Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek - Bibliotekarie - Biblioteksbladet - Biblioteksexemplar - Biblioteksförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Bibliotekarie—Biblioteksförening
940
att ryckas upp, föreningsbibliotek uppstodo
såsom uttryck för bildningsträngtan och
kunskaps-begär inom de växande arbetar- och
nykterhets-organisationerna, läsrum öppnades i en och annan
stad, och boksamlingar upprättades i samband
med arbetarinstitut och andra
föreläsningsanstal-ter. Vid sekelskiftet väcktes i riksdagen flera
motioner om statsbidrag till folkbibliotek, och
1905 beviljades av riksdagen jämförelsevis
betydande summor till folkbiblioteksväsendet.
De flesta mera betydande offentliga b. ha
numera lokaler, inrättade med största hänsyn till
publikens behov, regelbundna anslag för bokinköp
och bindning, moderna kataloger, tillräcklig och
vederbörligen utbildad personal. De
vetenskapliga b:s utgifter bestridas i de flesta länder av
statsmedel, under det att folkbiblioteken
upprättas och underhållas av kommunala medel, varvid
dock större el. mindre bidrag på vissa villkor
bruka lämnas av statsmedel. Karakteristiskt för
den moderna biblioteksverksamheten är vidare
det alltmer utvidgade samarbetet, såväl
internationellt som mellan b. inom samma land. Samarbetet
underlättas genom tryckta förteckningar över b:s
bestånd och accessioner, genom gemensamma
ac-cessionskataloger för ett lands offentliga b. m. m.
En form av internationellt samarbete är det av
flera b., särsk. universitetsbiblioteken,
ombesörjda utbytet av publikationer från de olika
ländernas vetenskapliga institutioner. Av stor betydelse
för samarbetet äro biblioteksföreningarna.
Sveriges nationalbibliotek är Kungl. biblioteket.
Det grundar sig på de svenska konungarnas
privata boksamlingar. Genom slottsbranden 1697
blev en stor del av boksamlingen lågornas rov,
men det fick mot slutet av 1700-talet ett
värdefullt tillskott, då Gustav III:s privata boksamling
och Gustav IV Adolfs handbibliotek överlämnades
till detsamma. Under 1800-talet ha samlingarna
ständigt ökat och utgöra nu c:a 650,000 band
och 12,500 handskrifter. De mest betydande
svenska b. vid sidan av Kungl. biblioteket
äro Uppsala och Lunds univ.-bibl. Det förra
tillkom 1620, då Gustav II Adolf till univ.
överlämnade sin i Gråmunkeklostret i Stockholm
förvarade boksamling. Med sina över 1 mill, band
och 20,000 handskrifter är detta b. Sveriges
största. Univ.-bibl. i Lund kan räkna sin
tillblivelse från 1671, då domkapitlets b. övergick i
univ:s ägo. Det har ett bokbestånd på c:a
800,000 band och 12,000 handskrifter.
Ovannämnda tre b. samt (med vissa inskränkningar)
stadsbiblioteket i Göteborg äga rätt till
arkivexemplar. Sverige äger vidare ett stort antal
offentliga b., bland vilka stadsbiblioteket i Göteborg
(från 1890, omkr. 550,000 band, 300,000
småskrifter) och Stockholm (från 1927, över 600,000
band) äro de förnämsta. Att nämna äro också
stifts- och läroverksbiblioteken (t. ex. i
Linköping, omkr. 215,000 band och c:a 2,500
handskrifter, Skara, omkr. 75,000 band och 400
handskrifter, båda b. med anor från
medeltiden, samt Strängnäs, från 1244, 56,000 band
och ett 1 oo-tal handskrifter) och till akad., univ.
och högsk. knutna vetenskapliga specialbibliotek.
Utlandet. Bland de äldsta univ.-bibl. i Europa
märkas Kraköw (1364), Heidelberg (1390),
Cambridge (omkr. 1428), Basel (1460), München
(1472), Tübingen (1477), Köpenhamn (omkr.
1482), Rostock (1500), Edinburgh (1580) och
Leiden (1586). Från nyare tid förskriva sig t. ex.
Bodleian Library i Oxford, Louvain (1627),
Er-langen (1743), Berlin (1810), Kristiania (1811)
samt det betydande b. i Göttingen (1737). Bland
berömda nutida national- el.
riksbiblio-t e k må nämnas Bibliothèque nationale i Paris,
Bibliothèque royale i Bryssel (från 1200-talet),
Preussische Staatsbibliothek i Berlin (1661),
National Library i Edinburgh, Biblioteca nacional
i Madrid (stiftat av Maria Anna av Österrike),
Det kongelige b. i Köpenhamn (grundat av
Fredrik II), vidare British Museum i London,
Deutsche Bücherei i Leipzig samt Library of
Con-gress i Washington.
Bibliotekarie, tjänsteman vid ett bibliotek.
Kungl. bibliotekets chef kallas
riksbibliotekarie, cheferna för de svenska
universitetsbiblioteken, riksdagens bibliotek och Göteborgs
stadsbibliotek överbibliotekarier, och
de övriga ordinarie tjänstemännen i dessa verk
kallas förste, resp, bibliotekarier.
Biblioteksbladet, organ för Sveriges
allmänna biblioteksförening, grundat 1916. Det
behandlar bibliografiska och bibliotekstekniska frågor
med huvudvikten på folkbiblioteken och
folkupplysningsverksamheten och innehåller
regelbundet bokförteckningar för folkbiblioteken (jfr
Bibliografi sp. 934).
Biblioteksexemplar, se Arkivexemplar.
Biblioteksförening, en sammanslutning mellan
bibliotekstjänstemän och andra intresserade
personer med syfte att främja bibliotekssaken. Det
finns både lokala och landsföreningar, några
begränsa sig till den vetenskapligt utbildade
personalen vid vetenskapliga bibliotek, andra
representera företrädesvis folkbiblioteken. De flesta stora
landsföreningarna ha haft en ofantlig betydelse
genom agitation för biblioteksväsendet, genom att
leda organisationsarbetet och genom
biblioteks-tekniskt utgivarskap. Den äldsta, måhända
samtidens mest betydande, b. är den på M. Deweys
initiativ 1876 grundade American Library
Association (A. L. A.), som räknar över 15,000 medl.
Föreningen utger The Library Journal, där
praktiskt taget alla biblioteksfrågor behandlas, den
har medverkat vid uppgörandet av de för
Kongressbiblioteket gällande för katalogreglerna,
ut-gett mönsterkataloger för folkbibliotek och många
andra viktiga bibliografiska verk. Efter dennas
mönster bildades 1877 en engelsk, The Library
Association of The United Kingdom, som bl. a.
utger The Library Association Record. De båda
anglosaxiska huvudföreningarna ha tillsammans
utgivit bl. a. en biblioteksteknisk handbok,
”Ca-talog rules” (1908). Liknande
landssammanslut-ningar ha sedan uppstått i Österrike 1896
(öster-reichischer Verein für Bibliothekswesen), i
Schweiz 1897 (Vereinigung schweizerischer
Bibliothekare), i Tyskland 1900 (Verein deutscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
