Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonde, 8. Gustaf, d. y. - Bonde, 9. Carl Jöran - Bonde, 10. Gustaf Trolle- - Bonde, 11. Carl Jedvard - Bonde, 12. Knut - Bonde, 13. Carl Trolle- - Bonde, 14. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Bonde
466
bindelser, drog sig B. 1746 från de övriga
partiledarna. 1761 inkallades han av de yngre mössorna
åter i rådet men var då en bruten man. B. var en
högt bildad man med kulturella intressen och
1737—39 kansler för Uppsala univ. Av hans
skrifter skattas högst hans levande skildring av
”Partistriden wid 1738—39 års riksdag och dess
orsaker” (tr. 1898) samt ”Swerige under Ulrica
Eleonora och Fredric I” (tr. delvis 1779,
fullständigt 1821). Hans antikvariska och
naturvetenskapliga skrifter ha mindre intresse. — Jfr
”Anteckningar om Bondesläkten”, utg. av C. J.
Trolle-Bonde.
9) Carl J ö r a n B., friherre, hovman,
politiker (1757—1840). Han inträdde 1773 i
krigstjänst och blev nära förbunden med hertig Karl
som dennes överadjutant 1788 samt gjordes 1792
till generaladjutant, överstekammarjunkare och
led. i generaltulldirektionen (till 1802).
Personligen förbunden även med Gustav IV Adolf,
företog B. en hemlig beskickning till Frankrike
1801—02, blev chef för drottningens hovstat
1802 och var t. f. minister i Petersburg 1802—03
samt blev 1803 friherre (adopterad på den
utdöda Laihelagrenens nummer). Från hovtjänsten
tog han avsked 1810. Stor godsägare
(fideikommisset Ericsberg med Gimmersta m. m.)
genom ingifte i den nu utdöda adliga ätten
Hilde-brand, var B. även känd som lanthushållare.
10) Gustaf Trolle- B., sonson till B.8),
greve, mecenat (1773—1855). Han avancerade
som hovman till överstekammarj unkare 1823 och
blev 1826 en av
rikets herrar. Som
innehavare av
Trolle-holms fideikommiss
fick han 1809 K. m:ts
tillstånd att kalla sig
Trolle-B. Han fick
även tillstånd att från
fädernegården Björnö
flytta dess
fideikommissnatur till
Sävsta-holm, där han 1815
uppförde det nuv.
slottet och dit han
samlade bibliotek och
arkiv av stort värde
samt en av de största konstsamlingar (nu
upplöst) i Sverige. B. understödde även rikligt
svenska konstnärer. Som äldre blev han blind
(”den blinde excellensen”).
11) Carl Jedvard B., sonson till B.9),
friherre, hovman, historisk samlare (1813—95).
Jämte diplomatisk tjänstgöring 1837—43 beklädde
B. från 1838 olika hovcharger och var 1875—86
tj änstgörande överstekammarherre. Tillträdde
vid faderns död 1854 fideikommisset Ericsberg,
på vars utveckling han nedlade stor omsorg och
där han jämte förvärv av bl. a. ett utvalt
bibliotek genom egna inköp förökade arkivet till
storartade samlingar.
12) Knut Philip B., den föreg:s bror,
friherre, politiker, skriftställare (1815—71). Efter
4 års militärtjänst företog B. vidsträckta resor,
blev 1846 överintendent vid K. m:ts hov och var
1852—56 förste direktör för K. m:ts hovkapell
och spektakler samt från 1856
överstekammar-junkare. Han publicerade 1849—52 flera
skrifter, som förfäktade modern handelspolitik. B.
anlitades för hemliga underhandlingar med
Napoleon III under Krimkriget och för andra
utrikespolitiska uppdrag men övergick, då han ej
erhöll väntad placering inom diplomatien, till
liberal opposition; han hade nära förbindelser med
Crusenstolpe. B. erhöll 1865 Fållnäs
fideikommiss och ägnade sig sedan mest åt
privatekonomiska företag.
13) Carl Johan Troll e-B., brorsons son till
B.10), greve, lanthushållare, skriftställare (1843—
1912). Efter 7 års militärtjänst övertog B.
Kjesä-ter i Södermanland 1870, blev disponent å
Trolle-holm i Skåne 1878 och innehavare av detta
fideikommiss genom K. m:ts dom 1886 samt inköpte
Hesselby i Uppland. B. var en synnerligen driftig
jordbrukare, erhöll flera kommunala uppdrag
och var led. av A. K. 1884 och av F. K. 1885
—91 och 1897—1902. Å Trolleholm samlade B.
ett storartat bibliotek samt utgav värdefulla
monografier över detta gods (1892, 1905—07),
Kjesäter (1893) och Hesselby (1894) samt
”Anteckningar om Bondesläkten” (bd 1—10, 1895—
1912).
14) Carl Carlsson B., son till B.n), friherre
politiker, hovman (1850—1913). Efter i Uppsala
1872 avlagd kansliexamen tjänstgjorde han till
1876 på diplomatbanan och ägnade sig därpå åt
skötseln av sin
egendom Gimmersta i
Södermanland. Vid
hovet blev han 1876
kammarherre samt var
1896—1900
överceremonimästare och 1900
—11
överstekammar-j unkare. Vid faderns
död 1895 blev han
innehavare av
fideikommisset Ericsberg.
B. valdes 1887 som
frihandelsvänlig liberal
till led. av A. K. och
bevistade riksdagarna
1888—90, 1894—99 och från 1903 till sin död.
Han var vice talman 1912 och talman 1913. B.
tillhörde först gamla lantmannaparitet; efter
sammanslagningen mellan de båda lantmannapartierna
var B. några år den ledande i den s. k.
”gruppen Bonde”, en diskussionsklubb, bestående av
ett tjugotal kammarledamöter av liberal färg,
som lämnat lantmannapartiet men ej ville
inträda i det radikala folkpartiet. Han inträdde
1903 i liberala samlingspartiet, i vars
förtroenderåd han snart insattes. — B. hade vittomfattande
intressen. Han upplät tillmötesgående Ericsbergs
arkivet åt forskare och utgav själv i sv. övers,
tre delar av drottning Hedvig Elisabet
Charlottas där förvarade dagbok (1902—07; för tiden
1775—92) samt tidigare därur bl. a. hennes
anteckningar om Sverige och Norge 1814 (1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
