Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borastus, Gregorius (Greger Larsson) - Borat, Borax - Boraxsjöar - Borberg, Svend - Borborygmi - Borch, Gerard ter - Borch, Elna - Borch, Martin - Borch, Ole - Borchardt, Georg - Borchardt, Ludwig - Borchardt, Rudolf - Borchert, Wolfgang - Borchgrevink, 1. Carsten - Borchgrevink, 2. Ridley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Borat—Borchgrevink
502
Han åtföljde Sigismund till Polen, studerade
först i en polsk jesuitskola samt blev teol. dr
i Rom och juris dr i Paris. Han omtalas 1617
som sekreterare i Sigismunds kansli. På
Sigis-munds och hans efterträdares uppdrag skrev B.
åtskilliga stridsskrifter mot de svenska
konungarna. Han nämnes bl. a., ehuru med tvivelaktig
rätt, som förf, till ”Hertigh Carls slaktarebenck”.
En av B. författad svensk krönika är delvis
bevarad. ’
Borät, Börax, se Borföreningar.
Boraxsjöar, se Borföreningar.
Borberg [-j], S v e n d, dansk författare
(1888—1947). Han blev cand. phil. 1908 och
verkade därefter som tidningsman, 1924—37 som
teater- och litteraturanmälare i Politiken,
därefter i Berlingske Tidende. B. har bl. a. utgivit
böcker, som behandla kulturproblem från 1 :a
världskrigets tid, samt skådespelen ”Ingen”
(1920), ”Cirkus juris” (1934) samt ”Synder og
helgen” (1939), vilka haft stor framgång på
scenen genom sin originella psykologi och
tekniskt skickliga komposition. 1942 utgav B.
”Bodil Ipsen” och 1943 skådespelet ”Baaden”. B.
arresterades 1945 och åtalades för att under den
tyska ockupationen av Danmark ha gått
främlingarnas ärenden. Han dömdes av Köpenhamns
rådhusrätt 1946 till 4 års straffarbete och
förlust av medborgerligt förtroende för livstid men
frikändes s. å. av östre Landsret.
Borborygmi, bullrande el. ”kurrande” i
tarmkanalen, uppkommet genom förskjutningar i det
av gaser och vätska bestående innehållet vid
kraftiga rörelser av tarmkanalen.
Borch [bår^r], Gerard ter, annan
namnform för T e r b o r c h, G. (se d. o.).
Borch [bårk], Elna, dansk skulptris (f.
1869), elev av Saabye i Köpenhamn, studerade
sedan i Paris. Bland hennes själfulla verk
märkas ”Döden och den unga kvinnan” (nu i
Glyp-toteket, Köpenhamn), ”Hagar och Ismael”,
statyer och byster (Olav Poulsen, ”Skrattande
satyr” o. a.).
Borch [bårk], Martin, dansk arkitekt
(1852—1937), en av den nationella riktningens
främsta representanter i Danmarks nyare
byggnadskonst. Bland hans verk märkas Rigshospitalet
och Andreaskyrkan i Köpenhamn, många
om-och tillbyggnader såväl där (bl. a. till
riksdagshuset, universitetsbiblioteket, studenthemmet
Re-gensen) som flerstädes ute i landet (kyrkor, slott
och herrgårdar).
Borch [bårk], 01 e, dansk vetenskapsman
(1626—90). Han var sedan 1659 prof, i filologi,
botanik och kemi vid Köpenhamns univ., blev
efter flerårig utländsk studieresa 1667 tillika
kungl. livmedikus och 1681 univ.-bibliotekarie
samt 1686 assessor i Höjesteret. Han var en
mångsidig vetenskapsman och utgav i flera
ämnen arbeten, som för hans tid hade stor
betydelse. Han använde sin stora förmögenhet till
upprättande 1689 av det ännu bestående ”Borchs
kollegium”, som lämnar fri bostad åt studenter.
Borchardt [bå’rkart], Georg Hermann,
tysk författare av judisk börd under pseud.
Georg Hermann (1871—1944). Hans
bästa verk är ”Jettchen Gebert” (1906) samt
fortsättningen ”Henriette Jacoby” (1909), båda
med motiv från judiska kretsar i Berlin och
Potsdam.
Borchardt [bå’r^:art], Ludwig, tysk
egyp-tolog (1863—1938). B., som var verksam i
Egypten sedan 1899, var dir. för tyska arkeologiska
institutet i Kairo 1906—29 och från sekelskiftet
till 1914 ledare för Tyska Orientsällskapets
storslagna utgrävningar i Egypten. Särsk.
betydelsefulla voro hans grävningar 1902—08 i
döds-tempelruinerna från 5 :e dynastien i Abusir och
1911—14 i Amarnas stadsruiner från i8:e
dynastien, vilka senare bragte i dagen en mängd
präktiga skulpturverk från Amenofis IV:s tid,
nu förvarade i Berlin och Kairo. Bland B:s
arbeten märkas ”Das Grabdenkmal des Königs
Ne-user-re’” (1907), ”Das Grabdenkmal des
Königs Nefer-ir-kezre’” (1909), ”Das
Grabdenkmal des Königs Sazhure’” (2 bd, 1910—13) och
”Altägyptische Festungen an der zweiten
Nil-schnelle” (1923).
Borchardt [bå’r^art], Rudolf, tysk
författare (f. 1877). B. har sökt förena romantik
och klassicism; hans stil är fast präglad, gärna
arkaiserande. — Av hans verk må nämnas
”Gespräch über Formen” (1905; 2:a uppl. 1919),
det episka ”Die halbgerettete Seele” (1920),
skådespelet ”Päpstin Jutta” (s. å.), ”Vermischte
Gedichte” (1924), ”Handlungen und
Abhand-lungen” (1928). Han är en utomordentlig
översättare av bl. a. medelhögtysk diktning,
proven-salsk trubadurpoesi (1924), Dante (1922—30),
Platon, Tacitus och Swinburne.
Borchert [båT^art], Wolfgang, tysk
författare (1921—47). B:s diktning ger uttryck
åt den hopplöshet, som präglar generationen efter
Tysklands sammanbrott 1945. Han har skrivit
lyrik, t. ex. ”Laterne, Nacht und Sterne” (1947),
noveller, ss. ”Die Hundeblume” (s. å.), och
dramer, bl. a. ”Draussen vor der Tür” (s. å.).
Borchgrevink [bå’rk-]. 1) Carsten
Ege-berg B., norsk polarresande (1864—1934). Född
i Oslo, tog han efter att 1888 ha utvandrat till
Australien 1894 hyra som matros och medföljde
norska valfångaren ”Antarctic” till s.
polarhavet, varvid han kom att bli den förste, som
satte sin fot på Antarktis’ fastland (vid Kap
Adare på Sydvictorialand 21/4 1895). På
bekostnad av eng. förläggaren Newnes utrustade
han en stor vetenskaplig expedition med
fartyget ”Southern Cross” och gjorde 1899—1900 i
närheten av Kap Adare den första övervintringen
på det antarktiska fastlandet. Nästa sommar
slog han tidigare sydpolsrekord genom att
framtränga med fartyg till 78°34’ s. br. På sin
slädfärd nådde han 78°5o’ s. br. B:s resa, som
inleder det nyaste skedet av sydpolsforskningen, är
skildrad i ”First on the Antarctic continent”
(1901; norsk uppl., ”Nærmest sydpolen”, 1902).
2) Ridley Yngvar B., den föreg:s son,
konstnär (f. 1898), mest verksam som grafiker
och bokillustratör, t. ex. i den av honom själv
författade ”Svart og hvitt i Afrika” (1932)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
