tillämpning i
Sverige (1864) den lagliga rättigheten att utöva yrke
i stad och åtnjuta de förmåner, som tillkomma
borgare. B. meddelades av magistraten, som
mottog borgareden och utfärdade borgarbrev. En
sökande hantverkare skulle som bevis på sin kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
