Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibiena (Bibbiena), Galli da, släkt - Bibik, Aleksej Pavlovitj - Bibio, Bibionidae - Bibl, Viktor - Biblia pauperum - Biblicism - Biblicitet - Bibliofil - Bibliognosi - Bibliografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Bibik—Bibliografi
932
En sida ur en Biblia pauperum från slutet av 1300-talet.
Benediktinklostret S:t Peter i Salzburg.
do G all i da B. (1657—1743), teaterarkitekt,
scendekoratör och teateringenjör. Francesco
Galli da B., den föreg:s bror (1659—1739),
byggde den ståtliga Teatro filarmonico i Verona.
Giuseppe Galli da B., son till Ferdinando
B. (1696—1756), utförde teater- och
festdekorationer, triumfbågar och katafalker.
Bi’bik, Aleksej Pavlovitj, rysk
författare (f. 1878), en av de första arbetare, som
gjorde sitt inträde i ryska litteraturen. Han var
i tjugofem års tid anställd vid
järnvägsverkstä-derna i Charkov och tidigt ivrig deltagare i den
ryska arbetarrörelsen. B. framträdde från
början av 1900-talet med vederhäftiga och
intressanta skildringar av arbetarklassens liv. I en stor
roman 1912 (”Till den breda vägen”) gav han
bilder dels från arbetarmiljön under åren
omkring den första ryska revolutionen 1905, dels
från den ryska förvisningen. I en annan stor
roman 1921 (’T det mörka skedet”) följer han
arbetarklassen genom reaktionsåren efter första
revolutionen och återger dess
depressionsstäm-ningar. Under bolsjeviktiden har B. som
prole-tärförf. fortsatt att, dels i noveller, dels i
dramatiska försök, ge bilder av mest
förrevolutio-närt arbetarliv.
Bibio, Bibiönidae, se Vårmyggor.
Bibi, Viktor, österrikisk historiker (f.
1870), prof, i Wien 1923. B. har i ett flertal
verk undersökt orsakerna till den
österrikiskungerska monarkiens sammanbrott. Som dessa
anger han de nationella förhållandenas
oenhetlighet och statens föråldrade författning. I
Metter-nich ser han själva upphovet till monarkiens
sönderfall.
Bi’blia pau’perum (lat., ”de fattiges bibel”),
bibeln för det fattiga olärda folket, sentida
benämning på en av medeltidens förnämsta
upp-byggelseböcker, sannolikt sammansatt av en
bayersk benediktinmunk under senare delen av
1200-talet. ”De fattiges bibel” innehåller en
samling bilder, som framställa händelser, vilka
omtalas i G. T. och N. T. Bilderna äro
försedda med korta förklaringar och bibelspråk,
mest på latin. De fattiges bibel är ett uttryck
för den medeltida satsen, att N. T. ligger dolt i
det gamla och G. T. öppet i det nya. En el.
flera gammaltestamentliga bilder ställas därför
alltid vid sidan av en nytestamentlig. — Ett
80-tal handskrifter, de flesta illustrerade, finnes i
behåll. En utvidgning av bibeltavlorna med
hänsyn till såväl bilder som text är det med
rimmade berättelser försedda s. k. Speculum humanæ
salvationis (”frälsningsspegeln”). Båda dessa
slags arbeten hade stor betydelse före
reformationen, och de voro den huvudsakliga ledtråden
vid författandet av predikningar. De
ifrågavarande bilderna upprepades tidigt i skulpturer samt
vägg- och glasmålerier, även i Sverige, och de
blevo därigenom av stor betydelse för medeltidens
konsthistoria.
Biblici’sm brukas inom teologien som
beteckning för en teologisk riktning under 1800-talet,
vilken sökte uppföra en kristen lärobyggnad på
bibeln och därvid betraktade denna som ett
slutet och fulländat helt. Riktningen framträdde
särsk. utpräglad hos teologen. J. T. Beck i
Tü-bingen (1804—78) och hade hos oss en känd
representant i teol. prof, i Uppsala O. F. Myrberg
(1824—99).
Biblicitet, överensstämmelse med bibeln,
skriftenlighet.
Bibliofil, (av grek. bibli’on, bok, och fi’los
vän), bokvän, boksamlare. Bibliofil!
betecknar den enskilde samlarens intresse för
sällsynta, dyrbara el. i annat avseende märkliga
böcker. — Bibliofilupplaga, en på bättre
papper tryckt begränsad (ofta numererad) upplaga
av ett bokverk.
Bibliognosi (grek, gnösis, kunskap,
kännedom), bokkännedom. — B i b 1 i o g n o’s t,
bokkännare.
Bibliografi (grek. eg. ”bokbeskrivning”),
sedan 1700-talet benämning på den vetenskap, som
har till uppgift att förteckna och beskriva
litteraturalster. I vidsträcktaste mening omfattar b.
all forskning rörande bokframställning,
bokutstyrsel, biblioteksväsen och bokhandel i äldre och
nyare tider.
I mera begränsad betydelse betecknar b. en
litteraturförteckning, där titlarna äro
sammanförda efter en viss princip. En sådan uppställes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
