Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondekrig - Bonden (fyr) - Bondepartiet - Bondepraktika - Bonderup - Bonderåd - Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Bonden—Bondeska palatset
470
sig lindring i det sociala och ekonomiska förtryck,
vari de höllos av de privilegierade klasserna. De
märkligaste striderna av denna art äro följande.
De franska böndernas resning 1358, snart
blodigt undertryckt av adelsmännen, är känd under
namnet La jacquerie.
I Tyskland betecknar ordet b. i allm. ”det
stora bondekriget” under luterska reformationens
första tid. Det framgick ur bondeklassens sociala,
ekonomiska och politiska nödläge, stegrat genom
riddarnas rofferier, kyrkans utpressningar och den
moderna statsbildningen med dess ökade skatter.
En av katolska furstar i Sydtyskland 1524
anordnad förföljelse kom bonderevolutionen att slå ut
i full låga, och inom kort hade branden spritt
sig över stora delar av landet. Mord och
härjning med eld och svärd hörde till ordningen för
dagen. Luther, som till att börja med ställt sig
förstående till böndernas krav, greps av fasa och
manade nu furstarna att slå ned upproret.
Upproret, som torde ha kostat omkr. 150,000
människoliv, fick sin egentliga avslutning genom
lantgreven Filips av Hessen, hertig Georgs av
Sach-sen och Johan den ståndaktiges seger över
bondehären vid Frankenhausen 15 maj 1525. Mer än
5,000 bönder stupade.
I England uppstodo av liknande anledning
som i Tyskland — socialt elände och
missförstådda religiösa yttringar (Wycliffes läror) —
svåra bondeoroligheter redan under Rikard II :s
regering. Det var de s. k. lollardernas
resning. År 1381 drog en bondehär till London
under befäl av Wat Ty 1 er. I Ungern
rasade 1513—14 ett blodigt b.
I Danmark utbröt det första egentliga
bondekriget våren 1440 på Jylland men kuvades med
list och våld av konung Kristofer av Bayern.
När Kristian II, som vunnit böndernas
tillgivenhet genom en för dem ömmande lagstiftning,
1523 måste fly från land och rike, reste sig
bönderna flerstädes (liksom borgarna i Malmö och
Köpenhamn) mot den av adeln valde konungen,
Fredrik I, och efter hans död 1533 gav en ny
resning upphov åt grevefejden. Efter denna
blev böndernas ställning åter sämre.
Sveriges medeltidshistoria lämnar många
exempel på krigförande bönder; men dessa strider
voro ej såsom på kontinenten krig mellan
klasser utan mestadels kamp för det nationella
oberoendets värnande el. ock rent politiska
partifejder. Ett visst tycke av utlandets. b. har dock
Dackefejden 1542—43.
Bonden, fyr på ett litet skär i n. delen av
Bottenhavet, innanför utsjögrundet Sydostbrotten,
30 km s. v. om Ume älvs mynningsvik, ön är
fridlyst för det rika fågellivets skull.
Bondepartiet, norskt politiskt parti, bildat i
anslutning till Norges bondelag, som vid
stortings-valet 1921 framförde egna kandidater och
erövrade 18 mandat. 1931—33 var B. regeringsparti
och bildade parlamentariskt underlag för
ministärerna Kolstad och Hundseid. Fr. o. m. 1936
har B. gått tillbaka.
Bondepraktika, gammal folkbok, dels på vers,
Bondeska palatset vid Riddarhustorget.
dels på prosa, med väderleksförutsägelser, regler
om hälsovård, astrologiska notiser, märkes- och
olycksdagar m. m. Den äldsta kända svenska b.
är från 1662 (nytryckt 1901) och utgör en övers,
från tyskan. I Tyskland m. fl. länder finnas b.
från 1500-talets början.
Bonderup, socken i s. Skåne, på n. v.
sluttningen av Romeleåsen och ett stycke in på den
bördiga skånska slätten; Torna härad, Malmöhus
län; 18,37 km2, 753 inv. (1950). Egendom: S.
Ugglarp, som lyder under Björnstorp. I
önnes-löv finnas stenbrott, tillhörande Dalby
stenkross-ab. Kyrkan har skepp och kor från äldre
medeltiden. 1,392 har åker. Ingår i Dalby, Hällestads,
B:s och Gödelövs pastorat av Lunds stift, Torna
kontrakt; tillhör storkommunen Dalby.
Bonderåd, en i Ryssland efter
bolsjevikrevolu-tionen i de ryska byarna införd organisation. Den
tidigare bykommunismen jämte indragningen av
adelns gods till byarna möjliggjorde
bolsjeviker-nas plan att förvandla byarnas styrelser till
fullständigt kommunistiska byråd (bysovjet). Ur
dessa bybonderåd utses sedan kretsråd, ur dessa
och ur städernas arbetarråd utses provinsråd och
ur dessa den högsta lagstiftande myndigheten.
Bondeska palatset. 1) Vid Riddarhustorget i
Stockholm. Det uppfördes från 1662 för
riks-skattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar av
Jean De la Vallée och antagligen Nic. Tessin
d. ä. i fransk klassicistisk stil. Det inköptes 1730
av Stockholms magistrat och nyttjades som
rådhus till 1915. 1948 kom det i statens ägo, och
efter en genomgripande restaurering är det sedan
1949 säte för Högsta domstolen. — 2) Ett vid
Strömgatan i Stockholm i slutet av 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
