Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjärnum - Bjärnå - Bjärred - Bjärred-Lund-Harlösa järnväg - Bjärsgård - Bjärshög - Bjärsjölagård - Bjärtrå - Björbo - Björck, Emanuel - Björck, Gudmund - Björck, 1. Gustaf - Björck, 2. Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Bjärnå—Björck
144
Bjärsjölagård.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Göinge härad, Kristianstads län; 2,31 km2, 1,567
inv. (1950). Kring kyrkbyn och
järnvägsstationen (vid statsbanan Hässleholm—Veinge) har
uppvuxit en betydande handelsort och
möbelindustri. Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
fastighet 6,465,000 kr., till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 3,646,000 kr. (1949).
Bjärnå, kommun i Finland, se Perniö.
Bjärred, saltsjöbad vid Öresund, se Flädie.
Bjärred-Lund-Harlösa järnväg, längd 35 km,
utgjordes urspr. av två järnvägar, näml. Lund—
Bjärred, som öppnades för trafik 1901 och
elektrifierades 1915—16, samt Lund—Harlösa,
öppnad för trafik 1905—06. Järnvägarna
sam-manslogos 1918. Trafiken nedlades 1939 med
undantag av viss godstrafik mellan Lund och
Har-deberga, vilken ombesörjes av Statens järnvägar.
Bjärsgård, gods inom Klippans köping,
Kristianstads län, 10 km s. ö. om Ängelholm; utgör
med underlydande 4,497 har, därav 2,052 har åker.
Tax.-värde 2,919,000 kr. Huvudbyggnaden, på en
holme i en mindre sjö, uppfördes på 1850-talet. B.
tillhörde sedan 1500-talet den danskskånska ätten
Gyldenstierne och kom enl. testamente av 1725 ss.
fideikommiss 1740 till svenska friherrliga
ättegrenen Gyllenstierna, som ännu innehar det.
Bjärshög, socken i s. v. Skåne, ö. om Malmö,
Bara härad, Malmöhus län; 3,30 km2, 106 inv.
(1950). Jorden är mycket bördig. 302 har
åker, skog saknas. Bildar med Oxie och S.
Sallerup ett pastorat i Lunds stift, Oxie
kontrakt; tillhör storkommunen Bara.
Bjärsjölagård. 1) Gods i s. Skåne, 3 mil ö.
om Lund, östra Kärrstorps socken, Malmöhus
län; numera styckat. Areal: 235 har, därav 124
åker; tax.-värde 516,000 kr. Betydande
kalkbrott. Gammalt herresäte, känt redan på
1300-talet, med befäst slott, ”Beritzholm”, som 1363—
slutet av 1600-talet tillhörde kronan. Bland
senare ägare märkas ätterna Coyet, Éhrenborg
och von Bülow. Ryttmästare L. Hedberg, som
1923 köpte godset, tillförde slottet betydade
konst-saml. av vapen m. m. B. innehaves nu av K.
och S. Hedberg.
2) Stationssamhälle i östra Kärrstorps socken
i Skåne.
Bjärtrå, socken i s. ö. Ångermanland på
Ångermanälvens ö. strand; Ångermanlands s.
dom
sagas tingslag, Västernorrlands län; 129,70 km2,
4,305 inv. (1950). Småbergigt med höjder intill
400 m och rikt på smärre sjöar. B. har
omfattande träindustri. Utmed älven ligga
industrisamhällena Sandö el. Sandöverken, Lugnvik,
Norrland med Mäland och Hallstanäs, Kö ja,
Ma-rieberg och en mindre del av Sandslåns
timmer-sorteringsverk. I Sandö restes 1946 ett
monument över tonsättaren Franz Berwald, som 1850
—58 verkade som disponent för Sandö glasbruk.
Kyrkan av sten byggdes 1841—46. B. omfattar
1,325 har åker. Pastorat i Härnösands stift,
Ådalens kontrakt; bildar storkommunen B.
Björbo, stationssamhälle i Floda socken i
Da-larne.
Björck, Karl Olof Emanuel, publicist och
politiker (1879—1937), chefredaktör för
Kristianstads läns Tidning från 1906; 1920 ordf, i
Svenska Tidningsutgivareföreningens södra krets,
1928 ordf, för Svenska
Tidningsutgivareföreningen; led. av A. K. 1929—32 och från 1934;
s. å. blev han ordf, i Publicistklubben.
Björck, Rudolf Gudmund, språkforskare
(f. 1905 Vs), fil. dr i Uppsala 1934, doc. i
grekiska språket 1933—45 och prof, i samma ämne
där 1945. B. har utg. flera arbeten i grekisk
filologi, litteratur och religionshistoria.
Björck. 1) Gustaf Daniel B., biskop (1806
—88). Promoverades efter studier i Uppsala och
Lund till fil. magister
adjunkt vid
domkyrkan i Göteborg och
var från 1840
stads-kateket där. 1845—
53 var han kyrkoherde
i Uddevalla, blev 1853
adjunkt i
pastoralteologi vid Uppsala univ.
och 1856 biskop i
Göteborgs stift. B.
hade tidigt tagit starkt
intryck av H.
Schar-tau och hörde till
dem, som bragte
dennes inflytande till
genombrott i
Göte
borgs stift. En blid själasörjarepersonlighet, var
B. ingen stridens man och kom därigenom i viss
motsats mot den dominerande personligheten
inom den schartauanska riktningen, prosten J. H.
Holmqwist i Kville. — Som författare är B.
känd företrädesvis genom sin 1854—56 utgivna
”Pastoral-tidning, månadsblad” och genom
”Bib-liskt-lutherskt veckoblad” (1861).
2) Albert Wilhelm B., den föreg:s
halvbror, politiker, ämbetsman (1812—85). Rådman
i Göteborg 1844—71 och justitieborgmästare där
1871—84, var B. i yngre år jämväl en i sin
hemstad mycket anlitad advokat och anses ha
väsentligt bidragit att höja advokatyrkets anseende
i Sverige. Mera känd är han som en av de mest
framträdande politiska personligheterna i Sverige
på 1850- och 1860-talet och en typisk
representant för den dåtida bildade medelklassens liberala
åskådning. Han var led. av borgarståndet vid
1833, blev 1834 pastors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
