Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgå stift - Borgärdet - Boricka - Borinage - Boris (Boris Fedorovitj Godunov) - Boris (bulgariska furstar) - Borisgleb - Borislav - Boris och Gljeb - Borisoglebsk - Borisov - Borisovka - Borkarbider - Borkhult - Bór-Komorowski, Tadeusz - Borkou, Borku - Borkum - Borlunda (Borrlunda) - Borlänge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Borgärdet—Borlänge
536
svenska stift, M. von Bonsdorff, tillträdde sitt
ämbete. Till detta nya B. hänfördes 59 förs, från
Åbo ärkestift, 29 från gamla B. och 2 från
Nyslotts stift. Territoriellt omfattar stiftet
kust-och skärgårdsförs. på sydkusten från Lovisa och
Strömfors i ö. till Ålandsöarna i v. samt en
kuststräcka av Österbotten från Gamlakarleby i
n. till Kristinestad och Sideby i s.; 1926
överfördes till B. Tammerfors svenska förs. 1944
uppgick folkmängden i stiftet till 412,000, antalet
pastorat var 1945 84 och antalet förs. 91.
Borgärdet, ort i Svärdsjö kommun i Dalarne.
Böricka, se Åsna.
Borinage [bårinä’?], landskap i belg. prov.
Hainaut kring Mons. Stenkolsbrytning.
Boris [barji’s], (B. Fedorovitj
Godu-nov), rysk tsar (1551—1605). Han tillhörde en
urspr. tatarisk adelsätt, kom sig upp till stort
inflytande genom tsar Ivan IV:s gunst och blev
allrådande under dennes svage son Fedor (reg.
1584—98), som förmäldes med B:s syster Irina.
B. förde i Fedors namn en kraftig styrelse,
främjade hierarkiens anseende och gynnade
lågadeln. Med Sverige slöts 1595 en förmånlig fred,
och tataranfall avvärjdes. Efter Fedors död
valdes B. 1598 till tsar. Som sådan hade han att
bekämpa ständiga uppror, särsk. sedan mot
honom uppställts en tronpretendent (”den falske
Dmitrij”), som uppgav sig vara tsar Fedors
försvunne broder och fick stöd av kosacker och
polacker. B. avled plötsligt, mitt under dessa
strider.
Boris [båri’s], bulgariska furstar. B., tsar
Simeons fader (d. 907), var Bulgariens förste
kristne furste. — B. III (1894—1943), son till
konung (tsar)
Ferdinand av Bulgarien,
som han efterträdde
vid dennes abdikation
3 okt. 1918. Han gifte
sig 1930 med
Giovan-na av Italien, dotter
till konung Viktor
Emanuel. Under B:s
regeringstid rådde
svår inre oro i landet.
B. upplät 1941 sitt
land som
uppmarschområde för Tysklands
angrepp mot Grekland.
Senare vägrade han
dock deltaga i fälttåget på östfronten. Efter ett
besök i Hitlers högkvarter aug. 1943 avled B.
plötsligt under ouppklarade omständigheter. B.
var livligt intresserad av naturvetenskap och
teknik. — Jfr Bulgarien, historia.
Borisgleb [barji’sgljä’p], (fi. Köngäs),
samhälle i Petsamo, Sovjetunionen, nära Pasviks älvs
utlopp i N. ishavet, vid Skoltefossen.
Grekiskt-katolskt kapell. B. var under den tid Finland
hade Petsamoområdet, 1920—44, omtyckt
turistort.
Borislav [barji’-], se Boryslaw.
Boris och Gljeb [barji’s, gljäp], söner till
storfursten Vladimir den store, blevo 1015 efter
faderns död mördade av sin broder Svjatopolk och
senare förklarade för helgon (1071). I Ryssland
finnas många kloster och kyrkor invigda åt dem.
Borisoglebsk [barjisagljä’psk], stad i
Voro-nezj området i s. Ryssland, vid floden Vorona;
52,000 inv. Spannmålshandel och mekanisk
industri. Grundat 1646 som fort mot
krimtata-rerna.
Borisov [barji’saf], stad i Vitryssland, 72 km
n. ö. om Minsk; 26,000 inv. Stora
tändsticksfabriker, trä-, pappers- och kristallglasindustri. I
närheten övergick Napoleons armé floden
Bere-zina 1812.
Borisovka [barji’safka], stad i Kurskområdet
i Ryssland, vid Dnjeprs biflod Vorskla 70 km
n. om Charkov; 33,000 inv. Läder- och
livsmedelsindustri. Hölls besatt av tyskarna 1941—43.
Borkarbider, ämnen med sammansättningen
BC till BoC, av vilka B4C säkert är en kemisk
förening. Den utgöres av svarta kristaller, vilka
äro nästan lika hårda som diamant. Användes
vid bl. a. glasskärning, bergborrning och
glödtrådar.
Borkhult, gods i s. Östergötland, 15 km n. ö.
om Åtvidaberg, Yxnerums socken; 2,110 har,
varav 165 åker; tax.-värde 460,000 kr. Utgör en
del av Burensköldska fideikommisset. Stiftades
1726 av general Jakob Burensköld och innehades
1752—1892 av grevl. ätten von Schwerin. Nuv.
innehavare är Sven Theorell.
Bör-Komorowski [bor kåmårå’skji], T
a-deusz, polsk militär och politiker (f. 1895),
deltog i 1 :a världskriget i österrikiska armén,
därefter i polsk-ryska kriget 1918—20. Vid
krigsutbrottet 1939 blev B. chef för en kav.-brigad.
Efter det polska sammanbrottet gick han under
jorden och organiserade i Kraköw den polska
underjordiska armén, vars befälhavare han blev
1943. Han ledde 1944 resningen i Warszawa och
tillfångatogs efter nederlaget av tyskarna. Efter
frigivningen 1945 blev han överbefälhavare för
den polska armén i England. 1947—49 var han
premiärminister i den polska londonregeringen.
Borkou [-ko], Borku, landskap i ö.
Sahara s. om Tibesti, i Tsadterritoriet, Franska
Ekvatorialafrika. Korsas av talrika smärre
dalgångar med ganska god växtlighet och odling.
Borkum [bå’rkom], den västligaste av de
ost-frisiska öarna framför Ems’ mynning i Nordsjön,
36 km2, 4,000 inv. Består huvudsaki. av
marskland och sanddyner. Omtyckt havsbad.
Borlunda (tidigare även B o r r 1 u n d a),
socken i Frosta härad, Malmöhus län, s. och ö.
om Eslöv; 16,57 km2, 405 inv. (1950).
Slättbygd. 1,422 har åker. Egendomar: Kristineberg,
Borlunda gård och Gryby. Kyrkan av tegel
byggdes 1868. B. bildar med ö. Strö, Skarhult
och Skeglinge ett pastorat i Lunds stift, Frosta
kontrakt. B. ingår i Skarhults storkommun.
Borlänge, stad i Kopparbergs län vid
Dalälven, 18 km s. v. om Falun; 38,70 km2, 21,614 inv.
(1951). B. stad bildades 1944 av Borlänge
köping (köping 1898, municipalsamhälle 1891) och
Domnarvets kommun. B. är Dalarnes största
stad, dess viktigaste industriort och dess vid si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
