Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunn - Brunn (socken) - Brunn, Heinrich von - Brunnby - Brunnbäcks färja - Brunneby - Brunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Brunn—Brunnen
12
Tritonbrunnen på Piazza Barberini, Rom, av Bernini (t. v.), brunnen på slottsgården i Kalmar (i mitten) och
brunnen på Brunkebergstorg, Stockholm.
vändas numera mest pumpar. I vissa fall stiger
vatten, som påträffas under vattentäta jordlager,
upp över markytan, och s. k. artesisk b. (se
d. o.) uppstår. För att skydda det rena och
bakteriefria grundvattnet från att förorenas av
ytvatten och avloppsvatten bör brunnsplatsen väljas
med stor omsorg och b. utföras så, att
föroreningar icke kunna inkomma.
Borrbrunnar användas också för att utvinna
olja och gas. — B. betecknar även
inspektions-schakt och vissa inlopp å avloppsledningar samt
brunnsliknande slamavskiljare.
2) Se Badort och Brunnsorter.
3) Redan under antiken förekommer
arkitektoniska brunnsanläggningar, rikast utbildade i de
större städer, vilkas vattenbehov tillgodosågs
med vattenledningar. Stor betydelse äga b. hos
muhammedanerna, som dels ha rikt utsmyckade
väggbrunnar, dels elegant uppförda brunnshus.
Talrika konstnärliga b. förekomma under
medeltiden särsk. i Italien. Såväl fontänen som den
egentliga brunnen med el. utan pumpanordning
omhuldades av renässansens och barockens konst
liksom av senare tidevarv, ofta i förening med
dekorativ arkitektur och figurskulptur. Under
barocken användes fontäner i stor utsträckning
som ett element i arkitektoniska plats- och
parkkompositioner; Bernini införde de ”realistiska”
fontäner, som i monumental anda och ofta med
användande av rik figural utsmyckning varierade
de naturliga källsprångens former. En
arkitektoniskt uppbyggd b. fick Sverige under
renässanstiden, näml, på slottsgården i Kalmar (omkr.
1580). Under den gustavianska tiden erhöll
Stockholm bl. a. en vackert uppbyggd b. (av
Palm-stedt) å Stortorget (nu på Brunkebergstorg).
Under senaste tid har framför allt C. Milles
verkat som brunnskompositör- och skulptör.
4) Brunn kallas även en på segelbåtar befintlig
fördjupning i däcket invid rorkulten, avsedd som
plats för rorsmannen.
Brunn, förr socken i s. Västergötland,
Älvs
borgs län, utmed Äsundens v. strand; 27,85 km2,
B. inkorporerades med Ulricehamn 1938;
folkmängden var då 1,016. B:s kyrka är från 1893.
Brunn [bron], Heinrich von, tysk
arkeolog (1822—94), prof, i klassisk arkeologi i
München 1865, direktör vid glyptoteket där 1888. B.
hör till de första, som bearbetat den antika
konsten med modern stilkritisk analys. Bland hans
arbeten äro ”Geschichte der griechischen Künstler”
(I—II, 1853—59, ny. uppl. 1889) och ”Griechische
Kunstgeschichte” (I—II, 1893—97, ofullb.).
Brunnby, socken i n. v. Skåne, omfattar
udden av halvön Kullen; Luggude härad,
Malmöhus län; 37,48 km2, 2,821 inv. (1950). Det
klippiga och skogbevuxna Kullaberg sträcker sig
utmed Skälderviken genom hela socknen. I s.
jämn och bördig slätt. Vid kusten ligga
munici-palsamhällena Arild och Mölle samt fisklägena
och badorterna Lerhamn och Nyhamnsläge vid
statsbanelinjen Åstorp—Mölle. En stor del av
socknen, däribland egendomen Louisefred, lyder
under Krapperup. Rikt på fornlämningar.
Kyrkans skepp är från noo-talet. 2,334 har åker.
Pastorat i Lunds stift, Luggude n. kontrakt;
bildar storkommunen B.
Brunnbäcks färja, se Brunbäcks färja.
Brunneby, socken i v. Östergötland, 15 km ö.
om Motala; Bobergs härad, Östergötlands län;
38,83 km2, 1,799 hrv. (1950). Delas av Boren,
Motala ström och Norrbysjön i en sydlig, bördig
slättbygd och ett nordligt, kuperat skogsområde.
874 har åker. I B. ligger Borensbergs
stationssamhälle. Egendomar: Brunneby, Kungs Norrby
(statens) och Västanå. Näs kraftverk tillhör
Motala ströms kraft-ab. Två borglämningar finnas.
B. lilla medeltidskyrka såldes 1828 till Brunneby
gård, där den användes till magasin; sedan dess
begagnar församlingen Klockrike kyrka. Ingår
i Klockrike och B. pastorat, Linköpings stift,
Gullbergs och Bobergs kontrakt; tillhör
storkommunen Borensbergt
Brunnen [bro’nan], by i Schweiz, kant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
