Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonapartister - Bonar, James - Bonarps hed - Bonatz, Paul - Bonaventura, Giovanni di Fidanza - Bonavino, Cristoforo - Bonbon - Bonbonjär - Bonchrétien - Boncour, Joseph Paul- - Bond (obligation) - Bond, William Cranch - Bond-Arnö - Bondböna - Bonde (jordbrukare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Bonar—Bonde
460
jéromisterna kring ättens naturlige huvudman,
prins Napoléon, och de klerikala och
konservativa, av Paul de Cassagnac ledda ”victoriens”
kring prins Victor. Valen 1885 beredde partiet
en rätt betydande förstärkning, men,
komprometterat genom sin förbindelse med boulangismen,
förlorade det vid de följande valen ett stort
antal platser. Det sjönk senare ned i fullständig
obetydlighet.
Bonar [bå’no], James, brittisk
nationalekonom och filosof (1852—1942). Han har gjort
djupa studier över Malthus, framlagda i ”Malthus
and his work” (1885), samt i sitt betydande arbete
”Philosophy and political economy” (1893)
bidragit att utreda de allmänna filosofiska
förutsättningarna för den under 1700-talet
framväxande nationalekonomien.
Bonarps hed, i Kristianstads län, omedelbart
v. om Ljungbyhed, var från 1772 övningsplats
för Kungl. husarreg:tet, sedermera Kronprinsens
husarreg:te, vilket i regel var förlagt till heden
under någon tid årl. t. o. m. 1913. Till erinran
härom restes 1927 en minnessten.
Bonatz [bå’nats], Paul, tysk arkitekt (f.
1877). B- har i monumental stil uppfört
åtskilliga offentliga byggnader, t. ex. univ.-bibl. i
Tü-bingen (1912), Stadthalle i Hannover (1914),
Neuer Bahnhof i Stuttgart (1927) och
konstmu-séet i Basel (1932—36; tills, m. R. Christ). Sedan
1943 är B. verksam i Turkiet.
Bonaventura [bånavento’ra], Giovanni di
F i d a n z a italiensk skolastiker och mystiker
(1221—74), av kyrkan kallad ”doctor seraphicus”.
Han gjorde sig i franciskanorden bemärkt genom
sin glödande iver i studier och asketiska
strävanden och utnämndes 1257 till ordens general samt
1273 till kardinal och biskop av Ostia. Hos honom
var den högsta skolastiska lärdom förenad med
en djup mystisk religionsåskådning. Förklarades
1482 för helgon. Bland B:s mystiska skrifter
intager ”Itinerarium mentis in Deum” främsta
rummet. — Litt.: L. Lemmens, ”Der heilige
B.” (1909).
Bonavino [bånavi’nå], Cristoforo,
italiensk filosof, se Franchi, A.
Bonbon Jbåbä’], fr., eg. ”gott-gott”, konfekt.
Bonbonjär (fr. bonbonnière), konfektask.
Bonchrétien [båkretiä’], se Päron.
Boncour [båkö’r], Joseph Paul-, se
Paul-Boncour, J.
Bond [bånd] (plur. bonds), eng.,
skuldförskrivning, obligation, förbindelse.
Bond [bånd], William Cranch,
amerikansk astronom (1789—1859). Han ledde
uppförandet av Harvard College’s observatorium och
blev dess förste direktor. Upptäckte 1848
Sa-turnus’ 8:e måne. — B:s son George
Phillips B. (1825—65) efterträdde 1859 fadern som
direktor vid Harvard College’s observatorium.
Bond-Arnö, se Arnö.
Bondböna, se Bönsläktet.
Bonde (fsv. bondi, jfr fsv. boandi, ”boende”,
bofast), en person, som är bosatt på landsbygden
och har jordbruk till förnämsta förvärvskälla, I
trängre mening brukas ordet om mindre
jord
brukare (hemmansägare o. s. v.), i motsats dels
till innehavare av större egendomar (godsägare),
dels till jordarbetare.
Böndernas ställning har hos olika folk och
under olika tider varit olika. Greker och
romare saknade under den senare
utvecklingen fria jordägare, som själva deltogo i
jordbruksarbetet, och hos dem sköttes jorden av
slavar. Bland germanerna funnos i äldre
tider — vid sidan av halvfria och trälar — fria
jordägare, vilka jämte sin familj brukade
jorden; men efter hand tvungos de flesta bland
dessa att ställa sig i ett slags
skyddsförhållan-de till sina mäktigare likar och nedsjönko
småningom i samma tillstånd som de ofria. Endast
på den skandinaviska halvön, i Ditmarschen, i
England, vid nedre Rhen samt i Schweiz’ och
Tyrolens alpdalar kunde små jordbrukare i
massa bevara sin frihet.
De svenska böndernas sociala
ställning. Bonde kallades under Sveriges
äldsta samhällsskick den frie jordinnehavaren i
motsats till den frie man, som ej var bofast,
och till trälen. Även i Sverige var ända till
1300-talets mitt den egentlige jordbruks-a r
beta r e n träl. Bönderna kallades o d a 1 b ö
n-d e r, om de med full äganderätt (odalrätt)
innehade sin jord, allmänningsbönder, om
de upptagit hemman å allmänningarna,
landbönder (1 andbo r), om de innehade andras
jord på lega (arrende). Med tiden minskades
de självägande böndernas antal, dels genom
kyrkans jordförvärv, dels genom uppkomsten av
det adliga frälset. De, som betalte skatt på
samma sätt som förr, fingo med tiden namnet
skattebönder. Adelns landbor kallades
frälsebönder, åborna på kronans hemman
kronobönder. Skatteböndernas antal
minskades alltmer, och i samma mån försämrades
deras ekonomiska ställning, enär staten för att
fylla sina behov var hänvisad huvudsaki. till
dem. De utsattes för varjehanda inskränkningar
i sin nyttjanderätt till jorden (t. ex. genom
förbud mot jakt) samt i sin handelsrätt (förbud
mot landsköp) och näringsfrihet, varjämte
tjänste-hjonsstadgarna på ett ofta upprörande sätt
in-grepo i familjelivet och personernas
självbestämmanderätt. Karl XI :s reduktion räddade
bondeståndet genom att nedslå adelns makt. 1789
fingo bönderna i likhet med de övriga ofrälse
stånden rätt att besitta frälsegods av lägre
natur (1809 även säterier), och därigenom blev
möjligheten att öka de självägande böndernas
antal allt större. Genom indelningsverkets och
grundskatternas upphävande bereddes slutligen
bönderna stora ekonomiska lättnader.
De svenska böndernas politiska
ställning. I äldsta tid låg hela den
politiska makten i de självägande böndernas händer.
Småningom gled maktens tyngdpunkt över till
de stora jordagodsinnehavarna och den växande
centrala förvaltningsapparaten. Först med
Engel-brekts resning blevo bönderna åter en makt av
politisk betydelse. Deras deltagande i
riksmötena var först dock endast tillfälligt och
spar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
