Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryssel - Brysselkvartetten - Brysselkål - Brysselmatta - Brysselpakten - Brysselspetsar - Brytande kant, Brytande vinkel - Brytbönor - Bryte - Brytning - Brytningsexponent, -index, -vinkel - Brytningslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 Brysselkvartetten—Brytningslagen 40
cinska o. a. univ.-inst. Utanför parken i s. v.
ligger Wiertzmuséet. Inom det angränsande
Etter-beek ligger i en park Palais du cinquantenaire,
en vidsträckt utställnings- och museibyggnad från
1880. Univ., som är privat och grundades 1834,
låg förut i inre staden men har numera nya
byggnader vid den stora naturparken Bois de la
cambre i Ixelles’ ytterområden. Stadsdelen L a
e-ken i n. innefattar bl. a. B:s inre hamn och
den stora parken Parc royal med ett kungl. slott
från 1782—84, utvidgat 1902; slottskyrkan i
gotisk stil från 1854—72 innesluter kungafamiljens
gravkrypta. — B. står genom Canal maritime
(Ca-nal de Willebroeck) i förbindelse med Rupel—
Schelde och Antwerpen och genom Canal de
Charleroi med Sambre. Canal de Willebroeck
an-lades 1550—61 och tillåter nu smärre sjögående
fartyg att löpa in i B. Hamndjupet är 6,5 m. B.
är ett betydande järnvägscentrum. 1835 öppnades
banan B.—Mechelen, den första järnvägen på
kontinenten. B:s flygstation, landets främsta, är
belägen i Haren 5 km n. ö. om centrum. — B.
har mångahanda industrier men är icke i egentlig
mening en industristad. Viktigast äro dess
konfektions- och yllefabriker, livsmedels- och
konstindustri (bl. a. spetsar, medan mattfabrikationen
nästan upphört). Av förorterna ha S:t-Gilles,
Uccle, Molenbeek och Anderlecht bomulls- och
sidenindustri, Anderlecht dessutom yllefabriker.
Härtill kommer metallindustri, gummi- och
handskfabriker, tillverkning av musikinstrument
m. m. Handeln omfattar mest export av
industrialstren. — B. är beläget intill språkgränsen.
Befolkningen i övre staden talar övervägande
franska, i Nedre staden flamska (i ett kvarter
vallon-ska) och i de flesta förstäderna flamska. — 1897,
1910 och 1935 ägde världsutställningar rum i B.
Under Filip II blev B. residens för
ståthållaren i Nederländerna; revolutionen 1566 började i
B., som dock stannade under spanska väldet.
Under Spaniens många krig på 1600-talet sjönk
staden ned från sitt forna välstånd; 1695 sköts
Nedre staden i brand av fransmännen. Först mot
mitten av 1700-talet reste den sig åter under den
österrik, ståthållaren Karl av Lothringen. 1815
blev B. konungariket Nederländernas andra
residensstad. Upploppet i B. 25 aug. 1830 blev
signalen till den belgiska revolutionen, under vilken
en våldsam gatustrid utkämpades i B. mot de
holländska trupperna 23—26 sept. 1830. B. är
sedan denna tid Belgiens huvudstad.
Under hela 1 :a världskriget (från 20/s 1914)
hölls staden besatt av tyskarna, och under 2:a
världskriget föll den i deras händer 17/s 1940. Vid
olika tillfällen pålade tyskarna stadens invånare
”böter” som straff för påstådda politiska
våldshandlingar. 3/g 1944 ryckte general Eisenhowers
allierade trupper in i B. Några svårare yttre
skador led ej staden under kriget.
Brysselkvartetten, en stråkkvartett, bildad i
Bryssel omkr. 1899 av violinisten Fr. Schörg
som primarie och med de övriga stämmorna
skötta av tysken H. Daucher samt belgierna P. Miry
och J. Gaillard. Kvartetten, som företog ständiga
turnéer Europa runt och till Amerika samt från
1902 nästan varje år gästade Sverige, tills 1 :a
världskriget förorsakade dess upplösning, fick
namn som den yppersta på sin tid genom spelets
ädla livfullhet och fullklang. 1920 ombildades
ensemblen med Schörg, Wyrott, Kunkel och
Cahnbley under namn av
Schörgkvartet-ten, som dock upplöstes redan 1923 genom
pri-mariens död.
Brysselkål, se Kål.
Brysselmatta, matta i sammetsartad vävnad
med öglor på rätsidan. Grundvarpen består av
starkt, tvinnat bomullsgarn, inslaget är vanligen
grovt jutegarn, och polvarpen, som bildar
rätsidans öglor, utgöres av tvinnat kamgarn av grov
ull. Uppsättningen och .vävnadsarbetet äro vid
dessa mattor mycket invecklade men medgiva
ändock med fördel användning av mekaniska
vävstolar. — Oäkta b r y s s e 1 ma 11 o r el. s. k.
tapestrymattor skilj a sig från
förutnämnda därigenom, att deras polvarp innehåller
blott ett enda lager trådar.
Brysselp akten, ett fördrag, som Storbritannien,
Frankrike, Belgien, Nederländerna och
Luxemburg undertecknade i Bryssel 17 mars 1948,
gällande för 50 år. De fördragsslutande makterna,
de s. k. Brysselstaterna, förbinda sig att
samarbeta i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende
samt för kollektivt självförsvar.
Brysselspetsar, se Spetsar.
Brytande kant, Brytande vinkel, se
Ljusbrytning.
Brytbönor, trädgårdsbönor, som äro så möra,
att de kunna kokas hela el. brutna i större stycken.
Bryte (fsv. bry ti, da. bry de’, jfr sv. bryta),
d. v. s. ”den, som bryter brödet”, ”matutdelare”,
kallades i Norden den främste av de till en gård
hörande trålarna, nämligen den, som hade en
viss tillsyn över sina medträlar. Sedan träldomen
blivit avskaffad, nyttjades ordet b. (lat. villicus)
om en fri man, som skötte en annans jord.
Omfånget för en sådan b:s myndighet var olika:
ibland var han förvaltare, ibland endast
rättare. Kungsgårdarnas brytar, d. v. s.
förvaltare, fingo ofta vissa administrativa uppgifter
å konungens vägnar och blevo därför i många
fall identiska med de kungliga 1 ä n s m ä n n en.
Brytning. 1) Fys. Se Ljusbrytning.
2)Språkv. En ljudföreteelse i germanska språk,
vilken kortast kan betecknas som uppkomsten av
en parasitisk vokal efter en annan vokal i
samma stavelse. I nordiska språk har vokalen e
genom brytning före a blivit ea, som sedan övergått
till ia, ja nu jä (jfr ty. Herz med fsv. hiarta,
hjärta), och före u blivit eo, som sedan blivit io,
jo, jö (jfr ty. Erde med fsv. iordh, jord). Inom
de nordiska språken finnas stundom både brutna
och obrutna former av samma ord t. ex. danskt
bjerg, svenskt berg.
Brytningsexponent, -index, -vinkel, se
Ljusbrytning.
Brytningslagen. Då en ljusstråle, en elektrisk
el. magnetisk kraftlinje går från ett material till
ett annat angränsande, bildar den med
gränsytans normal en större vinkel i det ena
materialet än i det andra; strålen el. kraftlinjen gör en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
