Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Briggs, Henry - Briggs Manufacturing Co. - Briggsska logaritmer - Brighouse - Bright, John - Bright, Mary Golding (George Egerton) - Bright, Richard - Bright, Timothy - Brighton - Brights sjukdom - Brigida (Brigitta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Briggs Manufacturing Co.—Brigida
826
För sinus och tångens lämnade han lika exakt
uträknade logaritmer för varje hundradels grad.
Briggs Manufacturing Co. [bri’gz
mänjofä’k-tfariij ka’mponi], Detroit, Mich., grundat 1909,
Amerikas största specialfabrik (utanför den
egentliga bilindustrin) för tillverkning av
bilka-rosserier, plåtpressningsarbeten m. m.
Briggsska logaritmer, se Briggs, H., och
Logaritm.
Brighouse [bri’ghaus], stad i eng. grevsk.
York, 18 km s. v. om Leeds; 30,000 inv.
Textilindustri. Metall- och kemisk industri.
Bright [brait], John, engelsk politiker (1811
—89). Han tillhörde en gammal kväkar famil j,
anställdes vid 15 års ålder vid faderns
bomullsspinneriaffär i
Roch-dale och var 1838
under agitationen mot
spannmålslagarna led.
av styrelsen för den
s. å. bildade
Manchester Anti-corn-law
association, vilken snart
ombildades till den
ryktbara
Anti-corn-law league. Med
dennas ledare, Richard
Cobden, ingick B. ett
på den varmaste
personliga vänskap
vilande politiskt fostbrödra-
lag. Från 1841 kämpade de båda männen på
folkmöten i alla delar av landet med växlande
framgång för spannmålslagarnas avskaffande, Cobden
med lugna förståndsargument, B. med den
entusiastiska talekonst, som snart gjorde honom ryktbar
såsom en av Englands främsta politiska vältalare.
Då spannmålslagarna 1846 upphävdes, kunde B.
jämte Cobden göra anspråk på en mycket stor del
av segerns ära. I underhuset, dit B. invaldes 1843,
uppträdde han de följande åren som en
konsekvent förfäktare av Manchesterskolans
grundsatser. Som inbiten individualist motsatte han sig
lord Shaftesburys förslag till fabrikslagstiftning,
talade mot Macaulay för
folkskoleundervisning-ens bekostande med frivilliga bidrag utan
statsanslag och medverkade ivrigt till judarnas
politiska emancipation. Manchestermännens långt
drivna noninterventions- och fredspolitik hade i
honom en av sina mest övertygade anhängare.
Han uppträdde under Krimkriget som
skoningslös kritiker av regeringen. Främst upptogos B:s
intressen av inre reformplaner, framför allt
genomdrivandet av en demokratisk valreform.
Under 1860-talets rösträttsagitation var han
arbetarmassornas av obegränsad tillit uppburne ledare.
Det var ej minst den av B. väckta
opinionsstor-men för en genomgripande parlamentsreform,
som förmådde Disraeli att småningom
demokratisera toryministärens nya reformbill, så att vid
dess slutliga antagande 1867 B :s principer i
huvudsak vunno tillämpning.
B. inträdde 1868 som handelsminister i
Glad-stones första ministär men måste av hälsoskäl
avgå 1870 och kunde först 1872, och då med halvt
brutna krafter, återgå till det politiska livet (aug.
1873—febr. 1874 var han ånyo som kansler för
hertigdömet Lancaster medl. av Gladstones
kabinett). Senare kritiserade han skarpt Disraelis
turkvänliga Balkanpolitik. Efter den liberala
valsegern 1880 inträdde B. som kansler för
hertigdömet Lancaster i Gladstones andra ministär men
avgick i juli 1882, enär han ansåg bombarderingen
av Alexandria som ”en uppenbar kränkning av
såväl internationell som moralisk lag”. Några år
senare vållade irländska frågan en ohjälplig
brytning mellan honom och Gladstone. Han motsatte
sig sålunda Gladstones home-rule-politik, bidrog
genom en rad politiska brev (1886) väsentligen
att uppkalla folkmeningen i England mot denna,
slöt sig till liberalunionisterna och gav sitt stöd
åt Salisburys konservativa ministär. — John B.
var en av den liberala medelklassens personligt
och politiskt mest framstående representanter i
engelskt samhällsliv. B :s ”Public addresses”
ut-gåvos av Rogers 1879, hans ”Public letters” av
Leech 1885. Litt.: G. M. Trevelyan, ”The life
of J. B.” (1913, ny uppl. 1925).
Bright [bräit], Mary G o 1 d i n g, f. Dunne,
engelsk författarinna (1860—1945). Under pseud.
George Egerton har B. utg. ett flertal
uppmärksammade romaner, studier i kvinnopsykologi,
däribland ”Keynotes” (1893; sv. övers.
”Grundtoner”, 1895), ”Discord” (1894), ”The wheel of
God” (1896), samt flera skådespel.
Bright [brait], Richard, engelsk läkare
(1789—1858). Han är berömd genom sina
grundläggande arbeten om njursjukdomar, av vilka
njurinflammationerna efter B. kallas Brights sjukdom.
Bright [brait], T i m o t h y, engelsk stenograf
(d. 1615), framställde 1588 ett kortskriftsystem och
blev därmed den moderna stenografiens uppfinnare.
Brighton [bräitn], stad på Englands sydkust,
grevsk. East Sussex, vid Kanalen, s. om London;
156,000 inv. Englands största och mest kända
badort. B. ligger vackert och är en av Englands
mest välbyggda städer, rik på palatslika
byggnader. 1872 anlades där ett akvarium, utvidgat
1929. Det 1784 i orientalisk stil uppförda slottet,
The royal pavilion (restaur. 1936), brukas nu
bl. a. som konsertsalong. B. har härliga
strandpromenader. — Bild se nästa sida.
Brights sjukdom [bräits-], njursjukdom med
äggviteutsöndring i urinen jämte svullnad av
kroppen; numera synonymt med kronisk nj
urinflammation. Se vidare Bright, R.
Brigida (B r i gitt a), irländskt och skotskt
helgon (d. 525). Född utom äktenskapet vid
mitten av 400-talet i prov. Leinster, inträdde hon
vid 14 år i klostret Meath och grundade därifrån
klostret Kildare. Hennes minnesdag är den 1
febr. B :s medeltida biografer ha smyckat
hennes på innerlig fromhet och outtröttlig
välgörenhet rika levnadssaga med en mängd legender, i
synnerhet om visioner och drömmar. Irländarna
förliknade rent av B. vid den heliga jungfrun
och kallade henne Maria hibernorum (irernas
Maria). B. dyrkades även i Norden. I Husaby
är en källa uppkallad efter henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
