Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burma el. Birma - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Burma
174
ning av vegetabilisk olja. Textilindustrien är helt
koncentrerad till centrala B. Oljekällor finnas vid
Chindwin-Iravadi (produktion c:a i mill. ton per
år) med rörledning till Rangoon. Vidare
utvinnas bly, zink, tenn, silver och volfram. B. är
världens största producent av rubiner. Exporten,
som till 40 °/o utgöres av ris, har ett årligt värde
av c:a 1,000 mkr. Vägnätet har en längd av
c:a 16,000 km, järnvägarna av 2,600 km.
Kanalnätet är ringa, men Iravadi är segelbar till Bhamo.
Från Lashio utgår den bekanta Burmavägen till
Kina. Bland städerna märkas huvudstaden
Rangoon (501,000 inv., 1941), gamla huvudstaden
Mandalay (163,000) och Moulmein (71,000).
Största delen av befolkningen (9 mill.)
utgöres av burmaner. Dessutom finnas bl. a.
karen (1,3 mill.), shan (1 mill.), chin (344,000),
mon (305,000) och kachin. Av befolkningen är
c:a 1 mill. indier, 150,000 kineser och 8,000 vita.
Religionen är huvudsaki. buddistisk.
År 1947 antogs en ny författning. Enl.
den är B. en förbundsrepublik. Parlamentet
består av två kamrar, som välja presidenten (för
5 år). I överhuset ingå representanter för Shan,
Kachin och Karenni, vilka i stor utsträckning
åtnjuta autonomi.
Myntenhet är burmansk rupie (1 rupie =
1,12 sv. kr (1949). — Den nya statens flagga
har i blått fält på röd botten en större femuddig
vit stjärna, omgiven av fem mindre stjärnor.
Historia. I B:s äldsta historia framträda tre
folk, mon el. talaing av mon-khmer-gruppen, trol.
inkommet från ö., pyu el. tirchul, nu försvunnet,
n. därom, och de egentliga burmanerna, som
invandrat från ö. Tibet tidigast på 500-talet och
vilkas urspr. bosättningsområde är övre B.
Under 700- och 800-talen regerade en dynasti av
indiskt ursprung över pyu med huvudstad i Prome
(vid Iravadis nedre lopp). I mitten av 800-talet
övergick den politiska ledningen till burmanerna.
Huvudstad i deras rike var Pagan i övre B.
Härskaren här, Anorahta (1044—77), var den
förste, som lyckades samla hela B. till ett rike.
Detta rike tillägnade sig viktiga kulturelement och
även den sydliga buddismen av de underkuvade
mon och bestod som den dominerande politiska
faktorn till 1287, då det störtades efter en konflikt
med Kublai kan. De närmast följande
århundradena funnos i övre B. endast smärre riken, till
stor del under furstar av shanfolket, bland vilka
en 1364 byggde sig huvudstaden Ava. Däremot
höjde sig i nedre B. småningom Pegu till
betydande makt, först under monfurstar, sedan under
erövrare av burmansk börd, såsom Tabinshweti
(d. 1550) och hans svåger Buyin-naung (d. 1581).
Den sistnämnde intog 1554 Ava och inträngde
två gånger (1564 och 1568) segrande i Siarns
huvudstad Ajudja. Det av honom, om än löst,
förenade riket B. fick 1635 åter Ava till
huvudstad. Snart söndrades det ånyo, peguanerna
skövlade 1752 Ava, men kort därefter återupprättades
det burmanska riket av en bondfödd
jägarhöv-ding, Alaungpaya (i europeiska historier vanl.
kallad Alompra), som 1753 fråntog peguanerna
Ava och 1755 vid Iravadis mynning, invid den
Karta över Burma. Se även kartor vid Asien och
Bortre Indien.
stora Shwe-Dagon-pagoden, anlade hamnstaden
Rangoon, varpå han 1757 även intog Pegu.
Mon-väldet i nedre B. var därmed för alltid till ända.
Alaungpaya, som residerade i Shwebo, sjuknade
under ett erövringståg mot Siarn och dog under
hemfärden 1760. Under hans krigiska
efterträdare följde nya krig med Siarn och gränsstrider
med Kina. Sin största utsträckning nådde det
nya burmanska riket under Alaungpayas yngste
son, Bodawpaya (reg. 1781–1819), som 1783 an-
lade en ny huvudstad, Amarapura, och 1782—84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
