Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boo (Närke) - Boo, Sigrid - Bookmaker - Boole, George - Boom (kursstegring) - Boom (stad) - Boom, Johan van - Boophilus - Booster - Bootes, Björnvaktaren el. Arctophylax - Booth, släkt - Booth, 1. William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Boo—Booth
496
nettskammarherren frih. Hugo D. Fr. Hamilton
af Hageby.
Boo [bö], Sigrid Maren, f. Holmesland,
norsk författarinna (f. 1898), utgav berättelsen
”Valmuen” 1922 under sitt flicknamn. Hon har
vidare skrivit ”Vi som går kj ökkenveien” (1930;
sv. övers. 1931), ”Selv i tider som disse —”
(1932; sv. övers, s. å.), ”Du deilige liv!” (1933;
sv. övers, s. å.), skildringar från ett norskt
tuberkulossanatorium, behandlande ett populärt motiv,
och den 1934 samtidigt på no. och sv. utkomna
”Alla tänker på sig — det är bara jag som
tänker på mig”, vilka samtliga blivit ytterligt
populära. Senare arbeten av henne äro ”Fire i
bilen” (1936; sv. övers, s. å.), ”En dag kom hun
tilbake” (1937; sv. övers s. å.), ”Ellers hade vi
det festlig” (1938; sv. övers, s. å.), ”Heldig ung
dame” (1940; sv. övers. 1941) och ”Daglig strev
i Norden” (1942; sv. övers. 1943). Hon skriver
ledigt och smålustigt, stundom vemodigt, om
händelser och förhållanden i helg och söcken.
Bookmaker [bo’kmeika], eng., yrkesmässig
vadförmedlare vid kapplöpningar; egentligen
bok-makare, kompilator.
Boole [böl], George, engelsk matematiker
(1815—64), prof, i matematik i Cork. Han anses
som grundläggare av logistiken i dess nuv.
form, en metod inom det matematisk-filosofiska
gränsområdet, vilken särsk. uppmärksammats de
senaste årtiondena och kan sägas innebära en
framställning av logiken i algebraisk form.
Boom [böm], eng., amerikansk term för en
plötslig och våldsam kurs- el. prisstegring, särsk.
på börsmarknaden. Brukas även i allmännare
betydelse, t. ex. ”a big b.”, en väldig
reklamframgång.
Boom [båm], stad i n. Belgien, prov.
Antwer-pen, vid Rupel; 19,000 inv. Tegelbruk,
bryggerier.
Boom [båm, sv. utt. bom], Johan van,
pianist och tonsättare (1807—72). Född i
Ut-recht, kom han till Sverige 1825, där han snart
blev ett gott stöd för kammarmusiken. Mycket
anlitad pianolärare redan på 1830-talet, verkade
han särsk. för Hummels metod och blev 1849
lärare vid Konservatoriet. Av hans kompositioner
märkes, förutom pianostycken och
kammarmusikverk, en opera, ”Näcken” (1844).
Boöphilus, se Fästingar.
Booster [bö’ster; eng. bö’sta], eng.,
”pådrivare”; betecknar inom elektrotekniken en
anordning, vanl. en elektrisk generator, som är insatt
i matarledningar till avlägsna punkter av ett
ledningsnät för att motverka spänningsfall i de yttre
delarna av nätet genom att giva ledningen ett
extra tillskott i spänning.
Boötes, Björnvaktaren el. A r c t
o-phylax, en av de större stjärnbilderna på n.
stjärnhimlen, belägen mellan Stora björnen och
Nordliga kronan. En linje, dragen från a mellan
ö och y i Stora björnen råkar den ljusstarkaste
stjärnan i Bootes, a el. Arcturus, vilken lyser med
rödaktigt sken och näst Sirius i Stora
hunden är den ljusaste stjärnan på vår himmel.
Booth [böt> el. böÖ], engelsk-amerikansk
skå-despelarsläkt. Junius Brutus B. (1796—1852)
var en genialisk men excentrisk konstnär, särsk.
framstående i Shakespeares tragedier. Uppträdde
först i London och från 1821 i de stora
nordamerikanska städerna. Hans son Edwin
Thomas B. (1833—93) var även en utmärkt
Shake-speareframställare, särsk. som Hamlet, förestod
egen teater i New York 1869—74 och gjorde
europeiska gästspel. Edwin B:s bror
skådespelaren John (Jay) Wilkes B. (1839—65), fanatisk
sydstatsman, mördade president Lincoln under en
teaterföreställning i Washington 14 april 1865;
undkom till Maryland men uppspårades och
nedsköts vid häktningen.
Booth [böb el. böÖ]. 1) William B.,
fräls-ningsarméns stiftare (1829 10/4—1912 20/s), son till
en urspr. välbärgad, senare ruinerad affärsman
i Nottingham; modern av judisk familj. Tidigt
faderlös, måste B. från tretton års ålder förtjäna
sitt uppehälle på ett pantlånekontor, där han under
nio års verksamhet (först i Nottingham, senare
i London) fick djup inblick i fattigdomens värld.
Väckt till kristligt allvar av den metodistiska
förkunnelsen, började han vid 15 års ålder att
aktivt deltaga i det wesleyanska församlingslivet
och anställdes 1846 som predikant. Han anslöt
sig 1851 till de s. k. reformmetodisterna, men
även här voro gränserna honom för snäva; 1861
bröt han sig ut och började, fastän medellös
och familjefader, egen verksamhet som predikant
och fattigvårdsorganisator, från 1865 i östra
Londons proletärvärld, där ”den kristliga missionen”
efter ett årtiondes mödosamt arbete 1875 hunnit
upprätta 32 ”stationer”. 1878 blev denna
verksamhet en självständig institution, The
Salva-tion Army (”frälsningsarmén”), vars chef
(general) B. blev.
Först i detta självständiga kristligt-sociala
arbete fick B. full användning för sina
personliga egenskaper: sin lidelsefulla kärlek till de
vanlottade, ”samhällets olycksbarn”, sin
fenomenala organisationstalang, som även omfattade
stora ekonomiska operationer, och sin genialitet
som folktalare och väckelsepredikant. Han
förfogade över alla medel att inverka på en enkel
och naiv åhörar skara, från det högsta patos till
burlesk humor, levande gester, överraskande
improvisationer. Redan under mandomsåren hade
han vunnit inflytande i vida kretsar, och betydande
kapital ställdes till hans förfogande. — Bland
B:s skrifter är det stora verket ”In darkest
England and the way out” (1890; sv. övers, s. å.)
det förnämsta. Han framställde där klart och
vältaligt sina sociala reformplaner, särsk. om en
vidsträckt kolonisation såväl inom Europa som i
andra världsdelar till räddning av de lägre
folklagren. B. upplevde att se sina soldater spridda
över hela jorden, och personligen inspekterade han
deras arbete. Han besökte Sverige upprepade
gånger.
Utan sin hustrus hjälp hade B. knappast
kunnat utföra sitt livsverk. Catherine M u
m-ford (1829—90) gifte sig med B. 1855; hon
visade sig vara sin man överlägsen i karaktärsstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
