Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broca, Paul - Brocas vindel - Broch, Hermann - Broch, Olaf - Broch, Ole Jacob - Brochard, Victor - Brochette - Brochmand, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Brocas vindel—Brochmand
870
pologiens utveckling så
betydelsefulla ”Société
d’anthropologie de
Paris” (1859), och på
hans initiativ
upprättades 1876 i Paris
antropologiska institutet,
där undervisning
meddelas i olika grenar
av denna vetenskap.
Hans antropologiska
arbeten utgåvos
samlade under titeln
”Mé-moires danthropolo-gie” (5 bd, 1871—88).
B. blev även grundläggaren av den moderna läran
om hjärnlokalisationerna. Bl. a. visade han, att
den tredje v. pannvindeln, Brocas vindel, är
motoriskt språkcentrum.
Brocas vindel [bråka’s], del av hjärnbarken,
näml, bakre delen av den tredje v. pannvindeln.
Broca visade 1861, att vid skador på denna
hjärndel uppkommer motorisk afasi. Från B. utlösas
och koordineras de komplicerade motoriska
impulser, som äro nödvändiga för att åstadkomma
språkljuden vid det talade ordet. Brocas
lo-kalisationslära har emellertid under senare tid
varit föremål för kritik.
Broch [bråkJ, Hermann, österrikisk
författare (f. 1886). B., som var industriledare i
Wien, ägnade sig samtidigt åt författarskap och
debuterade 1931—32 med romanen ”Die
Schlaf-wandler”, en bred social och kulturhistorisk
skildring i 3 delar. 1933 utgav han ”Die unbekannte
Grösse”. Efter nazistrevolutionen gick B. i
landsflykt och har länge uppehållit sig i U.S.A. där
han 1946 utgav den historiska romanen ”Der Tod
des Virgils”.
Broch [bråk], Olaf, norsk språkforskare (f.
1867), prof, i slaviska språk i Oslo 1900—37. Han
har under vidsträckta resor i Ryssland, Serbien
och Ungern studerat slavisk dialektologi och
fone-tik. Bland hans vetenskapliga skrifter märkas
”Die Dialekte des südlichen Serbiens” (1903),
”Slavische Phonetik” (1911) och flera
monografier på ryska. Tills, m. E. W. Selmer har B. utg.
”Håndbok i elementær fonetikk” (1921). I
senare arbeten har han behandlat språkfrågan ur
fonologisk synvinkel. Han har även skildrat sina
intryck från Ryssland efter bolsjevikrevolutionen
i ”Proletariatets diktatur” (1923, sv. övers. 1924).
B. har till norska översatt flera ryska arbeten
(av Tolstoj, Dostojevskij, Gogol m. fl.).
Broch [bråk], O 1 e J a c o b, norsk
vetenskapsman och politiker (1818—89). B. blev 1847 fil.
dr, 1848 lektor samt 1858 prof, i ren
matematik i Oslo. B:s omfattande kunskaper och
betydliga arbetsförmåga blevo starkt anlitade
även för det praktiska livet. Han var bl. a. en
av planläggarna av Norges telegrafnät och övade
starkt inflytande på järnvägsanläggningarna i
landet. I det politiska livet deltog han sedan
1862, då han tog säte i stortinget, till vars
mest framstående medlemmar han alltifrån början
hörde. 1869 blev han chef för marin- och post-
departementet. När
1872 inom regeringen
uppstod
meningsskiljaktighet angående
stortingets beslut att
bereda statsråden
tillfälle att deltaga i
tingets förhandlingar,
utträdde B. ur
konseljen, emedan han
icke vann majoritet
för sin åsikt, att
beslutet borde
erhålla sanktion. Från
1878 vistades han
mest i Paris, först som Norges ombud, bl. a.
vid internationella kongressen för åstadkommande
av enhet i mynt, mått och vikt, efter 1879 som
direktör för internationella byrån för mått och
vikt i Sèvres (han dog i Sèvres). Sedan 1872
var B. medl. av internationella
meterkommis-sionen. Vidare deltog han som Sveriges och
Norges ombud i en mängd internationella
konferenser. Under sin vistelse i Oslo sommaren 1884
mottog B. efter riksrättsdomcn över ministären
Selmer uppdrag att bilda en kompromissministär.
Motverkad av högern och ej tillräckligt
understödd av konungen, avsade han sig emellertid
efter tre veckors fåfänga bemödanden uppdraget
(22 juni), varefter ministären Sverdrup bildades
26 juni. Även som författare utvecklade B. en
betydlig verksamhet. En ansenlig del av sin
efterlämnade förmögenhet testamenterade B. till
norska universitetet till främjande av
konstnärliga och vetenskapliga studier. B:s efterlämnade
papper (särsk. av vikt för tiden 1869—84) finnas
i norska riksarkivet.
Brochard [bråjä’r], Victor, fransk filosof
(1848—1907). Inom den teoretiska filosofien
anslöt han sig till en kritisk riktning, liknande
Renouviers men som inom etiken återvände till
den antika evdemonismen. Huvudarbeten: ”De
1’erreur” (1879, 2:a uppl. 1897), i vilket han
hänvisar till känslan och viljan som villfarelsens
orsaker, samt det prisbelönta verket ”Les sceptiques
grecs” (1887; 2:a uppl. 1923).
Brochette [bråjä’t] (fr., eg. litet spett),
stek-spctt, späcknål.
Brochmand [brå’kman], Jesper Rasmussen,
dansk biskop (1585—1652), 1615 teol. prof, i
Köpenhamn, 1639 biskop på Själland. I tal och
skrift bekämpade B. alla katolska tendenser. Som
gedigen ortodox dogmatiker framträdde B. i sitt
mycket spridda arbete ”Universae theologiae
systema” (2 bd, 1633). Ett utdrag härur, ”Epitome
systematis theologiae”, var gängse dogmatisk
lärobok i Danmark till rationalismens dagar. Sin
djupa fromhet och sitt varma nit för praktisk
kristendom visar B. i sina uppbyggelseskrifter,
särsk. ”Sabbati sanctificatio” (1635—38;
”Hus-postil”), under århundraden den mest lästa danska
huspostillan. B. var en utmärkt biskop. Han
höll god disciplin, ordnade gudstjänstlivet och
verkade för psalmsångens och skolväsendets
förbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
