Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsen - Brandalarmering - Brandmateriel och redskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Brandväsen
726
har med åren gjorts allt
mer effektiv. Numera finnas
på brandstationerna särskilda
brandtelegrafvaktrum med
såväl telefonväxel och
brandtelegraf för mottagande av
eldsvådeanmälan utifrån som
elektriska anordningar av
skilda slag för brandstyrkans
snabba sammankallande. De
viktigaste beståndsdelarna i
brandtelegrafsystemet äro
brandskåp, ledningsnät
och telegrafapparat. Vid
alar-mering på ett brandskåp
tryckes på en knapp el.
dragés i ett handtag, varvid
alarmeringen förmedlas till
telegrafapparaten genom
ledningarna. Brandskåpsnumret
registreras medelst streck och
punkter på en pappersremsa
enl. morsesystemet. I de
modernaste brandskåpen, s. k.
polisbrandskåp, finnes även telefon, vilken kan
användas av såväl brand- som polispersonal, när
t. ex. förstärkning erfordras, el. av allmänheten
för tillkallande av ambulans vid olycksfall. De
flesta brandkårsalarmeringarna ske emellertid per
telefon. För den inre alarmeringen begagnar man
sig numera av elektriska apparater, ss. ljustablåer,
högtalare och fj ärrskrivande apparater, och
registrering sker automatiskt av tid för utryckning
samt reglering av signaler i gatutrafiken medelst
fotoelektriska cellen el. liknande anordning.
Förbindelse mellan brandtelegrafcentral och
utevaran-de eldsläckningsavd. el. ambulansfordon
upprätt-hålles förmedelst trådlös telefonering. I mindre
samhällen alarmeras brandkåren i allmänhet per
telefon genom att telegrafverkets vakt uppringer
brandpersonalen el. genom brandtelegrafsystem
av enklare beskaffenhet med t. ex. alarmklockor,
inmonterade i brandpersonalens bostäder.
I mera eldfarliga industrier o. dyl. har man
s. k. automatiska
brandsignalappa-rater. De bygga på den principen, att en viss
metall vid kraftig temperaturstegring bringas till
smältning el. formförändring, varvid en elektrisk
ström slutes och utlöser en larmsignal.
Brandmateriel och redskap. Det redskap, som
oftast kommer till användning vid släckning av
mindre eldsvådor el. tillbud, är
pytssprutan, som rymmer c:a 25 1 vatten samt är
försedd med slang av 5—10 m längd och munstycke
av 5—7 mm diam. Ett annat enkelt pumpverk
är den s. k. blockpumpen, vars pumpverk
drives för hand av 1 el. 2 personer och är
närmast jämförbart med den äldre s. k.
herrgårds-sprutan; pumpverket har försetts med sugslang,
så att den kan apteras till badkar, brunnar,
branddammar o. dyl.
I städer och större samhällen, där
vattenledningsnät finnes, utnyttjas detta även för
eldsläck-ningsändamål. Svenska brandtarifföreningen har
uppställt vissa fordringar på ledningsnätets di-
Brandstationen i Borås, invigd 1941.
mensionering och den vattenmängd, som skall
kunna uttagas ur de s. k. b r a n d p o s t e r n a,
vilka ligga på bestämda avstånd från varandra.
Brandposterna, som måste ligga på tillräckligt
djup för att förebygga frysning vintertid, äro
vanl. i marklinjen täckta av brandpostluckor av
järn. I närheten fast anbragta brandpostskyltar
angiva dels avståndet till brandposten, dels
riktningen dit. Brandposten är försedd med en särsk.
avstängningsventil, som öppnas och slutes med en
s. k. brandpostnyckel. Då brandposten skall
utnyttjas, sker detta genom förmedling av ett s. k.
brandposthuvud. Detta är i sin modernaste form
försett dels med ett el. två uttag för anslutning
av tryckslang, dels med avstängningsanordning.
Den i Sverige numera vanligast förekommande
Brandposthuvuden och brandpostnyckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
