Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buhrman, Gerhard von - Buhturi, El-Walid el-B. - Buiatrik - Buick - Buijs-Ballot, Ch. - Buisson, Ferdinand - Buitenzorg (Bogor) - Bujatrik - Bujider - Buk - Bukarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Buhturi—Bukarest
112
1690 generalkvartermästarlöjtnant och adlades
1691. 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga
Jämtland, Värmland och Skåne. Skånekartan blev
färdig 1684, en ny sådan 1687. Den utgör den första
tillförlitliga kartan över provinsen. B. var 1693
—95 i utländsk krigstjänst (i allierade armén
i Flandern) och deltog 1700 i svenskarnas
landstigning på Själland.
Bu’hturi, E 1-W a 1 i d e 1-B., arabisk diktare,
(f. §19 i Menbidj i Syrien, d. 897), berömd som
panegyrist vid kalifernas hov i Bagdad. Utom
sin diktsamling, ”diwän el-B.”, skrev han efter
sin stamfrände Abu-Temmäms föredöme en
antologi av äldre dikter.
Buiatrik, läran om nötkreaturens sjukdomar.
Buick [bjö’ik], ett av Amerikas äldsta
bilmärken. B.-fabrikerna, belägna i Flint, Michigan,
grundades redan 1904 och ha utvecklats till några
av de största i U.S.A. De tillhöra sedan 1908
den stora biltrusten General Motors Corp.
Buijs-Ballot [bois-balå’t], Ch., se Buys-Ballot.
— B u i j s-B allotska lagen, se Buys-Ballots
lag.
Buisson [byiså’], Ferdinand, fransk
pedagog, politiker (1841—1932). Han blev 1871
folkskoleinspektör i Paris och 1878 generalinspektör
för de franska folkskolorna. 1896—1902 var han
prof, i pedagogik vid Sorbonne. Han var 1902
—14 och 1919—24 led. av deputeradekammaren,
där han tillhörde det radikala partiet och ivrigt
främjade Combes’ kyrkofientliga politik (bl. a.
som ordf, i utskottet för kyrkans skiljande från
staten). — B. har varit en av de främsta
kämparna i Frankrike för en från kyrkan frigjord,
obligatorisk folkskola. Han har bl. a. utgivit en
”Dictionnaire de pédagogie” (4 bd, 1878—93) och
skrivit ”La foi laique” (3:e uppl. 1918). B., som
energiskt arbetade för mellanfolkligt samförstånd,
bl. a. som president för Ligue des droits de
1’homme, erhöll 1927 halva Nobels fredspris.
Buitenzorg [boi’tanzårk], ”utan sorg”, off.
Bogor, stad på Java, 45 km s. om Batavia, i
en sund, bördig och naturskön trakt vid foten av
vulkanerna Salak och Gede, 260 m ö. h.; 65,000
inv. B. har en berömd botanisk trädgård och
ett ansett inst. för jordbruksforskning.
Bujatrik, se Buiatrik.
Bujider, medeltida härskarätt i Persien (se
d. o., historia).
Buk. 1) (lat. abdömen). Den nedanför bröstet
belägna delen av bålen intill bäckenet. Den
innehåller levern, magsäcken, bukspottkörteln,
mjälten, tarmarna m. m. Mittpartiet av den övre
regionen kallas maggropen. Mellersta
regionen har i sin mitt naveln. Den nedre
bukregionen har som mittparti underlivet och på
var sin sida ljumsken; innanför högra
ljumsken blindtarmen. B:s ryggsida kallas
länderna. Den uppbäres av de fem ländkotorna och
sträcker sig till höftbenens övre rand. Innanför
var och en av länderna ligger en njure.
2) Den mellersta delen av ett råsegel. När
seglet är beslaget och upprullat till rån, ligger
b. mitt på denna (vid stången) och synes där
höja sig i avrundat trekantig form uppåt.
3) Buk kallas inom fysiken vid en stående
vågrörelse det område, där vibrationsamplituden
är störst.
Bu’karest, rum. Bucurejti, huvudstad i
Rumänien; 985,000 inv. (1945). B. ligger på den bördiga
valakiska slätten, på båda sidor av Dåmbovi(a,
ett tillflöde till Donaus biflod Arge§. Staden,
som har en areal av 78 km2, har ännu i många
avseenden en orientalisk prägel; efter 1 :a
världskriget ha dock särskilt de centrala delarna
moderniserats, gatorna omlagts, och storstadshus ha
uppförts. I sina centrala delar är B. därför
numera en modern storstad, under det att vissa
yttre stadsdelar ännu äro gammalorientaliska
landsbyar. Från stadens centrum, vid Dåmbovi(a,
stråla gator ut åt alla håll. Huvudgatan är Calea
Victoriei (”Segervägen”), som korsas av den
stora bulevarden, som förr hade olika namn
(Bule-vardul Elisabeta, B. Academiei, B. Carol I m. fl.)
och går i v.—ö. Calea Victoriei fortsättes norrut
av en ståtlig bulevard, som med omgivande,
vackra planteringar anlagts efter mönster av
Champs-Élysées i Paris. Bulevardul Elisabeta
fortsättes västerut av Bulevardul Ardealului till
slottet Cotroceni i en park, som i n. ansluter till
botaniska trädgården, ö. om Calea Victoriei
framgår den nya, stora Brätianubulevarden,
kantad av moderna höghus. I centrum märkas den
1936 utlagda Nationsplatsen och ö. om f. d.
kungl. slottet ett monumentalt torg, Pia^a
Repu-blicii. Slottet, som numera är Palatul Republicii,
erhöll sin nutida utformning 1885. Bland andra
offentliga byggnader här märkas
telefonskyskrapan invid den i 2:a världskriget sönderbombade
nationalteatern, univ., grundat 1864, den
romerskkatolska katedralen (1875—84), justitiepalatset,
parlamentsbyggnaden och ministerierna, Ateneum
med konstsaml. och konsertlokal, nationalbanken
och huvudpostkontoret. B. har många kyrkor,
varav 117 ortodoxa, men endast få äro av någon
arkitektonisk betydelse el. ha högre ålder.
Nämnas må Metfopolitkyrkan (grundlagd 1655) samt
från 1700-talet den vackra Stavropoleoskyrkan
och klosterkyrkan Väcäre§ti. — De yttre
stadsdelarna i v. upptas till stor del av bangårdar,
kaserner och militärförråd, n. ö. B. är huvudsaki.
bostadsområde och s. ö. B. af färskvarter.
—-Jämte univ., som är ett av Europas största, har
B. högskolor för musik, konst, arkitektur, teknik,
handel, skogs- och jordbruksvetenskap. B. är säte
för den ortodoxe metropoliten, den katolske
ärkebiskopen och en gregoriansk biskop.
B. är handelscentrum i vida högre grad än
industriort. Handeln omfattar i första hand
petroleum, trä- och jordbruksprodukter. Industrien
omfattar stora kvarnar, bagerier, bryggerier,
konservfabriker och byggnadsindustri. Vidare
märkas maskin-, lok- och vagongverkstäder,
textilindustri och kemisk industri. B. är en viktig
järnvägsknutpunkt. Flygstationen ligger norrut i
Bäneasa. — Under 1 :a världskriget utkämpades
30 nov.—3 dec. 1916 det s. k. slaget vid B.,
som var den egentliga slutakten i de under
Mac-kensens befäl stående centralmaktstruppernas
offensiv mot Rumänien. Slaget blev en klar seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
