Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödkorgssvampar - Brödkort - Brödmönstring - Brödnötträd - Brödrafolkens väl - Brödraförsamlingen - Brödraskap - Brödstilar - Brödstycket - Brödsäd el. brödspannmål - Brödtillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Brödkort—Brödtillverkning
64
Brödfruktträd och (t. h.) gren därav med blad och frukter.
kroppar, ”peridioler”, som ge hela svampen
utseendet av ett fågelbo med ägg el. en brödkorg
med bröd i miniatyr. Arter av hithörande släkten
(Crucibulum, Cyathus, Nidularia m. fl.) växa på
murken ved.
Brödkort, se Statens livsmedelskommission.
Brödmönstring kallades i Sverige sedan
århundraden tillbaka den mönstring, som av högre
militärmyndighet hölls med varje till möten el.
av annan orsak sammandragen trupp för att
utröna, huruvida dess styrka och underhåll
överensstämde med vad som upptagits i rullor och
förslag. Denna förrättning avskaffades 1902.
Brödnötträd, se Brosimum.
Brödrafolkens väl, konung Oskar II :s
valspråk, 27 okt. 1905 ändrat till Sveriges väl.
Brödraförsamlingen. 1) Se Evangeliska
bröd-raförsamlingen.
2) Baptistsamfund i Sverige, grundat 1885 av
den danska baptistpredikanten Ch. Hope.
Samfundet härstammar från de s. k. Dunkers i
Amerika. Inom Sverige verkar B. huvudsaki. i
Skåne och utger sedan 1914 Evangelii budbärare.
Brödraskap, sammanslutningar av personer el.
religiösa samfund i syfte att ömsesidigt befordra
det gemensamma fromhetslivet (delaktighet i
böner och goda gärningar). Bland nutida svenska
sammanslutningar av denna art kunna nämnas
Ansgarsringen (stiftad 1931, manliga och
kvinnliga medl.), Vadstenar ingen (stiftad 1928,
kvinnliga medl.) och Sodalitium confessionis apostolicae
(se d. o.).
Brödstilar, gemensamt namn på alla stilsorter,
som inom tryckerier begagnas till den egentliga
texten.
Brödstycket, med agafyr försett litet skär i
Trälhavet, Stockholms skärgård.
Brödsäd, el. brödspannmål, gemensam
beteckning för vete och råg, vilka sädesslag tack
vare hög glutenhalt ha den bästa
bakningsför-mågan. I Norrland användes även korn som b.
Brödtillverkning, ett förfarande, varigenom
mj öl, tillsatt med vatten el. annan vätska,
medelst uppluckring på biologisk (genom
jäst), kemisk (med bakpulver, jästpulver) el. rent
mekanisk väg (genom luft) och gräddning
förvandlas till bröd.
Gången av denna procedur kan uppdelas i
följande underavdelningar: 1) degberedning
(deg-knådning); 2) den färdiga degens jäsning; 3)
degens delning (avbräckning och uppvägning); 4)
de avbräckta delarnas uppslagning (formning till
bröd); 5) de formade brödens jäsning; 6)
gräddning (utbakning); 7) eventuell torkning.
Det första momentet, degberedningen,
är mjölets uppblandning med vätska (tillslagning),
i regel vatten, mjölk el. en blandning av dessa.
Från forntiden till ett gott stycke in på
1800-talet utfördes detta arbete, degknådningen,
uteslutande för hand. Numera sker i bagerier
knådningen i för ändamålet konstruerade d e
g-knådningsmaskiner. Sådana maskiner
tillverkas dels med fasta (omstjälpbara, kippbara)
tråg, vilka användas för större degar av fastare
konsistens, dels också med tråg (grytor), vilka
kunna löstagas från själva arbetsmaskinen och
efter verkställd knådning rullas bort till
arbetsbord, uppslagsbord, el. till d e g
del-n i n g s- och uppslagningsmaskiner. —
Vid degberedningen tillsättas koksalt och det för
åstadkommande av jäsning avsedda
jäsningsmedlet, surdeg el. jäst. För att underlätta
jäs-ningspfoceduren sker degberedningen ofta så, att
av hela degmassan först en del lägges såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
