Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bo Jonsson (Grip) - Bojsen, Frede - Bok (träd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Bojsen—Bok
382
förvaltning åt ett kollegium av biskopar och
frälsemän. — Litt.: H. Rosman, biogr. över
B. i ”Bjärka—Säby och dess ägare”, I (1923);
Sten Engström, ”B. J.”, I (till 1375; 1935)-
Bojsen, Frederik (F r e d e) Engelhardt, dansk
politiker (1841—1926). Efter att ha deltagit i
kriget 1864, grundade B., som 1864 blivit teol.
kand., 1865 på Rödkilde vid Stege på Möen en
grundtvigiansk folkhögskola, som han ledde
1865—70 och 1905—
09. Folketinget
tillhörde han 1869—1901,
var först led. av ”den
nationella vänstern”
men slöt sig 1870 till
”den förenade
vänstern”, då den bildades
av de dittills inbördes
stridiga
vänstergrupperna, samt spelade
snart en betydande roll
inom partiet. 1872—90
var han ordf, i
finansutskottet och utövade
stort inflytande där.
Vid vänsterns splittring 1877 gick B. över till den
moderata gruppen och blev efter brytningen
mellan Berg och Hörup 1884 jämte Berg
huvudledare för ”den danska vänstern”. Från 1890
genomförde B. i spetsen för gruppen ”den
underhandlande vänstern”, i samförstånd med
landstinget och regeringen, flera viktiga frågor. 1894
lyckades han genom överenskommelse med högern
och landstinget genomföra den första ordinarie
finanslagen sedan 1884. Denna förlikning ledde
Bokskog på Tromtö, Blekinge.
Ur C. Fries, ”1 svenska marker”.
Kvist av bok, Fagus silvatica, med han- och honhängen
samt därunder bokollon.
till Estrups avgång men ock till en sprängning
av B:s parti. Då detta vid de följande valen
ytterligare minskades, drog sig B. 1901 tillbaka
från politiken. Han har utgivit ”Möens historie”
(4 bd, 1905—18).
Bok, Fägus silvatica, av fam. Fagaceae
(Amentaceae), utmärkt genom sin resliga, ända
till 30 m höga stam, som täcks av en alltid slät,
gråvit bark. Bladen äro äggrunda, nästan
hel-b räddade, hårkantade, av mycket fast konsistens
och mörkgrön färg. Hängena äro gulaktiga,
nästan klotrunda och framkomma samtidigt med
bladen. Nötterna (bokollon) sitta inneslutna
två tillsammans inom en mjuktaggig fruktskål
(cupula), som öppnar sig i fyra flikar. I Sverige
finns b. vild endast i de sydligaste landskapen;
som ensam skogsbildare blott i Skåne, i
blandade skogar däremot upp till mell. Bohuslän och
s. Östergötland, medan enstaka, oftast odlade b.
påträffas ända upp till Sundsvall. Där b. är
allmän, inverkar den mer än något annat
trädslag på landskapets allmänna utseende och
spelar däri samma roll som barrträden längre upp
mot Norden. Den s. k. b 1 o d b o k e n är en
odlad varietet med mörkröda blad, likaså
häng-fa o k e n med långa, nedhängande grenar.
B. fordrar god, myllrik, sandblandad lerjord,
som trädet ytterligare förbättrar genom den
stora mängden nedfallande, småningom förmult-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
