Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohusbanan - Bohusbanken - Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Bohusbanken—Bohuslän
366
Bohus.
elektrifierades 1939 på sträckan
Göteborg—Uddevalla, 1950 på återstående delen.
Bohusbanken, ab, började sin verksamhet
1919. B. hade tidigare sitt huvudkontor i
Uddevalla men har nu kontor endast i Göteborg.
Bohuslän, det västligaste av Sveriges landskap,
är beläget mellan 570 40’ och 590 7’ n. br. samt
mellan 50 44’ och (för fastlandet) 6° 57’ v. Igd
fr. Stockholm; de yttersta skären nå i v. 70 5’
v. Igd. B. gränsar i v. till Kattegatt och
Ska-gerak, i n. till Svinesund med Idefjorden, i ö.
till Norge, Dalsland och Västergötland samt i s.
till Västergötland. Arealen är 4,606 km2, varav
4,450 km2 land; 152,627 inv. (1950).
Landskapet har en längd av 160 km och en största
bredd av 37 km men en minimibredd av endast
3,7 km (vid Saltkällan).
N atur förhållanden. B. är berglänt men når
i allm. blott ringa höjd ö. h. Nivån stiger från
kusten inåt landet, särsk. mot n. ö., där v.
om Idefjordens sydända länets högsta berg,
Bj örnerödspiggen, når 224 m ö. h. och det
långsträckta Kynnefjäll, ö. om Bullarsjöarna, över
200 m ö. h. I stort sett är området ett starkt
sönderstyckat peneplan, genomdraget av flera väl
utbildade spricksystem, längs vilka de
topografiska linjerna i landskapet orienterats. Sedd från
en höjd, ter sig terrängen ganska jämn och kal,
V3 av arealen är bar klippgrund; i samma trakt
nå bergen till ungefär samma höjd men skiljas
av smala sprickdalar med brant stupande
bergväggar. Nedifrån ter sig landskapet däremot i
högsta grad kuperat. I dalgångarna, som i allm.
äro orienterade i två varandra korsande
riktningar, n.—s. och n. ö.—s. v. el. n. v.—s. ö., ligga
de lösa avlagringarna hopade; där finnes bygden,
som dock endast i korsningen mellan två olika
dalsystem vidgar sig till mindre slätter.
Havet tränger djupt in i dalgångarna och
bildar fjordar el. avskiljer de högre partierna av
kustområdet till större och mindre öar.
Landskapet har en av de rikast utbildade svenska
kusterna. På nordgränsen intränger Idefjorden,
genom Svinesund förbunden med Singlefjärden,
s. därom Dynekilen samt den breda och mer än
200 m djupa nord—sydliga Koster fjorden, som
avskiljer Kosteröarna från fastlandet. Längre
söderut märkas Sannäsfjorden, Väderöfjorden,
innanför Väderöarna, samt s. om halvön Sotenäset
Äby-, Bro- och Gullmarsfjordarna, den
sistnämnda 3 mil lång och 142 m djup, i n.
begränsad av halvön Stångenäset. S. om halvön
Bokenäset, med öarna Skaftölandet och Flatön,
vidtager en 4 mil vid bukt mot ö., som till stor
del fylles av öarna Orust och Tjörn. Sunden och
fjärdarna bära olika namn; n. om Orust
Ellös-och Koljöfjordarna, mot ö. fortsatta av
Havstens-och Byfjorden (vid Uddevalla); mellan Orust
och Tjörn ligger Stigfjorden, mot ö. fortsatt
av Hallsefjorden; mellan Tjörn och fastlandet
Hakefjorden m. fl. Utanför inloppet till
Hakefjorden ligga öarna vid Marstrand samt längre
ut de beryktade Paternosterskären. Göta älvs n.
mynningsarm utfaller i Älvefjorden n. v. om
Hisingen. S. härom följa Vinga sand och
Älvs-borgsfjorden utanför Göteborg. Fjordstränderna
sakna i allmänhet kustslätter. De begränsas av
ofta branta berg; höjderna i det inre nå endast
sällan över 100 m ö. h. samt höja sig i
skärgården endast obetydligt över havsytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
