Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bissolati, Leonida - Bisson, Alexandre - Bister - Bistouri, bisturi - Bistrita - Bistro - Bistyng - Bisutun - Bisyssla - Bisättning - Bitestikel - Bitlis - Bitolj (Bitolia) - Biton, bitryck - Bitonto - Bitryck - Biträdande domare - Bitter, Albert - Bitterambrosia - Bitterfeld - Bitterjord - Bitterling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Bisson—Bitterling
122
och blev sårad, därefter ”kommissarie för
krigstjänsten” i Bosellis koalitionsministär 1916 och
hade ledande andel i den definitiva brytningen
med Tyskland aug. s. å. Han var
pensionsminis-ter i Or landos ministär okt. 1917—dec. 1918.
Bisson [biså’], Alexandre, fransk
teaterförfattare (1848—1912). Han skrev en mängd
uppsluppet muntra och skickligt gjorda
komedier och farser, av vilka ett mycket stort antal
med framgång uppförts i Sverige, t. ex. ”Salig
Toupinel”, ”Le Cardunois’ hjältedater”,
”Generaldirektören” och i all synnerhet ”Les surprises du
divorce” (1888; ”Duvals skilsmässa”, 1889). En
världssuccé blev ”Madame X.” (”Den okända”).
Bister (brunlack, fr. bistre), en brun
vattenfärg, beredd av tjärhaltigt sot, s. k. glanssot,
särsk. efter bokved. Användes vid lavering.
Bistouri [-ori’], b i s t u r i, hopfällbar
opera-tionskniv.
Bistri{a [-i’tsa], stad i Transsylvanien i n.
Rumänien; 13,000 inv. Läderindustri. Gammal
sachsisk stad med ringmur, huvudstad i förutv.
rum. dep. Näsäud.
Bistro [-å’], i Frankrike: krögare; enklare
näringsställe, krog.
Bistyng. Allvarliga symtom uppstå i regeln
först efter talrika styng (bisvärm). Dock har
någon gång ett enstaka styng av bi och särsk.
av bålgeting dödat ej blott barn utan även vuxna,
möjligen genom att giftet direkt inkommit i en
ven och förts raka vägen till hjärtat. Även
över-känslighetsreaktioner ha angivits som förklaring
De lokala symtomen äro smärta och stark rodnad
runt stynget; talrika styng kunna framkalla
kräk-ning, matthet, kallsvett, hastig puls och andning
samt slutligen dvaltillstånd och kollaps. Särsk.
farligt är getingstyng i halsen vid förtärande av
frukt, vari geting ätit sig in, då styng i
slemhinnor medföra stark vattensvullnad, som i detta
fall kan vålla kvävning.
Bisutün, by i Persien, se Behistun.
Bisyssla, befattning el. uppdrag, som en
tjänsteman innehar vid sidan av sin egentliga tjänst. För
statens och kommunernas tjänstemän är rätten att
inneha b. vanl. begränsad genom särskilda
bestämmelser i avlöningsreglementen el. dyl.
Bisättning, ett liks förflyttning till bårhus,
gravkapell, kyrka el. dyl. i avvaktan på
begravningsakten. Kyrklig ritual finnes ej för b., som dock
kan beledsagas av bön, bibelläsning och psalmsång.
Bitestikel, se Könsorgan.
Bitlis, stad i turkiska Armenien vid Tigris’
biflod B., 20 km s. v. om Vansjön vid
handelsvägen Erzerum—Mosul; 10,000 inv., huvudstad
i vilajetet B. (5,482 km2, 69,000 inv.).
Bi’tolj (B i to 1 ia), turk. Monastir, huvudstad
i förvaltningsområdet B. i s. Jugoslavien, nära
grekiska gränsen, är en betydande stadsort vid
den gamla huvudvägen från Adriatiska havet till
Bysans och var under turkiska tiden huvudstad
i det makedoniska vilajetet Monastir. 33,000 inv.,
mycket blandad befolkning. Staden har halvt
muhammedansk prägel med talrika moskéer vid
sidan av kyrkor och synagogor. I ö. en
vidsträckt dalslätt, Pelagoniaslätten, kring Vardars
biflod Crna Reka. B. har handel med spannmål,
boskap, hudar. Invånarna tillverka mattor,
strumpor och filigransarbeten. B. förbindes genom
järnväg med Saloniki och Belgrad.
Biton, b i t r y c k, den mindre tonvikt, som ges
annan betonad stavelse än den starkast betonade i
ett ord. Man skiljer mellan stark och svag biton.
Bitonto [-å’ntå], stad i Apulien, s. ö. Italien,
nära kusten; 33,000 inv. B. har stadsmur och
vacker romansk katedral, uppf. 1175—1200.
Bitryck, se Biton.
Biträdande domare, 1924—33 benämning på
kvalificerat biträde åt häradshövding i större
domsaga. Från 1933 erhöllo dessa b. beteckningen
sekr. (numera tingssekr.). B. blev därefter
namnet på häradshövdingens närmaste man i rikets
allra största domsagor. 1943 bortföll även denna
beteckning och ersattes med tingsdomare.
Bitter, Albert, katolsk biskop (1848—1926).
Född i Hannover, prästvigdes han 1874, var
1875—85 kyrkoherde vid S:t Josefsförsamlingen
i Göteborg och 1886—
1922 apostolisk vikarie
i Stockholm. Han
fick 1893 titeln biskop
av Doliche och blev
vid avskedstagandet
1922 titulärärkebiskop
av Sultania i
Armenien. Under sin
långvariga verksamhet i
Sverige åstadkom han
bl. a. byggandet av
flera nya katolska
kyrkor, inkallade
Eli-sabetssystrarna och
sökte 1921 få till
stånd en utrensning av från katolsk synpunkt
misshagliga omdömen i svenska historiska
läroböcker, vilken hemställan av Skolöverstyrelsen
avböjdes. Jfr S. v. Engeström, ”Biskop B:s
klagomål” (1922).
Bitterambrösia, Ambro’sia artemisiaefo’lia, en
till fam. Compositae hörande, ända
till meterhög, strävhårig, enårig ört
med motsatta, dubbelt parflikiga blad.
Den härstammar från Nordamerika
och uppträder tillfälligt på
hamnplatser i Sverige. I sitt hemland har
den använts som surrogat för kina.
Den avviker från flertalet kompositer
därigenom, att hanblommor och
honblommor sitta i skilda korgar på
samma individ.
Bi’tterfeld [-fält], stad i prov.
Sachsen, vid Mulde, 30 km n. ö. om
Halle; 24,000 inv. Kemiska fabriker,
aluminiumverk, brunkolsgruvor m. m.
I B. öppnades 1938 Europas
modernaste och största inst. för
metallforskning. B. grundades 1153.
Bitterjord, magnesiumoxid, se
Magnesiumföreningar.
Bitterling, Rhodeus amarus, art av
fam. karpfiskar. Köttet hos B. har en
[-Bitteram-brosia.-]
{+Bitteram-
brosia.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
