Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bremer, Fredrika - Bremerhaven - Bremerton - Bremervörde - Bremiker, Karl - Brémond, Henri - Brems - Bremö - Brendan - Brendekilde, Hans - Brendler, Frans Fredric Eduard - Brennaburg, Brennabor - Brenne, La - Brenner - Brenner, Arvid (Helge Heerberger)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Bremerhaven—Brenner
790
dieresa, som kom att räcka i fem år. Ett år
ägnade hon åt Schweiz (med avstickare till
Belgien och Paris), nästa år åt Italien; därefter
uppehöll hon sig några månader i Palestina och
en kortare tid i Konstantinopel, varpå hon slog
sig ned i Grekland för nära två år. Över Italien
och Tyskland återvände hon hem sommaren 1861.
Sin omfångsrika resejournal utgav hon under
titeln ”Lifvet i gamla verlden” 1860—62.
Efter fyra alltför uppfyllda stockholmsår
flyttade hon för att finna enslighet och arbetsro till
Ärsta, som långt förut hade övergått till
främmande ägare, och där avled hon.
I urval utgåvos Fredrika B:s ”Skrifter” i 6 bd
1868—72. Systern Charlotte Quiding utgav 1868
ett sammelsurium av planlöst hopplockade
”efter-lemnade skrifter” och starkt korrigerade brev,
inledda med en föga värdefull levnadsteckning.
”Fredrika Bremers brev” ha utgivits med
utförlig kommentar av Klara Johansson och Ellen
Kleman (4 bd, 1915—20). ”F. B. i brev” (1944)
är ett brevurval, ordnat av Ellen Kleman. Den
första större biografien härrör från dansken
Richard Petersen (1892), men 1896 utkom S.
L—d Adlersparres och Sigrid Leijonhufvuds
grundläggande verk ”F B.”. Bland senare litt.
märkas: Carin Cederblad, ”F. B.” (1945) och
Elin Wägner, ”F. B.” (1949, postumt).
Bremerhaven [-hä’fan], hamnstad till Bremen
i n. v. Tyskland, på högra stranden av nedre
Weser, sedan 1932 inkorporerad med
Weser-münde; 99,000 inv. B. grundades 1837 som
ut-hamn till Bremen och tillväxte snabbt. B. har 6
stora hamnbassänger med en sammanlagd yta av
70 har. B. är normalt Tysklands främsta
passa-gerarhamn. Av skeppsvarven äro Norddeutscher
Lloyds de största. Under 2:a världskriget
bombades hamnar och varv upprepade gånger.
Bremerton, stad i Washington, U.S.A., vid
Puget Sound, v. om Seattle; 28,000 inv.
örlogsvarv med.några av U.S.A:s största torrdockor.
Bremervörde [-föYda], stad i Hannover, vid
floden Oste; 4,000 inv. B. var fordom en lång
tid säte för ärkebiskoparna av Bremen. Efter
1547 lydde det under staden Bremen. Sedermera
ingick B. i den svenska besittningen
Bremen-Verden.
Brèmiker, Karl, tysk astronom (1804—77),
sektionschef vid geodetiska institutet i Berlin. B.
är bekant genom de av honom utgivna 6-ställiga
logaritmtabellerna samt en stereotypupplaga av
Crelles tabeller.
Brémond [bremå’], Henri, abbé, fransk
litteraturhistoriker (1855—1933). B. var en flitig
litterär benedektin, lärjunge till Sainte-Beuve och
kardinal Newman, över vilken han skrev en stor
monogr. (3 bd, 1905—06). Åt den religiösa
litteraturens utveckling under 1’ancien régime ägnade
han sitt huvudarbete, ”Histoire littéraire du
sentiment religieux en France” (u bd, 1916—33).
Religionspsykologiska synpunkter på aktuella
litterära problem anlade han i senare arbeten, ss.
”Pour le romantisme” (1923), ”La poésie pure”
Brems för häst.
(1925), ”Prière et poésie” (1926) och ”Racine et
Valéry” (1930). — Litt: S. Stolpe, ”Den kristna
falangen”, 2 (1936).
Brems, ett tvångsinstrument för större
husdjur, vilket huvudsaki. begagnas för att få
djuren att stå stilla t. ex. vid smärre operativa
ingrepp. B. för häst
består av ett
trähandtag med en
repögla, som lägges om
hästens överläpp och
omvrides. För
nötkreatur brukas ett
tångliknande instrument, som anbringas på
nässkiljeväggen.
Bremö, ö i Bottenhavet, se Brämö.
Brendan, se Brandan.
Brendekilde [brä’nakila], Hans Andersen,
dansk målare (1857—1942), bondson från Fyn,
gick i stenhuggerilära i Odense, studerade
skulptur, sedan måleri i Köpenhamn. Har företrädesvis
målat kraftigt genomförda friluftsbilder med
lantliga motiv. Representerad i Göteborgs museum.
Bre’ndler, Frans Fredric Eduard,
tonsättare (1800—31). Född i Dresden, kom han
redan vid ett års ålder till Stockholm, där fadern
anställdes som flöjtist i hovkapellet. Efter
dennes död 1807 övade sig B. på flöjt och lät redan
vid 9 och 10 års ålder höra sig på konserter i
Stockholm (1810) men sattes i handelslära och
hade 1822 plats på kontor nära Visby. Han
flyttade 1823 till Stockholm, där han stannade som
flöjtist i Harmoniska sällskapets orkester och gav
pianolektioner. Som kompositör framträdde B.
först 1828 med variationer för tre fagotter och
orkester; 1830 blev han med ens uppmärksammad
genom sitt deklamatorium ”Spastaras död” till
Lidners dikt. Utom ytterligare ett deklamatorium
skrev B. även scenmusik, en ofullbordad symfoni,
pianostycken och sånger.
Bre’nnaburg, Brennabor (från slav.),
äldre namn på Brandenburg.
Brenne [brän], La, landskap i mell.
Frankrike, dep. Indre, mellan floderna Indre och Creuse,
utgör en del av Berry. Trädbevuxna sankmarker.
Bre’nner, alppass i Tyrolen, s. om Innsbruck,
1,362 m ö. h. Det skiljer Ötztalalperna från
Zil-lertalalperna och förmedlar övergången mellan
Eisack (biflod till Adige) i s. och Sill (biflod till
Inn) i n. Sedan 1919 går gränsen mellan Österrike
och Italien över B. Det är det tidigast på året
farbara passet över Alperna och har av gammalt
varit en huvudväg mellan Tyskland och Italien.
Över det går från Innsbruck till Bolzano den
äldsta av j ärnvägarna över Alperna, B r e n n
erbana n, öppnad 1867. Den är av stor betydelse,
då den utgör kortaste vägen mellan Berlin och
Rom. Under 2 :a världskriget utsattes den för
flera bombanfall.
Brenner, Arvid, pseud. för Helge H e e
r-b e r g e r, författare (f. 1907 V7). Född i Berlin
av tysk fader och svensk moder, tillbringade B.
sin barndom och studietid i Tyskland, men efter
nazismens seger 1933 flyttade han över till Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
