- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
207-208

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandskog - Blandsten - Blandsäd - Bland tomtar och troll - Blank - Blanka - Blankafältet - Blankaholm - Blanka vapen - Blankenberghe - Blankers-Koen, Fanny - Blankett - Blanklax - Blankläder - Blanko el. in blanco - Blankoaccept - Blankoendossemang - Blankofullmakt - Blankokredit - Blankoväxel, blankoaccept - Blanksmörja - Blanksvärta - Blankvers - Blanqui, Louis Auguste - Blantyre - Blanzeflor - Blar, el. blarr - Blasco-Ibáñez, Vicente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

Biandsten—Blasco-Ibånez

208

trädslag. I Sverige är b. av tall och gran
vanligast.

Biandsten, kalkhaltig järnmalm, som vid
smältningen tillblandas kvartsig malm, ”torrsten”, så
att i masugnen bildas en lättsmält slagg av
kalk-silikat.

Blandsäd, två el. flera till mognad avsedda
sädesslag, odlade i blandning med varandra. I
mellersta Sverige odlas vanligen korn i blandning
med havre el. även med ärter och vicker el.
bådadera. Skörden förbrukas mestadels till
boskapsfoder. På mager jord i de södra och västra
landskapen odlas vårråg och havre, i övre Norrland
vårråg och korn o. s. v. — Två olika säden,
blandade med varandra, kallas tvåbiand, tre, fyra
och fem trebiand, fyrbiand och fembiand.

Bland tomtar och troll, en samling sagor och
berättelser, utg. till julen varje år sedan 1907,
redigerad till 1937 av Cyrus Granér och sedan
1938 av Elly Strömberg. John Bauers
illustrationer gåvo på sin tid stor popularitet åt
publikationen.

Blank, i fråga om elektriska ledningar
motsatsen till isolerad.

Blanka, drottning, se Blanche.

Blankafältet, järnmalmsfält, beläget i
Ramsbergs socken, Örebro län. B. betraktas nu som
i det närmaste utbrutet med avseende på prima
malm.

Blankaholm, industrisamhälle i Hjorteds socken
i Småland, 20 km s. s. v. om Västervik; sågverk,
hyvleri, lådfabrik, kolugnar m. m.

Blanka vapen, vapen med klinga, som brukas
för att utdela hugg och stötar.

Bla’nkenberghe [-bärka], stad och fiskehamn
i n. v. Belgien, vid Nordsjön, 8,000 inv. En av
Belgiens mest besökta badorter.

Blankers-Koen [-kö’n], Fanny, holländsk
idrottskvinna (f. 1918). Vid olympiaden 1948
vann hon guldmedalj i löpning 100, 200 och
4X100 m samt i häcklöpning 80 m. Hon har
dessutom världsrekord på 100 yards, 100 m,
häcklöpning 80 m samt i höjd- och längdhopp.

Blanke’tt (fr. blanquette, litet vitt blad),
oskrivet kort, ifyllningsformulär, t. ex. telegram- el.
växelblankett.

Blanklax, se Laxfiskar .

Blankläder, se Läder.

Blanko el. in b 1 a n c o (av sp. bla’nco, vit),
icke ifyllt ställe på växlar, fullmakter m. m.

Blankoaccept, se Blankoväxel.

Blankoendossemang, överlåtelse av en växel,
ett konossement el. dyl. genom att skriva endast
namnet på baksidan och sålunda utan att anföra,
till vem överlåtelsen sker.

Blankofullmakt, fullmakt in blanco, en
fullmakt, där den befullmäktigades person el.
uppdragets omfattning ej angivits; oinskränkt
fullmakt.

Blankokredit, en kredit, som icke är betryggad
genom hypotek el. garanti av andra namn än
låntagarens; tillstånd att på en person utställa
växlar till ett visst belopp utan att hos honom äga
någon fordran el. att ha lämnat någon säkerhet.

Blankoväxel, blankoaccept, växel, som

utställaren, endossenten el. acceptanten påtecknat
före dess fullständiga utskrivning, innan t. ex.
datum, belopp, förfallodag el. övriga namn ifyllts.

Blanksmörja användes för att giva läder ett
färgat, glänsande överdrag, vilket avser att verka
konserverande på lädret och skydda det mot
förstörande inflytande av vatten och smuts. Den
tidigare allmänt använda blanksvärtan för
svart läder framställes av melass, bensvart, vid
tillverkningen behandlad med svavelsyra, bolus
och andra mineraliska jordfärger,
mineralolja el. tran samt järnvitriol. Denna blanksvärta
har på grund av frätande egenskaper och sämre
blankningsförmåga alltmera undanträngts av
nyare b., vanligen benämnda skokrämer, vilka
samtliga innehålla vaxarter, mestadels
karnauba-vax.

Blanksvärta, se Blanksmörja.

Blankvers, versslag, bestående av fem
jam-ber, alltid orimmat. Det infördes i den engelska
poesien av Surrey, som nyttjade det i episk
diktning, och utbildades vidare framför allt av
Milton. Sedan Marlowes och Shakespeares tid har
b. varit den så gott som undantagslöst härskande
versformen på den engelska skådebanan. I
Tyskland har b. likaledes använts i stor utsträckning,
framför allt i skådespelet, särsk. av Lessing,
Schiller och Goethe. I svensk poesi förekommer
b. mindre ofta men har använts av Atterbom i
”Lycksalighetens ö” och Tegnér i ”Avskedet”
i ”Frithiofs saga”.

Blanqui [bläki’], Louis August e, fransk
revolutionsman (1805—81). Han slöt sig tidigt
till karbonarismen, deltog i resningarna 1827 och
i julirevolutionen 1830 samt stämplade sedan som
medlem i en mängd hemliga sällskap först mot
kungadömet, så mot 1848 års provisoriska
regering och 1849 mot nationalförsamlingen, därefter
mot Napoleon HI:s kejsardöme, häktades vid
olika tillfällen och ådömdes stundom mångårigt
fängelsestraff men återupptog alltid efter
frigivandet sin propaganda. Efter andra kejsardömets
fall 1870 sökte B. införa den socialistiska
republiken. Han deltog i resningarna mot
nationalför-svarsregeringen, arresterades och dömdes 1872
till deportation, vilket straff förvandlades till
livstids fängelse. Han frigavs 1879, varpå han
genast återupptog sin agitatoriska verksamhet, bl.
a. i tidningen Ni Dieu ni Maitre. Vid sin död
hade han tillbragt omkr. hälften av sitt liv i
fängelse.

Blantyre [bläntafa], stad i s. Njassaland,
Östafrika, c:a 6,000 inv. Handelsplats; flygstation.
Urspr. en anläggning av Skotska kyrkans mission
(1876), har B. uppkallats efter Livingstones
födelseort, den skotska byn B. nära Glasgow.

Blanzeflor, se Eufemiavisorna.

Blar, el. b 1 a r r, vanl. i bestämd form: b 1
a-r e n; figuren på lägsta kortet i kille
(föreställande ett narrhuvud); även om själva kortet och
bildl. om en person, som erinrar om figuren.

Bla’sco-Ibånez [-ia>a’njäö], Vicente, spansk
romanförfattare (1867—1928), en av den moderna
spanska skönlitteraturens mest betydande
representanter. Han levde ett äventyrsrikt liv som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free