Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerna, 1. Magnus - Björnstjerna, 2. Magnus - Björnstjerna, 3. Carl - Björnstjerna, 4. Oscar - Björnstorp - Björnstrand, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Björnstorp—Björnstrand
178
förhandlingar, som 19
nov. s. å. förde till [-stilleståndskonventio-nen-]
{+stilleståndskonventio-
nen+} i Olkijoki. I
förberedelserna till
stats-välvningen 13 mars
1809 tog B. livlig
del. Han sändes sept.
1809 av den nya
regeringen jämte R.
M. von Rosen till
kejsar Napoleon för
att söka dennes
medverkan till svenska
f redsunderhandlingar
men fick av Napoleon endast avvisande svar.
Hösten 1812 sändes han till London för att
förbereda underhandlingar om allians. I 1813
års krig deltog B. vid nordarmén som
generaladjutant vid fältmarskalk Stedingks stab,
utmärkte sig vid Grossbeeren, Dennewitz, Dessau
och i slaget vid Leipzig samt ledde
förhandlingarna om Lybecks kapitulation (5 dec.). Utnämnd
till generalmajor 1814, deltog B. i svenska arméns
tåg till Liège och Bryssel, var under kriget i
Norge generaladjutant, förhandlade med Kristian
Fredrik och medverkade till konventionen i Moss. Som
generaladjutant för armén och chef för
Generalstaben 1815—28 var B. mycket duglig och
verksam. Han var 1828—46 svensk minister i London
och utnämndes 1843 till general. — Under sin
Londontid framträdde B. flitigt som poltisk
skriftställare. Memoarverket ”Anteckningar af grefve
Magnus B.” utgavs efter hans död av sonen C. M.
L. B. (2 bd, 1851—52). B:s edition av sin svärfar
Stedingks ”Mémoires posthumes” (3 bd, 1844—
47) avbröts genom ingripande av Oskar I.
2) Johan Magnus B., militär (1805—98).
Han blev 1854 överste och chef för Första
liv-grenadjärreg., var 1858—62 statsråd och chef för
Lantförsvarsdep. och 1862—71
generalbefälhavare i 4:e militärdistriktet. Generalmajor 1858,
generallöjtnant 1867, general 1874. B. biträdde
1875 års på allmän värnplikt byggda
härordnings-förslag. Såväl på riddarhuset som i F. K. (1867
—75) visade han sig strängt konservativ men
tillhörde dock 1865 representationsreformens
anhängare.
3) Carl Magnus Ludvig B., son till B.i),
militär, greve (1817—88), kavalleriinspektör 1872
—85, generallöjtnant 1876. Han deltog livligt i
ståndsriksdagarnas förhandlingar 1844—66 och
ansågs en tid som en av de ledande bland
rid-darhusets s. k. junkrar, som voro politiskt
konservativa men frisinnade i handels- och
näringsfrågor. Han var motståndare till
representationsreformen 1865. 1873—84 var han riksdagsman
för Stockholm i A. K. och tillhörde där
centerpartiet (den s. k. intelligensen).
4) Oscar Magnus Fredrik B., den föreg:s
bror, diplomat, politiker (1819—1905). Han var
urspr. militär och hovman samt avancerade inom
armén till generalmajor (1865). Efter att ha
innehaft flera diplomatiska befattningar (bl. a.
som militärattaché i Petersburg 1858—61) var B.
från mars 1864
minister ad interim i
Köpenhamn, en under
kriget synnerligen
ömtålig post. Som
svensk-norsk minister i
Petersburg 1865—72
inlade han mycket
stora förtjänster om att
förbättra de
förenade rikenas
förhållande till Ryssland. B.
var dec. 1872—april
1880
utrikesstatsmini-ster i ministärerna
Adlercreutz, Carleson och De Geer. På denna
post bidrog B. väsentligt att återställa det
genom Karl XV :s politik rubbade goda
förhållandet till regeringen i Berlin. — B. var under
ståndsriksdagarna från 1845 en bemärkt och
verksam riddarhusledamot och intog 1874—1901 i
F. K. en högt ansedd ställning, var utpräglat
konservativ, i tullfrågan frihandlare, uppträdde
vid flera tillfällen med stor skärpa mot svenska
eftergifter i unionsfrågan och spelade bl. a. en
betydande roll i hemliga utskottet 1895. Hans
historiskt värdefulla dagbok förvaras i släkten
B:s familjearkiv å Almarestäket.
Björnstorp, gods i s. Skåne, strax n. v. om
Romele klint, G ödelövs socken, Malmöhus län.
Den ståtliga manbyggnaden, uppförd omkr. 1730
av grevinnan Kristina Piper och senare tillbyggd,
är av sten i tre våningar och omges av
vidsträckta parker. Inköpt av frih. Fr. G.
Gyllenkrok, innehas B., som genom godsbyte blev
fideikommiss 1779, alltjämt av dennes släkt.
Omfattar med underlydande i Gödelövs, Veberöds
och Bonderups socknar 2,647 har, därav 1,585
åker. Tax.-värde 2,861,000 kr.
Björnstrand, Knut Gunnar, skådespelare
(f. 1909 13/ii). Han debuterade på
Hippodrom-teatern i Malmö 1933 som Adam i ”Guds gröna
ängar”, genomgick 1933—35 Dramatiska
teaterns elevskola och var sedan under 2 år knuten
till Vasa teater i Finland. Därefter har B. haft
Björnstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
