Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boëllmann, Léon - Boer - Boer, Richard Constant - Boerhaave, Herman - Boerkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Boèllmann—Boer kriget
344
Boèllmann [båälma’n], L é o n, fransk
orgelvirtuos (1861—97), organist vid S:t Vincent de
Paul i Paris; kompositör av orgelstycken samt
orkester- och kammarmusikverk.
Boer [bör] (holl., bonde), numera mindre
vanl. benämning på sydafrikan av holländsk
härkomst, särsk. i motsats till personer av engelsk
börd.
Boer [bör], Richard Constant,
nederländsk språk- och litteraturforskare (1863—
1929), prof, vid univ. i Amsterdam 1900. B.
var en av sin tids främsta germanister och
behandlade i ett flertal skrifter frågor inom
isländsk filologi och litteraturvetenskap. Han utg.
bl. a. 1922 den poetiska eddan med kommentar.
Boerhaave [bö’rhäfa], Herman, holländsk
läkare och naturforskare (1668—1738). B.
studerade först teologi och senare filosofi för att
slutligen övergå till medicinska studier. Efter
avslutad examen slog
han sig ned som
praktiserande läkare och
lärare i Leiden, vid
vars univ. B. 1709
blev prof, i medicin
och botanik. B.
förvärvade snart ett stort
internationellt
anseende som läkare och
blev slutligen sin tids
förnämsta auktoritet
inom läkekonsten. Han
var även en
lysande lärare, som bland
sina lärjungar bl. a.
räknade Linné under dennes vistelse i
Holland. B. har sin betydelse ej så mycket
genom självständiga forskningar som snarare
genom det sätt, på vilket han sammanställt och
teoretiskt bearbetat sin tids medicinska och
biologiska vetande. Hans förnämsta verk är
”In-stitutiones medicae” (1708). Med avseende på
sin uppfattning om sjukdomsorsakerna stod B.
under inflytande av äldre tiders uppfattning av
blodets betydelse för dessa, men samtidigt
till-lämpade han i sitt betraktelsesätt Harveys lära
om blodomloppet och Malpighis upptäckt av
kapillärerna.
Boerkriget, striden om herraväldet i Sydafrika
1899—1902 mellan den brittiska kronan å ena
sidan och de båda boerrepublikerna Transvaal
och Oranjefristaten, understödda av en
boerresning i vissa delar av Kapkolonien, å den andra.
Närmast framkallades kriget genom
konflikten mellan den härskande klassen i Transvaal
och i republiken bosatta s. k. uitlanders el.
nyinflyttade kolonister, till största delen av
brittisk härkomst, åt vilka boer regeringen ej
ville giva medborgarrätt men som i sina politiska
krav stöddes av brittiska regeringen. Se härom
närmare Sydafrika, historia.
Boernas sammanlagda väpnade styrka uppgick
vid krigsutbrottet (9 okt. 1899) till c:a 30,000
man. De brittiska trupperna voro vid krigets
början boerna väsentligt underlägsna i antal
Karta över skådeplatsen för boerkriget.
liksom över huvud i stridsduglighet för ett
sydafrikanskt fälttåg. Boerna öppnade fientligheterna
(okt. 1899) genom ett kombinerat infall från
Fristaten och Transvaal i n. Natal, varjämte
Mafeking i Bechuanaland samt Kimberley
inneslötos av deras belägringstrupper.
Engelsmännens längst norrut i Natal framskjutna trupper
måste draga sig tillbaka till Ladysmith, och
under befäl av Joubert fortsatte boerna långsamt
sin framryckning samt tillfogade den engelska
armén åtskilliga allvarliga motgångar.
Härigenom uppdrevs boernas segervisshet. Presidenten
Steijn lät nu (1 nov.) Oranjefristatens trupper
över Oranjefloden inrycka i n. Kapkolonien, där
deras ankomst bragte en begynnande
upprors-rörelse till fullt utbrott. Såväl där som i
Bechuanaland och Natal förklarades de områden
boerna lyckades besätta för annekterade av
Oranjefristaten el. Transvaal. Den brittiske
överbefälhavaren, Sir Redvers Buller, hade haft
för avsikt att med större delen av sin styrka
inrycka i Fristaten och över Bloemfontein
framtränga till Pretoria. I stället måste han nu
själv begiva sig till Natal, där general White
med 13,500 man var fullständigt innesluten i
Ladysmith, och främst ägna sig åt
undsättningen av denna stad.
Den närmaste tiden utmärktes av upprepade
olycksslag för engelsmännen. Den avdelning
under befäl av Lord Methuen, som skulle undsätta
Kimberley, rönte kännbara förluster i striden
vid Modder River (28 nov.) mot general Cronje
och led. 10—11 dec. mot honom ett allvarsamt
nederlag vid Magersfontein. Olyckorna nådde
sin höjd, då Buller själv totalt misslyckades i
sitt första försök att undsätta Ladysmith, i det
hans illa planerade angrepp mot boerna under
Botha i deras ställning vid Colenso (15 dec.)
resulterade i en kännbar förlust. Omfattande
mo-biliseringsåtgärder företogos nu, och i det
brittiska rikets skilda delar uppsattes frivilliga
hjälpkårer. Dessutom beslöt regeringen att
sända Lord Roberts till krigsskådeplatsen som högste
befälhavare med general Kitchener som stabschef.
Lord Roberts anlände 10 jan. 1900 till
Kapsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
