Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burney, Charles - Burney, Sir Dennistoun - Burnham (titel) - Burnham, Daniel - Burnham, Sherburne Wesley - Burnley - Burnouf, Eugène - Burns, John - Burns, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Burney—Burns
182
Burney [bä’ni], Charles, engelsk
musikskriftställare (1726—1814). B:s ”General history
of music”, 4 bd (1776—89) är ännu en viktig
källskrift; ”The present State of music in France
and Italy” (1771) och ”The present State of
music in Germany, the Netherlands and United
Provinces” (1773) ge ypperliga skildringar av
musiken och musikerna i Europa på 1770-talet.
Biogr. (1832) av hans dotter Fanny B. (1752
—1840), sedan 1793 madame d’Arblay, en
mycket uppburen romanförfattarinna (”Evelina”
m. fl.).
Burney [bä’ni], Sir Charles Dennistoun,
engelsk sjöofficer och uppfinnare (f. 1888). Han
konstruerade under 1 :a världskriget den s. k.
paravanen, som under 2:a världskriget fick stor
betydelse för kriget till sjöss och konvoj tjänsten.
Mindre betydelse fick B:s konstruktion 1924—29
av det första moderna luftskeppet i England,
R. 100, en zeppelinare. Under 2:a världskriget
var B. sysselsatt med olika konstruktionsarbeten,
varom få meddelanden lämnats. B. har bl. a.
utg. ”The world, the air, and the future” (1929).
Burnham [bä’nam], lord, engelsk adelstitel
för två framstående tidningsägare av judisk
börd. Edward Levy Lawson (1833—
1916) hette urspr. Levy och utgav från 1855
den s. å. av hans far, Joseph Moses
Levy (1812—88), inköpta tidningen Daily
Tele-graph, var 1885—1903 efter fadern företagets
direktör och blev en av banbrytarna inom
engelsk journalistik under 1800-talets senare hälft.
— Hans son Harry Lawson Webster
Lawson (1862—1933) efterträdde 1903 fadern
som ledare för Daily Telegraph men sålde
aktiemajoriteten 1927.
Burnham [bä’nam], Daniel Hudson,
amerikansk arkitekt (1846—1912). Som
chefsarkitekt för världsutställningen i Chicago 1893
genomförde han en klassisk stil i den väldiga
anläggningen, som fick betydelse för
1800-tals-barockens utbredning. B. var en av de första
skyskrapebyggarna.
Burnham [bä’nam], Sherburne
Wes-ley, amerikansk astronom (1838—1921), anställd
vid Lick-observatoriet 1888—92. B. sysslade
hu-vudsakl. med undersökningar över
dubbelstjärnorna och upptäckte ett stort antal förut okända
sådana. Av B:s verk må nämnas ”A general
catalogue of double stars” (1907) och ”Measures
of proper motion stars” (1913).
Bumley [bä’nli], stad, eget grevskap, i mell.
England vid Leeds—Lancasterkanalen; 84,000 inv.
Betydande textilindustri, främst bomullsväverier;
Mekaniska verkstäder; stenkolsbrytning i närheten.
Burnouf [byrno’f], Eugène, fransk
orientalist (1801—52), prof, i sanskrit vid Collège
de France från 1832. B., som redan 1826 tills,
med Chr. Lassen utgav ett berömt verk, ”Essai
sur le Pali”, ägnade sig sedan åt ett grundligt
studium av de i Paris befintliga
Avestahand-skrifterna, varav resultaten föreligga i uppl. av
”Vendidad-Sadé” (1829—43) och i verket
”Com-mentaire sur le Yaqna” (1833—35). Av hans
många och värdefulla arbeten på indologiens
område böra framför allt nämnas hans uppl.
och övers, av ”Bhägavata-Puräpa” (1840—47)
och de ytterst viktiga verken ”Introduction å
1’histoire du bouddhisme indien” (1844) och ”Le
lotus de la bonne loi” (1852).
Burns [bänz], John, engelsk arbetarledare
(1858—1943), urspr. maskinarbetare. 1880—81
var han arbetsförman i Västafrika. Sedan sin
tidiga ungdom bedrev B. ivriga självstudier och
blev snart aktiv arbetarledare. Som
folkmötes-talare var han starkt medryckande, slagfärdig
och godmodig; han spelade en stor roll i de
arbetslösas agitation 1886—87 och blev på grund
av sitt deltagande i deras massmöte på Trafalgar
Square dömd till 6 veckors fängelse. Under den
stora dockarbetarstrejken i London aug.—sept.
1889 ledde B. arbetarna. Då Londons
grevskaps-råd inrättades 1889, blev han dess medlem för
Battersea och framlade s. å. ett program för
Londons arbetarpolitik, som sedan följts och
gjort London till kommunal mönsterarbetsgivare.
1892 invaldes B. (för Battersea) i parlamentet,
där han förfäktade arbetarintressena men hade
föga gemensamt med det framväxande nya
arbetarpartiet och i stället närmade sig liberalerna.
Han blev 1905 kommunalminister (president för
”Local government board”) i ministären
Camp-bell-Bannerman och kvarstod som sådan även i
Asquiths ministär (från 1908). Febr. 1914 blev
B. handelsminister, men som avgjord
motståndare till Englands deltagande i världskriget
avgick han 4 aug. s. å. 1918 lämnade han det
politiska livet.
Burns [bänz], Robert, Skottlands
förnämste skald (1759—96). Född i byn Alloway
i det av honom besjungna Ayrshire och son till
en fattig arrendator, slet B. mycket ont under
sin uppväxt men lyckades likväl få läsa rätt
mycket, bl. a. dikter av Allan Ramsay och Robert
Fergusson. Han började tidigt föra ett
oregelbundet och vilt liv tillsammans med äventyrliga
kamrater men strävade samtidigt att som
jordbrukare och senare som accistj änsteman i
Dumfries försörja först moder och småsyskon, sedan
även sin egen familj. B. hade en kort
storhetstid 1786, då han utgav ”Poems chiefly in the
Scottish dialect”. Diktsamlingen hade
synnerligen stor framgång och förde B:s rykte till
Edinburgh, där han blev hyllad och uppburen
av stadens litterära och högadliga kretsar. Snart
fann han dock, att något verkligt understöd ej
stod att vinna av den förnäma världen, som hastigt
svalnat för ”plöjaren från Ayrshire”. Hans starka
självkänsla och förakt för klasskillnader gjorde,
att han livligt sympatiserade med franska
revolutionen, något som ytterligare beredde honom
svårigheter.
Litteraturhistoriskt sett är B. den store
förnyaren av den engelska lyriken vid 1700-talets slut.
Han bröt med den stela och konstlade franska
smaken, och han gjorde epok genom sin
impro-visatoriskt omedelbara och likväl konstnärligt
fulländade skildring av natur och vardagsliv.
Hans satirer och humoristiska dikter, t. ex. ”Holy
Willie’s prayer” och ”Tam o’Shanter”, äro kvicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
